Kommunikation Àr ett viktigt redskap som vi mÀnniskor anvÀnder oss av i samspelet med andra. Genom att kommunicera förmedlar vi vÄra tankar, kÀnslor och önskningar. Men personer som lider av demens har en begrÀnsad förmÄga att kommunicera med omgivningen. Demens Àr en sjukdom som karaktÀriseras av intellektuella och kÀnslomÀssiga förluster. Under demenssjukdomens förlopp utvecklas bÄde verbala och ickeverbala svÄrigheter som leder till problem i det kommunikativa omsorgsmötet.

?Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet? Àr en fallstudie med kvalitativ metod dÀr ?BerÀttelsen om K? stÄr i centrum.Det empiriska arbetet sÀtts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. FlerÄrig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar pÄ följande frÄgestÀllningar:Vad kÀnnetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom anvÀndandet av expressiva estetiska uttrycksformer?Vilka former tar sig en sÄdan kommunikation?Hur förhÄller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation?Vilka konsekvenser fÄr denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visarAtt det Àr möjligt att konstruera en förstÄelse av sin verklighet och sig sjÀlv genom sitt handlande i kropp, rörelse, fÀrger, lera, ljud pÄ instrument samt inspelad musik.Att kommunikationen genom icke-verbala uttrycksformer stiger fram som sprÄk i sig.Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjÀnst ? samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas.Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] Àr av avgörande betydelse dÄ utveckling av sinne och sjÀlv Àr en social, relationell komposition.Att ett nytt mellanmÀnskligt omrÄde skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, kÀnslomÀssiga, intersubjektiva mötet som uppstÄr ? och att tolkning fÄr stÄ tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse.Att leken Àr central för var mÀnniska.Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vÄrt vara som mÀnniskor. Jag har i tidigare texter anvÀnt benÀmningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis klient..

Denna studie behandlar miljöfarliga Ă€mnen i byggprocessen. Syftet med studien Ă€r att ge lĂ€saren en inblick i hur miljöfarliga Ă€mnen uppfattas i en byggprocess. Ämnen som kommunikation, kunskap och ansvar leder lĂ€saren genom studien för att uppfylla syftet. För att skaffa mig information till studien har jag genomfört ett antal intervjuer samt lĂ€st pĂ„ olika hemsidor till diverse företag och organisationer, samt tryckt litteratur. Resultatet av studien visar att kommunikation, kunskap och ansvar Ă€r tre viktiga aspekter för ett lyckat projekt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om lÀrare Àr medvetna om hur de anvÀnder sin verbala kommunikation i klassrummet. Fokus har Àven legat pÄ att se i vilken utstrÀckning lÀrare anvÀnder den verbala kommunikationen för att göra eleverna delaktiga i undervisningen. En undersökning i form av observationer samt intervjuer har genomförts med sex lÀrare i Ärskurs fyra. I uppsatsen sker en kort genomgÄng av vad verbal kommunikation Àr och vad den betyder för elevers lÀrande. Skolans styrdokument lyfts för att visa vilka föreskrifter som finns om verbal kommunikation i skolan.

AbstractForskning visar att verksamheter stÀlls inför omfattande arbetsrelaterade problem dÀrverksamheter förlitar sig pÄ team för en effektiv problemlösning. Grunden för effektivitet iteamen föds dÄ teammedlemmarna delar samma vision om det arbete som mÄste utföras.Studiens syfte Àr att fÄ en ökad förstÄelse för skapandet av delade mentala modeller, genomatt undersöka teammedlemmarnas enskilda upplevelse av delade mentala modeller samtcentrala processer som gemensam meningsstruktur och kommunikation i teamets arbete medatt uppnÄ effektivitet. I föreliggande fenomenologiska uppsats har ett team om treteammedlemmar observerats och sedan intervjuats om deras individuella upplevelse avskapandet av delade mentala modeller. Resultaten visar att delade mentala modeller upplevssom viktig och dÀr faktorer som aktivt deltagande, kommunikation och interaktion har storpÄverkan..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar med kommunikation genom estetiska uttrycksformer. Vi undersöker hur arbetet med olika uttryck kan frÀmja barns lÀrande och utveckling i skolan. Vi har stÀllt oss frÄgan om radikal och modest estetik kan sammanföras och har kommit fram till att detta gÄr men att den modesta estetiken Àr dominerande i skolans verksamhet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi har intervjuat fem olika pedagoger, varav tvÄ klasslÀrare och tre ÀmneslÀrare i estetiska Àmnen. Var och en har fÄtt berÀtta om sitt arbete med elever i skolan inom dessa tre omrÄden: kommunikation, multimodalitet och estetiska uttrycksformer.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera tvÄsprÄkiga barns fysiska reaktioner pÄ förskollÀrarens försök till kommunikation. Det vill sÀga hur lÀrarens ord och kroppsuttryck mottas och bemöts av det tvÄsprÄkiga barnet. Arbetets frÄgestÀllning lyder: Hur reagerar tvÄsprÄkiga, nyligen inskolade barn till synes pÄ förskollÀrarnas försök till kommunikation?  Genom videodokumentation av en mÄngkulturell barngrupp har jag samlat ett material som sedan skrivits ner och sammanstÀllts i form av kortare sekvenser. Dessa sekvenser visar olika varianter pÄ hur en förskollÀrare tilltalar ett tvÄsprÄkigt barn och hur detta barn  responderar respektive inte responderar pÄ detta försök till kommunikation.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur produktkatalogens utformning kan pÄverka det industriella köpbeteendet. Vidare syftar vi till att ta reda pÄ vilken roll produktkatalogen kan spela i det industriella relationsbyggandet. Vi avser sÄledes att ge ett bidrag till kunskapsmÀngden rörande industriell kommunikation. Den teoretiska referensramen har skapats utifrÄn teorier och tidigare forskning inom industriell kommunikation, industriellt köpbeteende, konsumentbeteende och industriell sÀljprocess. UtifrÄn denna referensram har metoden för insamlandet av data faststÀllts.

