Inledning: Idag krävs det att alla aktiebolag i Sverige får sina räkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har länge varit på tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag på gränsvärden har tagits fram under åren och det senaste presenterades av Näringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gällande i november 2010. Förslaget gäller för de aktiebolag som underskrider två av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsättning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anställda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nästan enbart behandlat de delar som är lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

I denna studie har vi undersökt vilken betydelse den interna kontrollen har för revisorn vid utförandet av en revision. Syftet med studien var att studera den praxis som revisorerna har gällande intern kontroll samt att öka förståelsen för vad de anser är viktigast i den interna kontrollen, men även hur de går tillväga om det finns brister.Det empiriska materialet insamlades genom att fyra intervjuer genomfördes med revisorer från fyra av de större revisionsbyråerna i Sverige. Intervjuerna genomfördes på respektive revisors byrå. Vi valde en kvalitativ forskningsansats eftersom vi ansåg att det var den mest lämpade metoden utifrån vårt syfte och de utgångspunkter vi hade. Vårt mål med studien var inte att generalisera vårt resultat, vi ville istället öka förståelsen för det studerade problemet.Den teoretiska referensramen utformades för det första utifrån de regler som finns för revisorerna, det vill säga Revisionsstandard i Sverige.

Inledning: Idag krävs det att alla aktiebolag i Sverige får sina räkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har länge varit på tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag på gränsvärden har tagits fram under åren och det senaste presenterades av Näringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gällande i november 2010. Förslaget gäller för de aktiebolag som underskrider två av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsättning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anställda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nästan enbart behandlat de delar som är lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

Till följd av 2000-talets redovisningsskandaler har allmänheten riktat kritik mot revisionsbranschen genom att ifrågasätta revisorns roll och ansvar. Branschen befinner sig i en förtroendekris vilket har lyfts fram i media och debatter världen över. Till följd av den kris som råder har revisionsberättelsens betydelse ifrågasatts. Rapportens användare anser att den inte innehåller relevant information och efterfrågar större inblick i den granskade enheten.Flera normgivningsorgan har belyst behovet av en radikal förändring av revisionsberättelsen och arbetar just nu med att förändra rapportens innehåll. Den svenska branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare, FAR, har gett ett remissvar på ett av de framlagda förslagen och är positiva till initiativet om en förändring men har invändningar på vissa delar.

Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse om varför små aktiebolag väljer att behålla revisorn trots att de inte behöver det. Forskningsfrågan blir då: Vad är de bakomliggande faktorerna till att företagaren väljer att behålla revision? Metod: Detta är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag där den vetenskapliga ansatsen bygger på en deduktiv modell, vilket innebär att studien tar sin utgångspunkt i teorin för att sedan ställas mot den insamlande empirin. Empiriska data är av både primär och sekundär karaktär. Sekundär data har tillhandahållits av Bolagsverket medan primär data har samlats in via en enkätundersökning.

 Under de senaste åren har många olika skandaler inom näringslivet uppdagats både i Sverige och utomlands. Dessa skandaler har gjort att en större fokusering har lagts på företagens interna kontroller och deras ekonomi. I och med alla de skandaler som har varit har många blickar riktats mot företagens revisorer och revision. Det är alltid styrelsen som har det yttersta ansvaret för verksamheten och inte externrevisorn. Ledningen kan till sin hjälp ha en internrevisor som är anställd i företaget och kontrollerar företagets verksamhet och effektivitet.

Lekmannarevisorer är ofta förtroendevalda utan någon relevant utbildning som skulle anses likvärdig den en yrkesverksam revisor har. Trots att lekmannarevisorerna inte har några direkta formkrav som en professionell revisor har så ska de följa god revisionssed. Grunden för god revisonssed är enligt FAR att revisorn ska vara oberoende, ha rätt kompetens och vårda tystnadsplikten. En verksam revisor har dessa ledord i ryggmärgen men en novis (som man kan utgå från att en lekmannarevisor är) har de troligen inte lika inpräntade. Man kan undra vad som är drivkraften bakom hur dessa lekmannarevisorer i idrottsföreningar agerar i olika situationer med tanke på att det också är mycket känslor involverade.

Den 1 november 2010 infördes en ny lag som innebär att små aktiebolag inte längre har revisionsplikt om de undergår två av dessa tre kriterier: Högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning Högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning Högst 3 stycken anställdaDet betyder att drygt 70 % av aktiebolagen i Sverige numera har frivillig revisionsplikt. Ägarna i ett företag har särskilt ansvar kring hur företaget ska redovisa sin ekonomiska situation för omgivningen. Chefer anställer revisorer för att granska de finansiella rapporterna så att investerarna ska kunna lita på den informationen och på det viset kvalitetssäkras den finansiella informationen. För att få ett välfungerande samhälle och näringsliv behövs det därför revision. Men nackdelen med att ha revision är den stora kostnaden.Studien har fokuserat på varför små aktiebolag väljer att inte använda sig av revision längre.

