Följande rapport beskriver teori, metod och resultat av ett examensarbete vid LuleÄ Tekniska Universitet utfört i samarbete med Light My Fire AB. Företaget tillverkar produkter som anvÀnds av mÀnniskor i hela vÀrlden och som ger anvÀndaren ett leende pÄ lÀpparna. En produkt som har saknats i sortimentet Àr en vÀtskebehÄllare och flera ÄterförsÀljare vÀrlden över har frÄgat efter just detta. MÄlet har varit att ta fram en multifunktionell vÀtskebehÄllare som ska passa in i Light My Fires befintliga sortiment och fÄ plats i företagets produkt, LunchBox. Projektet började med en grundlig benchmarking för att ta reda pÄ vilka olika typer av vÀtskebehÄllare som finns.

SammanfattningSkriptsprÄk har under det senaste decenniet fÄtt en ökad spridning, bÄde gÀllande anvÀndare och gÀllande anvÀndningsomrÄden. FrÄn att huvudsakligen ha anvÀnts till enklare dagliga administratörsuppgifter anvÀnds idag skriptsprÄken inom mÄnga omrÄden dÀr tidigare enbartsystemsprÄk var ett alternativ. Denna uppsats undersöker och granskar fem skriptsprÄk: PHP, Perl, Ruby, Tcl och PostScript. MÄlet Àr att undersöka sprÄkens egenskaper och se pÄ skillnader sprÄken emellan. Vi jÀmför ocksÄ skriptsprÄken mot systemsprÄket C, som dock inte granskas för sig.

I denna studie studeras sex sagoböcker för barn ur ett genusperspektiv. Studien syftar till att undersöka och jÀmföra hur kön framstÀlls och hur fördelningen mellan könen ser ut i sagoböcker ur serien Bland tomtar och troll. Böckerna Àr utgivna 1966, 1974, 1983, 1993, 2003 och 2012. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har en kvantitativ innehÄllsanalys och kvalitativ textanalys genomförs. Vi har rÀknat förekomsten av bÄda könen och studerat vad könen framstÀlls med för egenskaper.

De allt plattare organisationerna i dagens samhÀlle har lett till att den ledarstil, eller det ledarskap, som gav framgÄng för ett par decennier sedan inte lÀngre fungerar. De stÀndiga och snabba förÀndringarna i samhÀllet har gjort det nödvÀndigt med ett mer flexibelt ledarskap som förutom att vara relations- och uppgiftsorienterat ocksÄ mÄste inkludera ett förÀndringsorienterat beteende. Med anledning av detta fick författaren i uppdrag av en organisation att med utgÄngspunkt i CPE- modellen undersöka ledarskapet i 5 butiker som ingÄr i organisationen. En enkÀtundersökning genomfördes med 18 medarbetare och 4 ledare för att kartlÀgga hur medarbetarna upplever ledarskapsbeteendet hos sin ledare och Àven hur dessa ledare uppfattar sitt ledarskapsbeteende. FrÄgestÀllningarna var: Hur uppfattas det nuvarande ledarskapet av medarbetarna? Hur uppfattar ledaren sitt ledarskap? Vilka egenskaper anser medarbetarna respektive ledarna Àr önskvÀrda hos en ledare? Anser medarbetarna och ledarna att de nÀmnda egenskaperna finns i det nuvarande ledarskapet? Resultatet visade att samtliga medarbetare och ledare skattade relationsorienterat ledarskap högst.

Bakgrund: Preoperativ information gör att patienter kan kÀnna sig mindre oroliga bÄde inför operationen men Àven inför hemgÄngen. 2010 gjordes en nationell patientenkÀt i Sverige, 10 000 av patienterna pÄ ett sjukhus i södra Sverige svarade pÄ denna. DÄ sjukhusets ortopediska klinik fick ett lÀgre resultat Àn riksgenomsnittet angÄende information och delaktighet, efterfrÄgade omrÄdeschefen i samband med detta en studie om patienters upplevelse av delaktighet och/eller information. Syfte: Att undersöka inneliggande patienters upplevelser och erfarenheter av informationsutbytet pÄ en ortopedisk vÄrdavdelning. Metod: Kvalitativa intervjuer som genomfördes med hjÀlp av en strukturerad intervjuguide, innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera materialet.

En fallstudie har gjorts pÄ innebandyföreningen Alunda IBF herrar för att besvara frÄgan hur mÄlkongruens (mÄlöverensstÀmmelse) skapas i idrottsföreningar. StrÀvandet efter mÄlkongruens anses i litteraturen vara ett viktigt inslag för att skapa förutsÀttningar för en framgÄngsrik och konkurrenskraftig organisation. För att skapa en helhetsbild pÄ hur mÄlkongruens implementeras har intervjupersonerna bestÄtt av personer i olika nivÄer inom Alunda IBF:s organisation.Denna studie visar att Alunda IBF anvÀnder de ÄtgÀrder som har identifierats i teorin som viktiga komponenter för att skapa mÄlkongruens. Det förefaller dock som att spelarna inte uppfattar detta pÄ samma sÀtt som ledningen vill. Resultat indikerar Àven pÄ att en idrottsmans personliga mÄl Àr att vinna matcher vilket inte bör kontrastera idrottsföreningens mÄlsÀttningar.

Syftet med denna studie var att undersöka applikationer som anvÀnds i Ärskurs 1-3 pÄ en skola i Mellansverige. Vi fokuserade speciellt pÄ applikationernas egenskaper och innehÄll. För att undersöka detta utformade vi ett analysverktyg som vi anvÀnde för att analysera 14 applikationer. Vi inriktade oss pÄ vilket matematiskt innehÄll applikationerna har, vilka kognitiva processer (utifrÄn Blooms taxonomi) de stimulerar och hur applikationernas inlÀrningsprocesser Àr konkreta till abstrakta.  Studien belyser forskning och litteratur om anvÀndningen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i skolans undervisning.

