Sökresultat:
6746 Uppsatser om Förtroende och Personliga egenskaper - Sida 38 av 450
TrikÄ av pappersgarn
Denna rapport har tagits fram för att undersöka och sprida information om trikÄ av pappersgarn frÄn bananvÀxten manillahampa ?musa textilis?. Behovet av skonsamma och mindre miljöpÄverkande material Àr vÀldigt aktuellt inom beklÀdnadsindustrin. MÄnga av de material som anvÀnds idag tÀr pÄ miljön och vÀrldens resurser. Studien undersöker pappersgarns mekaniska egenskaper och fÀrgbarhet.
V?RD AV UNGA MED SJ?LVSKADEBETEENDE - SJUKSK?TERSKANS UPPLEVELSE I EN AKUT V?RDMILJ?. En litteratur?versikt
Bakgrund: Sj?lvskadebeteende bland unga ?r ett nationellt s?v?l som globalt problem, d?r
f?rsta och ibland enda v?rdkontakt ?r med akutmottagningen. Detta v?rdm?te ?r d?rf?r av
yttersta vikt och har betydelse f?r den unga individens eventuella framtida
sj?lvskadebeteende. Dock ?r v?rdkvaliteten som patientgruppen erh?llit p? akutmottagningar
inte alltid optimal.
Kunskap och sjÀlvvÀrdering : En experimentell studie av sjÀlvkÀnsla
Tidigare forskning har pÄvisat att sjÀlvkÀnslan Àr möjlig att tillfÀlligt förÀndra. Detta har undersökts genom experimentella studier dÀr manipulationer av olika slag har genomförts. Manipulationerna har bestÄtt av indirekta undersökningar om prestation och andra direkta undersökningar om individernas sjÀlvuppfattning.Studien undersökte om direkt och indirekt manipulation pÄverkade sjÀlvkÀnslan i tvÄ experiment. I Experiment 1 anvÀndes kunskapstest i geografi och i Experiment 2 skulle deltagarna avgöra om positiva eller negativa egenskaper passade dem. Resultatet visade att varken geografikunskaper eller egenskaper pÄverkade sjÀlvkÀnslan.
Personlig image och stress pÄ sociala medier : En kvalitativ studie om sociala mediers emotionella effekter pÄ stockholmare i Äldrarna 20-30
Studien syftar till att undersöka den ökade pressen pÄ den personliga imagen pÄ de sociala medieplattformarna Facebook och Instagram och studera hur stockholmare i Äldrarna 20-30 uppfattar eventuella effekter av detta. Undersökningen har sin utgÄngspunkt i tvÄ vetenskapliga discipliner; medie- och kommunikationsvetenskap och psykologi och Àr baserad pÄ fyra kvalitativa informantintervjuer och tvÄ fokusgruppintervjuer om fyra respektive fem gruppdeltagare. Datamaterialet har dÀrefter transkriberats för att senare sammanstÀllas med hjÀlp av ett kvalitativt analysschema. TillÀmpad analysmetod Àr hermeneutisk meningstolkning som gÄr ut pÄ att analysera de separata delarna som skapar förutsÀttning för att förstÄ helheten. Analysschemat Àr dÀrför uppdelat pÄ fyra huvudteman: anvÀndarfrekvens, user gratifications, den personliga imagen pÄ sociala medier samt psykologiska effekter av deltagandet pÄ sociala medier.
Skolan som samarbetspartner : En kvantitativ studie om förÀldrars tankar kring skolan.
Alla har i varierad utstrÀckning egna erfarenheter av skolan, det medför att tankar och synsÀtt om den skiftar beroende pÄ vem som tillfrÄgas. Lyhördhet, kommunikation och engagemang Àr grundlÀggande förutsÀttningar för samarbetet mellan hem och skola som i sin tur har stor betydelse för barnets skolgÄng. Skolan har under lÄng tid prÀglats av olika maktförhÄllanden som bidrog till att pedagogens auktoritet var given. Idag betonas vikten av att skolan och vÄrdnadshavare gemensamt Àr ansvariga för elevens skolgÄng, dÀrmed blir det pedagogens personliga egenskaper som bygger auktoritet. Syftet med studien var att undersöka hur förÀldrar till barn i Ärskurs 1-3 resonerar kring samarbetet mellan hemmet och skolan.
