Sökresultat:
1395 Uppsatser om Förtäta staden - Sida 46 av 93
Event Marketing : Kulturnatten och City Art Link som marknadsföringsverktyg
Denna uppsats Ă€r resultatet av en undersökning av tvĂ„ kulturevenemang, Kulturnatten i Norrköping och City Art Link i Linköping. Ă
r 2009 arrangerades dessa kulturevenemang med en veckas mellanrum och visar vad respektive stad har att erbjuda inom kulur. Vi ville undersöka hur dessa evenemang skiljer sig Ät och hur de anvÀnds som marknadsföringsverktyg för de aktörer som deltar i evenemangen och Àven för stÀderna.Syftet med denna undersökning Àr att undersöka och analysera pÄ vilket sÀtt tvÄ kulturevenemang i tvÄ stÀder kan skilja sig Ät. De evenemang vi kommer att undersöka Àr Kulturnatten i Norrköping och City Art Link i Linköping. Vi kommer genom intervjuer att undersöka hur evenemangen fungerar och anvÀnds.
Musik i förskolans verksamhet
Mitt syfte med arbetet har varit att fÄ en inblick i hur musik ser ut i förskolans verksamhet i UmeÄ kommun. Detta arbete tar Àven upp om barnets motoriska utveckling stimuleras genom musik. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier och intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken förskollÀrare i en spridd radie i staden för att inte för att inte hamna inom samma samhÀllsklass och typ av förskolor. FörskollÀrarna arbetar i olika Äldersblandade grupper med spÀnnvidd av barn i Äldrarna 1-5Är.
Bergs oljehamn - en studie i bebyggelsestruktur
Det finns idag en pÄtaglig bostadsbrist i StockholmsomrÄdet
och detta samtidigt som regionen förvÀntas fÄ en
kraftig inflyttning de kommande tjugo Ären. Krav finns pÄ
kommunerna att fristÀlla byggbar mark för ny bostadsbebyggelse.
Detta arbete konkritiserar problemet genom en
fallstudie av gammal industrimark som snart kommer att
fristÀllas för bostads- och verksamhetsbebyggelse. Fallstudien
görs pÄ Bergs oljehamn i Nacka kommun.
Under det senaste decenniet har nyexploatering av hamnmark
skett nationellt i Sverige liktvÀl som regionalt i
Stockholmsregionen. NÀr staden vÀxer uppstÄr behov av
centralt belÀgen mark för nyexploatering, dÀr hamnarnas
tidigare perifera lÀge nu blivit centralt belÀgna. Arbetet
har undersökt förhÄllandet mellan typologi och de specifika
kvalitéer de för med sig och hjÀlper till att förstÀrka pÄ
platsen.
Vems plats Àr det? En studie om medborgarinflytande i den svenska planeringsprocessen
Denna uppsats har som mÄl att identifiera en problematik
gÀllande medborgarinflytandet i den svenska planeringsprocessen
genom att undersöka vilka gruppers berÀttelser,
bilder och förestÀllningar om Staden som vÀljs
ut att bli representativa.
Arbetet har utifrÄn detta konstruerat ett teoretiskt ramverk
dÀr adekvata begrepp definieras och förklaras. Dessa
ligger sedan till grund i forskningsöversiktens redovisning
av vad olika aktörers förestÀllningar av platser Àr förankrade
i, vilka aktörer som pÄverkar dessa, samt vilka konflikter
som uppkommer vid en planeringsprocess.
Arbetets empiri bestÄr av samrÄdshandlingar frÄn tvÄ
detaljplaneprocesser frÄn Karlskrona innerstad och
lokalpressens bevakning av dessa. Analysen har skett genom
en kvalitativ innehÄllsanalys, och resultatet av denna
belyser att det finns en problematik angÄende medborgarinflytandet
i vilka individer och grupper som fÄr sin
berÀttelse, förestÀllning att bli representativ för platsen,
och de gruppers och individers berÀttelse, förestÀllning
som exkluderas..
Hur pÄverkar spÄrvÀgen rumsligheten i staden?
Integration policies have failed to make diversity into anything more than occupying the same physical space. People of different cultural background still do not share their lives to any real extent. Attempts made within planning and landscape architecture to catalyst the integration process have mainly been focused on structural measures, such as residential policies. As for outdoor environments, non-verbal casual encounters in the shape of crossing paths are assumed to lie at the heart of urban social integration.The aim of the thesis is to question this assumption and, as the thesis will show, there is literature supporting this aim. Looking at the works of Gordon Allport, Lewis Coser and some of their followers, I find intercultural contact to require more complex ways of interaction in order to reduce prejudice and to generate tolerance and understanding.
