Syftet med denna studie var att undersöka vÀntrumsmiljön pÄ en vuxenpyskiatrisk öppenvÄrdsmottagning med fokus pÄ patienternas personliga sfÀr, avskildhet och intimitet. Det bakomliggande intresset för studien handlar om den forskning inom miljöpsykologi som visar att rumsutformning och fÀstpunkter (inredningselement) som bidrar till upplevelsen av den personliga sfÀren, avskildhet och intimitet kan appliceras i en vÀntrumsmiljö pÄ en vuxenpsykiatrisk öppenvÄrdsmottagning.  Studien har genom en experimentell design undersökt om man med hjÀlp av fÀstpunkter sÄsom vikvÀggar, vÀxter, tavlor och tidningar samt genom en förÀndring av möbler och dess placering i vÀntrummet pÄverkade patienternas upplevelse av deras personliga sfÀr, avskildhet och intimitet. Genom att i den manipulerade vÀntrumsmiljön förÀndra rumsutformningen och placera fÀstpunkter sÄsom vikvÀggar, vÀxter, tidningar med mera kunde olika grader av avskildhet och intimitet tillgodoses och Àven stÀrka deltagarnas personliga sfÀr. Resultatet visar pÄ att de flesta patienter som deltog i studien upplevde att deras personliga sfÀr, avskildhet och intimitet tillgodosÄgs mer i den manipulerade vÀntrumsmiljön. Den manipulerade vÀntrumsmiljön bidrog till att patienterna sjÀlva kunde styra över den process som handlar om att frÀmja eller inte frÀmja den sociala interaktionen.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr undersöka generella utbildningskrav pÄ personliga assistenter. Vi vill ocksÄ fÄ en ökad förstÄelse för hur assistenternas arbetsförhÄllanden ser ut i relation till deras yrkesroll. Vi Àr intresserade av att undersöka vilken typ av forskning som finns pÄ Àmnet och vad lagen, statliga rapporter, myndighetsdokument och andra personer som Àr berörda av Àmnet framför. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀndes en litteraturstudie och genom innehÄllsanalys och sekundÀranalys jÀmför vi de olika Äsikterna som framförs i materialet. Vi har med hjÀlp av vÄr litteraturstudie möjlighet besvara följande frÄgestÀllningar; Vad ligger till grund för utformningen av personlig assistans och vad styr insatserna? Hur ser utbildningskraven ut pÄ personliga assistenter? Finns det behov av utbildning, och i sÄ fall vad för utbildning? samt Hur ser de personliga assistenternas arbetsuppgifter och arbetsförhÄllanden ut? Teorierna vi utgÄr ifrÄn Àr: empowerment, paternalism, professionsteorier samt begreppen kunskap och kompetens.

Syftet med studien var att undersöka arbetstillfredsstÀllelsen hos personliga assistenter med anhörigrelation till kund. Studien genomfördes hos företaget OP Assistans med hjÀlp av en enkÀtundersökning. Totalt inkom 33 giltiga enkÀtsvar vilket gav en svarsfrekvens pÄ 37.5 %. Resultatet visade signifikanta skillnader mellan könen i arbetstillfredsstÀllesedimensionernaSÀkerhet, InstÀllning till företaget och Kommunikation samt en stark tendens till skillnad i dimensionen Organisation, dÀr kvinnor visade upp en högre arbetstillfredsstÀllelse Àn mÀn i samtliga fyra dimensioner. Vidare visade resultatet en signifikant skillnad i anstÀllningstid i dimensionen Arbetet, dÀr anstÀllda som har arbetat mellan 6 till 15 Är visade en högre arbetstillfredstÀllelse i dimensionen Àn de respondenter som har varit anstÀllda mellan 1 till 6 Är.Nyckelord: ArbetstillfredsstÀllelse, personliga assistenter, anhörigrelation.

Syftet med denna studie Ă€r att belysa förestĂ€llningar ochupplevelsen av manligt och kvinnligt ledarskap hos medarbetare och sedan undersöka pĂ„vilket sĂ€tt deras förestĂ€llningar och upplevelse reproducerar eller bryter mot genusstereotyperoch förestĂ€llningar om manligt och kvinnligt ledarskap.Vilka förestĂ€llningar om ledarskap har de? Vilka önskvĂ€rda ledaregenskaper beskriverde?Hur upplever de sina ledare? Vilka egenskaper tillskriver de sina ledare?Är förestĂ€llningarna och upplevelsen av ledarna genusstereotypa? Speglarmedarbetarnas beskrivningar förstĂ€llningar och/ förvĂ€ntningar av kvinnligt respektivemanligt ledarskap (i jĂ€mförelse med de i litteraturen beskrivna egenskaper) eller bryterde mot stereotyperna? Kvalitativ studie med intervjuer.VĂ„r studie visar att förestĂ€llningen om hur en bra ledare skall vara avvikerfrĂ„n det i litteraturen beskrivna traditionellt manliga idealet. Det framkommer i studien att ettbra ledarskap kĂ€nnetecknas av en blandning av bĂ„de stereotypt manliga egenskaper ochstereotypt kvinnliga egenskaper, sĂ„som tydlig, grupporienterad, lyhörd, aktiv och beslutsamsamt inge förtroende och kontroll. Dessa egenskaper upplevs som positiva hos de egnaledarna och frĂ„nvaron av dessa bra ledaregenskaper upplevs som dĂ„ligt ledarskap. Studienvisar ocksĂ„ att upplevelsen av tre ledare i det stora hela reproducerar genusstereotypaförestĂ€llningar om genus, medan upplevelsen av en ledare bryter mot förestĂ€llningen omkvinnlighet.

Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av gruppbaserad patientutbildning bland patienter med nydebuterad typ 2-diabetes.Metod: Studien genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Data bearbetades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Tre huvudteman kunde urskiljas; (1) ett sammanhang med andra skapar möjlighet till utveckling av egenvÄrd, (2) hinder som komplicerar framsteg i egenvÄrd och (3) svÄrigheter med gruppbaserad patientutbildning. MÄnga vittnade om att förÀndringsprocessen startade redan vid diagnostillfÀllet, men att den gruppbaserade patientutbildningen gav ytterligare möjlighet till kunskapsinhÀmtning och tillÀmpning av kunskap. Gruppdeltagarna delgav varandra vÀrdefull kunskap och stÀrkte och gav stöd Ät varandra, vilket ledde till personliga vinster. Det fanns hinder som försvÄrade framsteg i egenvÄrd exempelvis bristande insikt och personliga egenskaper.

 SammanfattningVarför behövs entreprenörskap och utveckling av företagande? Produkter utvecklas stÀndigt och nya tillkommer i en allt snabbare takt. Den globala konkurrensen innebÀr högre krav pÄ företagande i form av utveckling och nya idéer. Att nya företag skapas Àr viktigt för den ekonomiska tillvÀxten och inte minst samhÀllets tillvÀxt. De tillkomna företagen med deras nya idéer förnyar ekonomin genom nya sÀtt att bedriva produktion pÄ.

I studien om insatsen personlig assistans framkommer det att yrkestiteln personlig assistent Àr bred. Den personliga assistansen mÄste anpassas efter varje enskild individ och dennes behov. Assistansen ska göra det möjligt för personer med en eller flera funktionsnedsÀttningar att leva sitt liv pÄ ett bra och meningsfull sÀtt. I yrkets utövning Àr det viktigt att det framgÄr vad som Àr brukarens och dennes personliga assistents skyldigheter och rÀttigheter. Informanterna som vi intervjuade beskriver sitt yrke som intressant, spÀnnande, meningsfullt,givande och stimulerande och att det har frihet i sin yrkesutövning.

Bakgrund och problemformulering: Eftersom allt fler svenska företag vÀljer att hÄllbarhetsredovisa, ansÄg vi att styrelsens egenskaper spelar en stor roll och ville undersöka hur de olika egenskaperna pÄverkar hÄllbarhetsredovisningen i företag.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera hur styrelsens egenskaper pÄverkar hÄllbarhetsredovisningen. Genom att undersöka och analysera styrelsens egenskaper som innefattar kön, Älder, kulturell mÄngfald och besittningstid har vi tagit reda pÄ om styrelsens egenskaper pÄverkar hÄllbarhetsredovisningen.Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats med ett positivistiskt synsÀtt för att framstÀlla svar vad gÀller vÄra hypoteser. Datainsamlingen genomfördes genom att vi samlade in och analyserade hÄllbarhetsredovisningar samt Ärsredovisningar. Den kvantitativa metoden genomfördes genom att vi undersökte och analyserade 120 företag som befinner sig under Large Cap och Medium Cap och samtliga företag Àr noterade i Stockholmsbörsen.Teori: Inom hÄllbarhetsredovisningen finns olika teorier som förklarar företagets hÄllbara utveckling och hur styrelsens egenskaper pÄverkar hÄllbarhetsredovisningen. Vidare stÀlls fyra hypoteser utifrÄn intressentteori, legitimitetsteori, institutionell teori, agentteori samt positiv redovisningsteori med syfte att förklara om styrelsens egenskaper pÄverkar hÄllbarhetsredovisningen.Analys och slutsats: I analysen prövas vÄra hypoteser gentemot de statistiska testerna för att se om det förekommer nÄgot positivt signifikant samband mellan hypoteserna.

Syfte: Att undersöka hur första linjens chefer tillskrivs auktoritet frÄn sina medarbetare.Metod: Kvalitativ intervjustudie med primÀrdata frÄn tvÄ chefer och totalt 7 medarbetare till dessa chefer.Teori: Denna studie utgÄr frÄn teorier kring ledarskap, ledarstil och auktoritet.Slutsats: Chefer tillskrivs inte auktoritet utifrÄn om denne Àr internt eller externt rekryterad utan personliga egenskaper och ledarstil verkar i vÄrt fall spela större roll..