Injektionsfobiskalan för barn: Normdata och psykometriska egenskaper
MÄnga mÀnniskor tycker att kontakt med injektioner, blod eller skador Àr obehagligt men cirka 3,5% av befolkningen störs av en överdriven rÀdsla för dessa stimuli, vilket kallas BII-fobi (Blood-Injection-Injury Phobia). Injektionsfobi Àr en typ av BII-fobi och det har hittills inte funnits nÄgra mÀtmetoder för injektionsfobi hos barn. Studiens syfte var att undersöka de psykometriska egenskaperna hos Injektionsfobiskalan anpassad till barn samt att samla in normdata för barn i Äldrarna 8-17 Är. Data frÄn 677 barn samlades in i skolor i StockholmsomrÄdet. Resultaten visade att skalan hade god reliabilitet och god samtidig och diskriminativ validitet.
Sjuksköterskans upplevelser av att vÄrda patienter i ett palliativt slutskede : ? En litteraturstudie
Begreppet ?palliativ? kommer frÄn det latinska begreppet ?pallium? som betyder mantel och innebÀr lindrande vÄrd istÀllet för kurativ eller botande. Palliativ vÄrd innebÀr inte enbart att ge stöd och omsorg till patienten utan Àven till de nÀrstÄende. OmvÄrdnad av patienter som Àr döende kan vara psykiskt pÄfrestande och pÄverka sjuksköterskan bÄde privat och i sin yrkesroll. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vÄrda patienter i ett palliativt slutskede.
Upplevelser av terapeuters allianspÄverkan - Kritiska incidenter i psykoterapi
Enligt mÄnga psykoterapiforskare förklarar arbetsalliansen en stor del av variansen i behandlingsutfallet. Tidigare kvantitativ forskning anger att variationer av terapeutens egenskaper, personliga drag och interventionsteknik stÀrker eller hindrar arbetsalliansen. Denna undersöknings syfte var att explorativt undersöka terapipatienters egna uppfattningar av alliansförknippade faktorer. Nio patienter i pÄgÄende psykoterapi intervjuades med Critical Incidents Technique. Tematisk analys resulterade i tre huvudkategorier av allianskopplade faktorer: Inom StÀrkande faktorer betonades terapeutens strukturansvar, villkorslösa vÀrme och respekt, auktoritet, förmÄga till kÀnslohantering och medvetandegörande.
Hur konstigt som helst! ? hur ADJEKTIV/ADVERB som helst - konstruktionens anvÀndning och egenskaper
Specialarbete, 7,5 hp Svenska sprÄket,fortsÀttningskurs 1203 Vt 2012Handledare: Benjamin Lyngfelt.
JÀmförelse av vÀgpunkter och navigationsnÀt för vÀgfinning
DÄ artificiella intelligenta agenter försöker navigera i en virtuell vÀrld med statiska hinder sÄ behöver dess vÀg berÀknas. För denna berÀkning anvÀnds ett lager som beskriver hur och vart agenten kan röra sig i vÀrlden kallat för sökrymd. Detta kan göras pÄ flera olika sÀtt vilket ger skillnad i prestanda och minnesÄtgÄng samt indirekta fördelar genom sÀttet sökrymden Àr uppbyggd pÄ. Genom att jÀmföra dessa skillnader i olika miljöer sÄ kan resultatet pÄvisa vilka egenskaper sökrymdstyperna ger i de olika miljöerna.Rapporten visar att n-sidat polygonbaserat navigationsnÀt ger mycket bra egenskaper i de olika mÀtningarna och ger Àven flera fördelar pÄ grund av dess utformning som gör att det kan anpassa sig bra till olika miljöer..
Tematisk undervisningPedagogers syn pÄ tematiskt arbete i Ärskurs F-2
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger i Ärskurs F-2 definierar tematisk undervisning, samt vilka för- respektive nackdelar de menar att metoden bÀr med sig. I forskningsbakgrunden redogörs för vad tematisk undervisning innebÀr, samt vad olika forskare anser om Àmnet. För att besvara problemformuleringen genomförs fyra personliga intervjuer, vilket denna undersökningsmetod Àr bÀst lÀmpad för dÄ syftet Àr att undersöka informanternas personliga Äsikter samt erfarenheter.Resultatet visar att pedagogernas definition av det tematiska arbetet innebÀr att ÀmnesgrÀnserna suddas ut och att Àmnena bildar en helhet. Elevernas behov, nyfikenhet och förmÄgor Àr den viktigaste utgÄngspunkten för undervisningen. Resultatet visar Àven pÄ bÄde positiva och negativa aspekter.