MölndalsÄns dalgÄng - en lÀnk mellan staden och förstaden
MölndalsÄns dalgÄng Àr ett av Göteborgs större och Àldre industriomrÄden som
inom den nÀrmsta framtiden Àr aktuell som utvecklingsomrÄde. DalgÄngen som Àr
Göteborgs kommunikationsstrÄk mot söder, strÀcker sig radiellt frÄn centrum ut
mot Mölndal. OmrÄdet Àr idag ett relativt osammanhÀngande och ostrukturerat
omrÄde med en markanvÀndning som till största delen utgörs av verksamheter.
Genom dalgÄngen rinner MölndalsÄn som historiskt sett har fungerat bÄde som
transportmedel och kraftkÀlla. OmrÄdets roll som lÀnk och kommunikationsstrÄk
Àr Àven idag minst lika viktig med spÄrvÀg, jÀrnvÀg, bilvÀg samt cykel- och
gÄngvÀg som förbinder regionen mot söder.
"GÄ, Franciskus, och bygg upp min kyrka" : Om tiggarkonventens betydelse för skapandet av staden belyst genom urbaniseringen i södra Halland
This essay deals with the relationship between the mendicant movement and the urbanization during the thirteenth century. The aim has been to explore the significance of the Dominicansand the Franciscans for the creation of an urban landscape. This was made through the study of the urbanization process in southern Halland focusing on the town of Halmstad where the friars were established. The importance of the mendicants was also studied through their absence in the towns of Laholm and Falkenberg. To achieve this investigation in a contextual perspective material from different areas was used such as archaeology, history and history of science and ideas.
Den nya vilda naturen i stadens övergivna platser
PÄ flera platser i Europa har övergivna industriomrÄden lÀmnats orörda och tillÄtit
naturen ta över, platser som genom design sedan gjorts tillgÀngliga för mÀnniskor i
form av sÄ kallade urbana naturparker. MÄlet med uppsatsen Àr att beskriva ny vild
natur utifrÄn ekologiska, sociala och estetiska vÀrden. Uppsatsen syftar till att besvara
frÄgan om vad forskning och praktiker sÀger om den nya vilda naturens
utvecklingsmöjligheter i stadens övergivna ytor. Vad finns det för attityder kring ny
vild natur och de platser den representerar i staden? Genom en litteraturstudie av
begreppet 'ny vild natur' behandlar uppsatsen begreppet och de faktorer som gör det
till en ny vild natur och vilka ekologiska, sociala och estetiska vÀrden som pÄvisats för
ny vild natur i stadens övergivna platser.
FrÄn icke-stad till stad? Fallstudie : Viksjö
Mitt syfte har varit att undersöka om och hur Viksjö genom förtÀtning kan utvecklas frÄn en modernistisk förort till att fungera och upplevas som stad. Mina utgÄngspunkter har varit idéerna om den tÀta staden, blandstaden, den traditionella staden och staden med mÀnniskan i fokus. Jag har utgÄtt ifrÄn Jane Jacobs och Jerker Söderlinds synsÀtt pÄ staden och Àven lyft fram kritiker vilket har lett fram till mitt planförslag. Enligt mitt planförslag och min diskussion sÄ gÄr det att tillföra element till Viksjö som gör att omrÄdet har potential att fungera och upplevas som en stad. Viksjö Àr en typisk 60-70-talsförort i Stockholmsregionen som bestÄr av mestadels villamattor och radhusomrÄden samt ett mindre centrum med ett antal flerbostadshus.
City planning theories in Sweden : yesterday, today and tomorrow
SammandragBostadsbrist och ohÀlsa har varit den problematik som frÀmst prÀglat Sveriges stadsbyggnadsideal frÄn sent 1800-taltill idag. En vÀldig befolkningsökning och omflyttning av befolkningen frÄn landsbygd till tÀtort har stÀllt stora kravpÄ en omfattande bostadsproduktion. Under andra halvan av 1900-talet har logistik blivit ett stort bekymmer nÀrstaden utökat sin yta och befolkningen bor pÄ en plats medan arbete och service finns pÄ en annan.Om man tittar pÄ de stadsbyggnadsideal som prÀglat staden finns en tydlig vÄgrörelse och pendling mellan kvalitativavÀrden som Àr svÄra att mÀta och kvantitativa vÀrden som baseras pÄ ekonomiska aspekter. Ett stadsbyggnadsidealsom haft stort fokus pÄ kvantitet följs av ett med fokus pÄ kvalitet.De idévisioner som stadsbyggnadsidealen vilat pÄ prÀglar lösningen pÄ problemen men retorik och argumentationspelar en vÀsentlig roll för genomförandet av ett ideal. Det Àr genom slagkraftigheten hos idéerna som föresprÄkarnaav ett ideal gör sina Äsikter hörda och fÄr gehör eller inte för sina visioner..