Syftet med studien Ă€r att Ă€r att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag sĂ„ som temperament och karaktĂ€r Ă€r hos personer diagnosticerade med Asperger jĂ€mfört med personer som inte har nĂ„gon diagnos. Ett annat syfte Ă€r att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag sĂ„som temperament och karaktĂ€r. ÅttioĂ„tta försökspersoner deltog i enkĂ€t studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade nĂ„gon diagnos, i enkĂ€ten fick de svara pĂ„ 293 pĂ„stĂ„enden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktĂ€rsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur familjehemsfo?ra?ldrar upplever att deras anknytning samt förÀldraroll pÄverkas utifrÄn att barnen Àr familjehemsplacerade. Metoden som anvÀndes i studien var kvalitativ och elva familjehemsförÀldrar frÄn Ätta familjehem intervjuades. Studiens empiri analyserades med hjÀlp av anknytningsteori samt systemteori. Resultatet visade att samtliga intervjuade familjehem i nÄgon mÄn pÄverkades av komplexiteten i familjehemsuppdraget, vilket pÄverkade deras förÀldraroll och anknytning till de placerade barnen.

Bakgrund: Den palliativa vÄrden handlar om att vÄrda patienter i livets slut. Allt sedan dess start under mitten av 1900 talet fram tills nu har den genomgÄtt stora förÀndringar och meningarna om pÄ vilket sÀtt denna vÄrd ska genomföras Àr nu kluvna. Den moderna palliativa vÄrden mÄl Àr att ge patienter hÀlsomÀssigt god sista tid, nÀr syftet har gÄtt frÄn att bota patienten till att symptomatiskt behandla för att minska smÀrta och obehag av sjukdom. Syfte Att belysa vilka egenskaper och förmÄgor sjuksköterskan inom den palliativa slutenvÄrden anser Àr viktigast för att kunna möta patientens behov i livets slutskede. Metod: I studien genomfördes fem semistrukturerade intervjuer baserade pÄ en intervjuguide enligt Dahlen.

Problemet idag Àr att det ofta Àr mÄnga sökande till varje ledig tjÀnst som utannonseras. För att fÄ komma pÄ anstÀllningsintervju och presentera sig krÀvs det att man klarar sig förbi första gallringen. Grundtanken med uppsatsen var att ta reda pÄ om det personliga brevet har nÄgon betydelse i rekryteringsprocessen. Detta gjordes med hjÀlp av följande fem frÄgestÀllningar: hur gÄr rekryteringsprocessen till fram till att ansökningarna nÄr företaget, vad sker frÄn det att ansökan nÄr företaget till att man kallar till intervju, vilken betydelse har kravprofilen vid bedömningen av det personliga brevet, vilken betydelse har de personliga egenskaperna samt vilken betydelse har det personliga brevet i urvalsprocessen. FrÄgestÀllningarna omfattar hela rekryteringsprocessen för att man ska kunna sÀtta in det personliga brevet i sitt sammanhang och pÄ sÄ sÀtt fÄ en bild av dess betydelse.

Betydelsen av att ha medarbetare som kÀnner arbetstillfredsstÀllelse utgör en ovÀrderlig del av ett företags framgÄng. En betydelsefull uppgift att tillgodose den aspekten har chefen och dennes sÀtt att kommunicera med sina medarbetare. I intervjuer med personer som blivit internrekryterade till en överordnad position i förhÄllande till forna kollegor var syftet att undersöka hur de upplevde bemötandet frÄn över- och underordnade i samband med rekryteringsprocessen. Hur deras nya position pÄverkat relationen till kollegorna och hur de nu ser pÄ sin position och arbetssituation. Resultatet visade att relationerna förÀndras.

Sammanfattning Uppsatsen titel: AffĂ€rsĂ€nglar ? VĂ€rdefulla för företagen? Seminariedatum: 28 januari 2003 Ämne: Magisteruppsats i redovisning 10 p. Författare: Caroline Karlsson Annette Nilsson Handledare: Hans Landström Företag: Aspiro AB, Galenica AB, Ludesi AB Fem nyckelord: AffĂ€rsĂ€ngel, informella investerare, venture capital-företag, entreprenörskap, vĂ€rde Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att utifrĂ„n företagens perspektiv besvara följande frĂ„gestĂ€llningar: Vilken form av arbete utför affĂ€rsĂ€nglarna inom företagen och innebĂ€r detta att vĂ€rde tillförs?  Tar företagen verkligen tillvara pĂ„ de eventuella vĂ€rden som affĂ€rsĂ€nglarna medför och om sĂ„ Ă€r fallet pĂ„ vilket sĂ€tt?  Finns det möjlighet för företagen att ta tillvara pĂ„ affĂ€rsĂ€nglarnas egenskaper pĂ„ ytterligare sĂ€tt och i sĂ„ fall hur? Metod: I uppsatsen anvĂ€nder vi en kvalitativ metod med företagande av fallstudier. Vi har i fallföretagen genomfört personliga intervjuer.