Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

För att förhindra att delÀgare i fÄmansföretag utnyttjar det faktum att de har den reella bestÀmmanderÀtten har 3:12-reglerna utformats. Reglernas syfte Àr att neutralisera be-skattningen mellan delÀgare i fÄmansföretag och delÀgare i andra bolag. Om en delÀgare eller nÀrstÄende Àr aktiv i betydande omfattning i ett fÄmansföretag eller annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet innehar delÀgaren kvalificerade andelar. Beskattning av kvalificerade andelar sker i inkomstslaget kapital upp till grÀnsbeloppet och sedan ska resterande del beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Vad som omfattas av be-greppet samma eller likartad verksamhet Àr inte nÀrmare definierat i varken lagtext eller förarbeten varför Högsta Förvaltningsdomstolens praxis ger ledning till hur begreppet ska tolkas.I praxis fastslÄs att begreppet samma eller likartad verksamhet omfattar situationer dÀr hela eller delar av verksamheten har överförts till ett nytt bolag vars verksamhet ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten.

Syftet med undersökningen Àr att försöka skapa en bild av hur nÄgra lÀrare ser pÄ matematikundervisningen, Àr den en del av den övriga undervisningen eller Àr den en egen verksamhet, ser lÀrarna nÄgra fördelar med att integrera matematiken med övrig undervisning och hur ser lÀrarna pÄ begreppet Àmnesintegration. Intervjuer har varit den metod som anvÀnts och resultatet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys. De intervjuade lÀrarna beskriver alla vikten av att föra samman matematikundervisningen med övrig undervisning och har olika sÀtt att göra detta pÄ och gör det i olika hög utstrÀckning. Yttre pÄverkan sÄvÀl som egen planering upplevs vara hinder till integration mellan matematik och övriga Àmnen. Alla intervjuade lÀrare Àr eniga om att matematiken egentligen Àr en del i nÄgot större men att den i skolan ofta kan upplevas som en egen verksamhet..

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gÄrd som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ förskolans gÄrd som pedagogisk miljö samt hur de anser sig anvÀnda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor. Det stÀlldes inga krav pÄ att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet pÄ förskolans gÄrd eftersom vi ville fÄ en allmÀn bild av hur förskollÀrarna ser pÄ gÄrden som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gÄrden anvÀnds i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Att ha en utvecklingsstörning leder ofta till svÄrigheter att utföra dagliga aktiviteter. Detta resulterar i behov av anpassat stöd för att kunna vara delaktig. Personer somhar en utvecklingsstörning blir allt Àldre och gÄr inte i pension vid samma Älder somden övriga befolkningen. DÀrför har den dagliga verksamheten en stor betydelse förderas vardag. Syftet med studien var att undersöka hur Àldre personer som har enutvecklingsstörning upplever sin delaktighet i daglig verksamhet.

En kvalitativ studie har genomförts dÀr syftet var att undersöka personalchefers kÀnsla och Äsikter kringsubjektivitet och objektivitet under rekryterings-och bedömningsprocesser. Telefonintervjuer har gjortsmed fem personalchefer inom kommunal verksamhet,bÄde i stora och smÄ kommuner. Teorier som lyfts fram i litteratur har behandlats och jÀmförts med intervjuers resultat. UtgÄngspunkten för resultatet ligger i det empiriskt insamlade materialet som visade att bÄde subjektivitet och objetivitet i rekryterings-och bedömningsprocesser har en betydande rol.

Syfte Vi ska arbeta fram ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med nÀringslivsinriktning. Vidare vill vi beskriva vÄra erfarenheter av denna process som vi sjÀlva deltar i. Metod Detta Àr ett projektarbete som bygger pÄ ett arbete med en projektgrupp, en inre grupp samt intervjuer med berörda personer inom nÀringslivet i Ronneby kommun. Dessutom har en webbenkÀt och en ?tycka till dag? genomförts för att komplettera arbetet.