Utredning av stadslinjenÀtet i NorrtÀlje.
NorrtÀlje Àr en utprÀglad pendlarstad med 18000 invÄnare och som ligger 70 km norr om Stockholm. Staden har i dagslÀget fyra stycken stadslinjer som Àr tillgÀngliga för i stort hela tÀtortens invÄnare. StadslinjenÀtet har förÀndrats flera gÄnger de senaste Ären, frÄn att enbart ha bestÄtt av ringlinjer 2006 har dessa nu brutits upp och i dagslÀget bestÄr nu av enbart dubbelriktade linjer. DÄ staden helt saknar spÄrtrafik sker all pendling till Stockholm med buss och huvudlinjen Àr stombusslinjen 676 med mycket hög turtÀthet.Syftet med detta arbete har varit att hitta brister i stadslinjenÀtet och utifrÄn dessa brister komma med förslag pÄ förÀndringar. Metoderna som anvÀnts har varit att gÄ igenom tidtabeller, göra fÀltstudier och undersökningar samt att analysera resestatistik.I jÀmförelse med andra liknande stÀder stÄr sig NorrtÀlje mycket bra bÄde vad gÀller turtÀthet och trafikeringstid.
Folkbibliotekets roll pÄ landsbygden och i staden
The purpose of this master?s thesis is to examine whether the role of a public library in a rural community is different from that of a town library. To answer this, a case studie of two public libraries has been made. Interviews, collection of documents and observations were carried out on location in one public library located in a rural area, and one public library, situated in a town. A modified version of an analysis model, originally developed by Andersson and Skot-Hansen, was used to analyse the data.
Offentlighet och Stortorg
Betydelsen av begreppet offentlighet har sedan antiken förÀndrats i takt med
samhÀllets utveckling och det Àr först i efterhand som innebörden av begreppet
för olika tidsepoker har kunnat urskiljas. I detta kandidatarbete ges en
bakgrund till tidigare tolkningar av offentlighet
utifrĂ„n JĂŒrgen Habermas klassiska verk Borgerlig offentlighet, som skildrar
utvecklingen ur ett historiskt och ett sociologiskt perspektiv. UtifrÄn detta
förs en diskussion hur begreppet offentlighet kan tolkas i samtida stadsmiljöer.
Ett offentligt rum som stÄr inför en omvandling Àr Stortorget i Karlskrona.
Genom tillÀmpning av teoretiska utformnings-
principer för offentliga rum presenteras ett förslag till hur torget, med sin
starka historiska anknytning och sitt centrala lÀge i staden, kan omgestaltas.
Förslaget, i form av en nolliplan, visar hur rumsliga inslag pÄ torget stÀrks
utav en arkitektonisk indelning av torget i mindre platser och varierade
gaturum..
BEMĂTAS-principen : sju tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt för att frĂ€mja integration genom fysisk planering
The thesis is about integration in the city and how integration can be improved through physical planning. Segregation can result in changing peoples? prerequisites in our society. Opportunities in life become dependent on what area of the city you live in or where you grew up. Integration denotes acceptance for all people, while different cultural and ethnic identities are preserved at the same conditions for everyone.
Bullerproblematiken vid planering och byggande av bostÀder
Dagens planeringsideal innebÀr en hÄllbar stadsbyggnad som skapas genom
förtÀtning och blandning av funktioner och trafikslag. Den tÀta staden
argumenteras skapa möjligheter för mÀnniskan att leva hÄllbart dÄ bostÀder,
service och arbete finns inom korta avstÄnd.
DÀremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtÀta och blanda
funktioner blir Àven störningarna i samhÀllet större. En av dessa störningar Àr
buller, som de senare Ären har fÄtt stark uppmÀrksamhet dÄ det kopplats till
mÄnga hÀlsoproblem.
MÄlen med den tÀta staden och buller Àr inte förenliga.