Denna studie har utförts i syfte att utifrÄn begreppet ekosystemtjÀnster spÄra hur lÀrarstudenter resonerar om mÀnniskans beroende av och relation till naturen. Data utgÄr huvudsakligen frÄn ett för- och eftertest som utförts pÄ 29 lÀrarstudenter. För- och eftertestet har analyserats utifrÄn en fenomenografisk forskningsansats. Som komplement till studien har transkribering av ett fokus-samtal innehÄllande fyra av de 29 studenterna anvÀnts för att undersöka hur studenterna resonerar om sin personliga relation till naturen.Genom för- och eftertestet kunde fem kvalitativt skilda sÀtt att resonera om villkor och förutsÀtt-ningar för mÀnsklig överlevnad urskiljas. Grupperna kunde rangordnas med stigande komplexitet dÀr mÀnniskans beroende av naturen kunde urskiljas i tre av dessa.

Begreppen ha?llbarhet och CSR, corporate social responsibility, ses ba?da som ett sa?tt fo?r ett fo?retag att ta socialt ansvar fo?r samha?llet och samtidigt minimera risker fo?r ova?ntade ha?ndelser. Bankernas roll i att bidra till en ha?llbar utveckling a?r betydande pa? grund av sin fo?rmedlande roll i ekonomin. Bankerna har en stor inverkan pa? den ekonomiska utvecklingen i va?rlden.

NÀr du arbetar med teckensnitt, vare sig du skapar ? eller helt enkelt vÀljer ett teckensnitt, finns det konsekvenser till följd av skapandet och/eller valet. LÀslighet och lÀsbarhet ligger i hjÀrtat av teckensnitts utformning ? men principerna kring lÀslighet och lÀsbarhet Àr flexibla och kan komma att bortses ifrÄn, beroende pÄ den tÀnkta kontexten för teckensnittet. Ett grepp om historiken bakom anvÀndningen av vissa teckensnitt, sÄvÀl som kunskap om de möjliga associationer de kan vÀcka Àr ocksÄ av stor betydelse nÀr man arbetar med teckensnitt. Forskning kring teckensnitt och lÀsbarhet har visat att en viss vikt ? för ett givet teckensnitt, Àr optimal för lÀsbarheten vid punktstorleken 10.

Vid uppsÀgning av personliga skÀl finns det en tro hos arbetsgivare att det Àr omöjligt att sÀga upp en anstÀlld. Syftet med denna uppsats var att utforska vilket ansvar arbets-givaren har gentemot en anstÀlld som har drog- och alkohol problematik, genom lagtext, föreskrifter, domstolspraxis och doktrin. Arbetsgivaren har en rehabiliteringsskyldighet, enligt Arbetsmiljölagen och SocialförsÀkringsbalken. Arbetsmiljölagen Àr en resultatin-riktad ramlag vars syfte Àr att förebygga ohÀlsa och olycksfall i arbetet, samt uppnÄ en god arbetsmiljö. Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger pÄ arbetsgivaren.

Bakgrund: Autismspektrumtillst?nd (AST) k?nnetecknas av brister i social kommunikation och interaktion samt begr?nsade och repetitiva beteenden och intressen, ofta med p?verkan p? perception, lek och fantasi. Symtomen m?ste ha varit tydliga tidigt i utvecklingen f?r att diagnosen ska kunna st?llas (APA, 2013), vilket kan medf?ra betydande utmaningar i vardagliga situationer och sociala sammanhang.? Syfte: Att beskriva f?r?ldrars erfarenheter av att leva med barn inom autismspektrumtillst?nd (AST). Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes utifr?n tio kvalitativ, vetenskapliga originalartiklar publicerades 2015?2025.

Sammanfattning (for english: scroll down) Titel: Entreprenören i servicebranschen Seminariedatum: 2007-05-31, 2007-06-01 Kurs: SMT302 Kandidatuppsats 10p Författare: Jimmy Heijel, Lars Jacobsson, Fredrik Svensson Handledare: Elin Bommenel, Carl R. Hellberg Nyckelord: Entreprenören, serviceentreprenören, servicebranschen, service management, kontrollens lokalisering, innovationsförmÄga, riskhantering, prestationsbehov och intuition. Syfte: Att med utgÄngspunkt i entreprenörers vedertagna egenskaper identifiera beskriva och analysera egenskaper som sÀrskiljer entreprenörer i serviceverksamheter. Metod: Arbetet genom uppsatsen har följt ett kvalitativt angreppssÀtt dÀr en deduktiv ansats anvÀnts. TvÄ intervjuer har gjorts med entreprenörer verksamma i nÀringslivet.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för hur IFRS 3 och IAS 36 pÄverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill pÄverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet Àr Àven att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien Àr genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen Àr gjorda utifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt. Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd pÄ data frÄn litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

I denna uppsats studeras hur kontakter mellan filmproducenter och manusförfattare, regissörer och finansiÀrer skapas och fördjupas samt i vilka konkreta fysiska rum sÄdana kontakter kan ske. Djupintervjuer har gjorts med tre Stockholmsbaserade filmproducenter och tvÄ andra nyckelpersoner i samma stad. Dessa intervjuer har sedan analyserats dels hermeneutiskt, dels genom diskursanalys. Resultaten visar att kontakter ofta skapas dels genom personliga nÀtverk, dels i sjÀlva arbetet med filmprojekt. Mötesplatserna Àr ofta temporÀra och interna, Àven om vissa typer av miljöer som kontor, lÀgenheter och restauranger Äterkommer.