Inledning: Idag krävs det att alla aktiebolag i Sverige får sina räkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har länge varit på tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag på gränsvärden har tagits fram under åren och det senaste presenterades av Näringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gällande i november 2010. Förslaget gäller för de aktiebolag som underskrider två av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsättning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anställda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nästan enbart behandlat de delar som är lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

Bakgrund och problem: Flera bolag i USA och Europa har gått i konkurs efter att ha fuskat med sin redovisning och lämnat osanna siffror i sina årsrapporter. Inte minst var så fallet med energijätten Enron. Den falska informationen ledde till missvisande information på aktiemarknaden som skakade om näringslivet. Skandalerna har påverkat förtroendet för den finansiella årsrapporteringen och skadat näringslivet. På grund av detta har svensk kod för bolagsstyrning introducerats i Sverige och i andra europeiska länder för att stärka bolagens interna rapportering som ska bidra till ökad förtroende för näringslivet.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur revisorns arbete och roll har påverkats efter Enron skandalen och till följd av implementeringen av den Svenska koden för bolagsstyrning.Metod och analys: För att besvara uppsatsens syfte, gjordes åtta intervjuer hos fyra olika revisionsbyråer i Norrköping och Stockholm.

Inom ekonomistyrning berörs den betydande aspekten angående företags formulering ochimplementering av en utformad strategi. Avsikten med strategier är att de ska vägleda företagför att de på lämpligaste sätt ska uppnå sina ekonomiska mål. Det problem många företag oftabemöter är implementeringen av strategin. Företag lägger stora resurser på formuleringen avstrategier men kontrollerar inte sedan i vilken utsträckning den utformade strategin faktisktimplementerades i verksamheten.För många företag har också patent och immateriella tillgångar blivit en viktig faktor för attkonkurrera på marknaden. Immateriella tillgångar innebär stora konkurrensfördelar, menalldeles för många företag är ouppmärksammade om dess styrkor.

Background: Small- and medium- sized businesses have during a long time had difficulties in raising long-term funding from external financiers, a reason for this is that these companies may have more information about their own business than the bank has. One way to reduce this problem is to hire a certified public auditor or a certified accounting consultant. Much has changed in recent years in the accounting profession. Mandatory audit has been abolished for small- and medium-sized businesses, which has led to major changes. Auditors are now not mandatory for these companies, which opens up the market for accounting consultant´s.

Vilka blir konsekvenserna av att kombiuppdrag förbjuds? Justitiedepartementetspromemoria ?Några frågor om revision? utgör ett lagförslag om att kombiuppdragska förbjudas. Med kombiuppdrag avses uppdrag där någon, som är verksam påsamma revisionsbyrå som företagets valda revisor, deltar i upprättandet avbokföringen. Enligt nuvarande bestämmelser uppkommer en jävssituation om valdrevisor eller om någon som är verksam på samma revisionsbyrå som den valdarevisorn deltar i företagets grundbokföring.Syftet med vår studie är att utreda vilka konsekvenser som uppkommer omkombiuppdrag förbjuds samt se om det finns någon skillnad i uppfattning mellanrevisorer och redovisningskonsulter. För att finna de konsekvenser som kan uppståom kombiuppdrag förbjuds har vi använt oss av en egen utvecklad modell samtintressentmodellen och analysmodellen.

Revisionsberättelsen är ett viktigt verktygför kommunikationen mellan revisorerna och in­tressenterna. Dagensrevisionsberättelse är väldigt standardiserad och i samtliga delar finns detförslag till exakta formuleringar. Enligt tidigare forskning finns det enintressekonflikt mellan intressenterna och revisorerna. Denna konflikt handlarom att intressenterna vill ut­vidga informationsinnehållet irevisionsberättelsen vilket revisorerna är kritiska till eftersom detta skulleinnebära mer ansvar och mer att stå till svars för. För att lösa denna konflikthar revisionsberättelsen debatterats flitigt och i en debatt diskuteras om mankan göra revisions­berättelsen intressantare genom att betygsätta företag iexempelvis intern kontroll och bolagsstyrning.

Det finns ett stort utbud av revisionsbyråer världen över och det ställs höga krav på den som vill ansöka om att bli revisor i Sverige. Det är därför viktigt att det finns en fungerande tillsyn och kvalitetskontroll av revisorer. Trots denna tillsyn förekommer revisionsmisslyckanden och för att förstå dessa och hur de kan uppstå krävs även en förståelse för såväl generell kvalitet som revisionskvalitet. Detta eftersom revisionskvaliteten i slutändan avgör huruvida ett revisionsmisslyckande ägt rum eller inte. I Sverige utfärdar Revisorsnämnden årligen ungefär 60 disciplinära åtgärder mot revisorer till följd av deras bristande arbete.