Barns tal om sina kamrater i förskolan
VÄr studie handlar om hur barn i Äldern tre till fem talar om sina kamrater. Syftet med denna studie Àr att undersöka barnens tal om kamrater ur ett sociokulturellt perspektiv, samt hur kamrater bidrar till barns identitetskapande. Vi har valt att anvÀnda oss av en metod som vi kallar för samtal tillsammans med barn i samband med lek eller aktiviteter. Med hjÀlp av denna metod Àr syftet att vi ska fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar: Hur beskriver barnen sina kamrater? Vad gör barnen med sina kamrater? Vilken betydelse uttrycker barnen att deras kamrater/kamratrelationer har för dem? Samtalen spelades in med diktafon pÄ förskolan.
PLATSCHEFENS FĂRMĂ GA ATT ĂKA PRODUKTIVITETEN - en jĂ€mförande studie av fyra arbetsplatser hos Peab -
studier visar en lÄg produktivitet jÀmfört med andra branscher men ocksÄ komplexiteten av produktivitetsmÀtningar. Syftet med rapporten Àr att undersöka platschefens roll och vilka faktorer som pÄverkar förmÄgan att fÄ ut produktiviteten pÄ en byggarbetsplats. Fallstudien genomfördes pÄ fyra av Peabs projekt och frÄgestÀllningen besvarades med hjÀlp av kvalitativa och kvantitativa metoder i form av intervjuer och enkÀtundersökningar. Vidare undersöks produktivitetspÄverkande faktorer sÄsom kommunikation, motivation, kompetens och samarbete. Vid jÀmförelse anvÀnds en incitamentkvot som stÀlls i relation till enkÀtundersökningarna och intervjuerna.Resultatet visar tydliga skillnader mellan platschefernas förmÄgor, arbetssÀtt och egenskaper som leder till en skillnad i produktivitet pÄ arbetsplatserna.Slutsatsen visar vilka egenskaper och arbetssÀtt som tenderar i att ge en hög produktivitet..
Egenskaper för vÀrmebehandlat virke
VÀrmebehandling av virke, som metod för att modifiera virkets egenskaper, Àr inte nÄgon nyhet pÄ marknaden. Attegenskaperna hos virke förÀndras dÄ det utsÀtts för höga temperaturer har varit kÀnt lÀnge och flera metoder förvÀrmebehandlinghar utvecklats och industrialiserats. I Sverige har dock vÀrmebehandlat virke inte slagit igenom pÄ marknaden inÄgon större grad.VÀrmebehandlat virke tillskrivs en mÀngd förbÀttrade egenskaper jÀmfört med obehandlat virke, t~ex ökat motstÄnd motnedbrytning och ökad dimensionsstabilitet. FÀrgen pÄ virket förÀndras ocksÄ vid vÀrmebehandling. Virket blir mörkare vilketgör det attraktivt som alternativ till populÀra trÀslag som inte vÀxer i Sverige.
Genusordningens jÀrngrepp- en internationell studie kring kvinnliga lÀrares arbetssituation.
Detta examensarbete avser att beskriva hur kvinnliga lÀrare ser pÄ deras arbetsvillkor och hur maktstrukturer pÄverkar deras arbete. TvÄ kvinnor och en manlig lÀrare har blivit intervjuade i New South Wales, Australien och tvÄ kvinnor och en man har blivit intervjuade i södra Sverige. Jag har anvÀnt mig av genusteorier för att analysera mina informanter svar. Resultatet i denna uppsats visar pÄ att genusordningen pÄverkar lÀrarens roll, arbetsvillkor och status negativt. Detta eftersom de regler som finns för bÄde profession och status Àr uppbyggda efter manliga normer och lÀraryrket bestÄr frÀmst av kvinnor.