Hur en verksamhet skall förbÀttrar sin interna styrning genom anvÀndning av kundinformation Àr ett omdiskuterat Àmne. I studien ?Kundinformationen utvecklar den interna styrningen?. Undersöker författarna hur företag som tillÀmpar anvÀndningen av CRM i sin vardagliga verksamhet, har möjlighet att effektivisera för hur de skall nÄ sin vision. Detta möjliggjordes genom att frÄga ett antal verksamheter, hur de ser pÄ vikten av anvÀndandet av IT ? relaterade verktyg.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Under 1980- och 1990-talet examinerades musiklÀrare med rytmisk sÄng som huvudinstrument i en svensk reformerad utbildning som ansÄgs motsvara samhÀllets krav pÄ en ?modern? musiklÀrare. Hur formades studenter, lÀrare och traditioner i denna reform? Denna kvalitativa studie fokuserar sÄngpedagogisk verksamhet med inriktning mot afroamerikansk tradition med syfte att undersöka rytmiska sÄngpedagogers upplevelser av sin verksamhet, kompetens och kunskapsutveckling i relation till sin egen utbildning och yrkespraktik. Tre sÄngpedagogers unika och personliga berÀttelser ligger till grund för studien vars resultat visar pÄ att den mÄngfacetterade sÄngpedagogiska verksamheten bÀr pÄ utmaningar som gÄr att koppla till bland annat traditioner kring undervisning i högre utbildning, kompetens och sjÀlvinsikt.

Arbetet behandlar chefer i kommunal verksamhet och vad de ska ha fokus pÄ i sitt chefskap för att öka uppfattningen hos sina medarbetare att de Àr bra chefer. Syftet med studien Àr att pÄ ett överskÄdligt vis redogöra för hur stor betydelse olika delar av ledarskapet har för hur medarbetare uppfattar chefer som helhet. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr: Vad ska chefer i kommunal verksamhet fokusera pÄ för att ha nöjda medarbetare? För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi utgÄtt frÄn ett kvantitativt insamlat material som bestÄr av enkÀtundersökningar utförda i Ätta svenska kommuner, mellan Ären 2004 till 2006. Antalet svarande totalt sett Àr 30 318 personer, varav nÀra 2 300 Àr chefer.

De aktuella skattereglerna för fÄmansföretag Äterfinns i 57 kap. IL. Reglerna syftar till att motverka att arbetsinkomsten omvandlas till kapitalinkomst. Allt sedan de första reglerna om fÄmansföretag och dess Àgare infördes Är 1977 har reglerna diskuterats och det Àr tydligt att problem kvarstÄr. Reglerna Àr allmÀnt formulerade och har visat sig vara svÄrtolkade och svÄrtillÀmpade. De andelar som innehas av aktiva delÀgare kallas kvalificerade andelar.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att belysa faktorer som pÄverkar lÀraren nÀr den planerar sin undervisning i kursen Estetisk verksamhet med inriktning musik. Av sÀrskilt intresse Àr vilken pÄverkan lÀrarens intressen, utbildning och erfarenhet samt elevernas intressen och fÀrdigheter har. Undersökningen har genomförts genom att fyra stycken verksamma lÀrare pÄ olika skolor i olika stÀder intervjuats. Resultatet visar att lÀrarna till stor del lÄter eleverna vara med och planera innehÄllet i kursen och att innehÄllet mestadels utgörs av praktiskt musicerande. Det som har allra störst pÄverkan pÄ att kursen utformas Ät detta hÄll Àr den syn som lÀraren har pÄ eleven och pÄ Àmnet samt elevernas fÀrdigheter och intressen.

Den hÀr uppsatsen handlar om förutsÀttningar för skapande verksamhet för barn i Ärskurs 1 och 2 samt pÄ fritidshem i Stockholmstrakten. NÀr och hur anvÀnds skapande verksamhet? Bilder i skolan tillverkas exempelvis med olika syften, dels för att illustrera berÀttelser eller som hjÀlp att lÀttare förstÄ basÀmnen. Eget skapande, mest i form av teckning anvÀnds som nÄgot att göra i vÀntan pÄ att lÀrare ska komma eller för att vÀnta in kamrater som ska bli klara med skoluppgifter. Vilka möjligheter finns det för skapande verksamhet under dagen i skola och fritidshem? Min frÄgestÀllning har varit vilka förutsÀttningar som finns för bild- och formverksamhet i barngrupperna.