Entreprenörskap och innovationskraft har genom begreppet Corporate Entrepreneurship erkÀnts som en framgÄngsfaktor för företag. Med utgÄngspunkt i att Corporate Entrepreneurship Àr av ökande betydelse utreds hÀr i vilken mÄn detta Äterspeglas i företags externa kommunikation. Genom innehÄllsanalys av VD-brev frÄn 21 svenska teknikföretag över en tioÄrsperiod har signaler om entreprenöriell orientering fÄngats. Resultaten har visat att extern kommunikation av Corporate Entrepreneurship, i motsats till vad som förvÀntats, minskat i omfattning över tidsperioden. Vidare har visats att företagen inom sektorn kommunicerat kring Corporate Entrepreneurship i lika omfattning men att skillnad funnits mellan de företag som satsat mest respektive ingenting pÄ forskning och utveckling.

I en förÀnderlig omvÀrld Àr det nödvÀndigt för organisationer att utvecklas och förÀndras för att delta i samhÀllets utveckling. Vid en förÀndring Àr det viktigt för ledningen att anvÀnda sig av kommunikation som ett redskap för att öka möjligheten att uppnÄ en framgÄngsrik förÀndring.Syfte: Studiens syfte Àr att med utgÄngspunkt i en empirisk studie, avseende anstÀlldas uppfattning av kommunikation mellan ledning och anstÀllda vid ett förÀndringsarbete, vidareutveckla en analysmodell för organisationsförÀndring.Metod: Den metod som anvÀnts i studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bestÄr av intervjuer av anstÀllda som har varit med om olika förÀndringar inom olika organisationer.Resultat: Genom den empiriska undersökningen tillsammans med teorigenomgÄngen visar resultaten att en organisationsförÀndring medför olika reaktioner, bÄde positiva och negativa, hos de anstÀllda. Studiens resultat visar Àven att det Àr viktigt att anvÀnda sig av en kommunikationsstrategi genom hela förÀndringsprocessen. Med hjÀlp av denna strategi kan de anstÀlldas negativa reaktioner reduceras och de positiva förstÀrkas. Vidare framgÄr det i resultatet att individen i en organisation har en avgörande roll för hur effektiv förÀndringsarbetet blir.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrarens verbala kommunikation i klassrummet. Vi ville titta pÄ frÄgorna som lÀraren stÀllde till sina elever. Studien bestÄr av observationer frÄn tre matematiklektioner i en Är 5 klass. TvÄ av lektionerna Àr könsuppdelade i flickor respektive pojkar medan den sista lektionen Àr i helklass. Undersökningen visade att lÀraren anvÀnde sig mest av slutna frÄgor, dÀr svaret ibland fick mer uppmÀrksamhet Àn förstÄelsen.

Bakgrund:Psykisk ohÀlsa Àr ett ökande folkhÀlsoproblem. Genom att stÀrka patienters sjÀlvkÀnsla lÀggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hÀlso- och sjukvÄrdens bemötande av patienter med psykisk ohÀlsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnÀra kvalitativ innehÄllsanalys gjordes.

Begreppet mobil kommunikation har funnits ett bra tag, och mobila enheter Àr idag mycket vanliga och nya modeller kommer hela tiden. Dessa enheter har med tiden blivit mindre och kraftfullare, och möjligheterna att anvÀnda dem har blivit fler och fler. Alltför ofta Àr dock diskussionen kring mobil kommunikation fokuserad pÄ konsumentinriktade tjÀnster, och ofta förbises de verkliga anvÀndningsomrÄdena för mobil kommunikation. Det Àr viktigt att komma ihÄg att det Àr inom vissa yrkesgrupper som mobil kommunikation kan vara riktigt anvÀndbart. Med denna uppsats vill vi visa att fÀltarbetande personal Àr en av dessa yrkesgrupper som kan ha stor anvÀndning av mobil kommunikation, samt visa hur denna teknik pÄverkar fÀltarbetarnas informationshantering.

FramvÀxten av informationssamhÀllets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvÀgar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur Ätta chefer frÄn större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i bÄde nÀrvarande och distanskommunikation. FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka övergripande strategier anvÀnder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvÀgar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier anvÀnder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig sjÀlva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mÄngfacetterad bild av kommunikation. Cheferna anvÀnder kommunikation stÀndigt, i alla former, i alla kontexter bÄde medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

BAKGRUND: Tidigare forskning visar att barn lÀr av och med varandra i mÄnga olika situationer genom att anvÀnda sig av sprÄk, samspel och kommunikation. Studien utgÄr frÄn barns samspel i den fria leken.SYFTE: Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur samspelet mellan barn gÄr till och hur det sker ett lÀrande samtidigt.METOD: Metoden i vÄr studie Àr kvalitativ, inspirerad av den etnografiska ansatsen som bygger pÄ data frÄn observationer av barn i den fria leken. Studien Àr gjord pÄ tvÄ avdelningar med barn i Äldrarna ett till sju Är.RESULTAT: Resultatet i denna undersökning visar att barn lÀr sig inte bara genom kommunikation utan ocksÄ genom att lyssna, imitera och observera i gemensamma aktiviteter i den fria leken. LÀrandet sker pÄ olika sÀtt. För att detta skall ske krÀvs det att pedagogen skapar möjligheter och förutsÀttningar..