Cityuniversitetet är ett begrepp på vår samtids universitetsmodell som innebär att universitetets lokaler ligger utspritt, helst på ett fåtal samlade platser i staden. Universitetsmodellen är nära knutet till den funktionsblandade staden, med stenstaden som ideal. Staden ser på universitet som en stor fördel i konkurrensen med andra städer och regioner och universiteten används i marknadsföringen av kunskapsregioner/städer. Uppsatsen undersöker vad ett cityuniversitet är, om det finns ett samband mellan olika stadsbyggnadsideal och hur ett cityuniversitet skapas. Detta undersöks av en studie av litteratur och fallstudier av Göteborgs universitet och Malmö högskola som analyseras av en SWOT-analys.

Denna uppsats Judehatet i Sverige - en undersökning om hur antisemitism kommer till uttryck i Malmö handlar om hur antisemitismen har utvecklats och fått ett starkt fotfäste i den svenska staden Malmö. Genom en teoretisk provtagning har jag valt antale intervjuade personer utifrån deras möjlighet att bidra med relevant kunskap. Jag har även använt mig utav en kvalitativ intervjumetod med tre informanter från den judiska församlingen i Malmö och jag har haft för avsikt att undersöka hur antisemitismen har utvecklats i Malmö och hur detta upplevs av judar. Genom olika artiklar och annan relevant litteratur har jag försökt utvidga det judiska perspektivet om hur stämningen i Malmö upplevs. Analysen belyser hur judar i Malmö upplever att antisemitismen kommer till uttryck och hur judefientligheten ökat i staden samt hur den pågående Israel-Palestinakonflikten påverkar de fientliga stämningarna i staden.

Ett vanligt fenomen i svenska städer är industriområden som förr låg i stadens periferi nu har inringats av den expanderande staden, eller åtminstone blivit tätt angränsad till den. Industriområdet är dock separerat från den övriga staden genom sin struktur och funktion. Vid stadsförnyelseprojekt av industriområden från efterkrigstiden har man ofta valt att riva allt och sedan bygga nytt. Denna uppsats har haft som mål att undersöka om även sentida industriområde kan anses bevarandevärda ur ett kulturhistoriskt perspektiv och hur man kan planera om ett sentida industriområde till en integrerad del av staden. Arbetet har utifrån detta studerat begreppet kulturarvsbegreppet för att sedan redovisa för vad flera forskare inom stadsplanering har för tankar om stadsförnyelse, strukturer och kulturarv.

Många konstmuseum vänder världen ryggen, och deltar inte i stadslivet. Så är inte fallet med nya Uppsala Konstmuseum, som både tar plats i staden, och låter staden ta plats i museet.Uppsala är rikt på symboler - sen gammalt finns det domkyrkan, slottet och universitetet, men är det verkligen vad dagens Uppsalabor identifierar sig med? Svaret ligger i Fyrisån, som dominerar stadsrummet, och Uppsalas sinne. Omhuldad men samtidigt värdebefriad förenar den det kyrkliga, det borgerliga och det studentikosa Uppsala. Årummet delar staden, men ger en unik stadskaraktär i utbyte.Museet spelar på denna karaktär, men lämnar också plats för de andra monumenten, och ger utrymme för egen tolkning av vad Uppsalas själ består av, och hur ett museum kan bidra till denna.På platsen fanns tidigare endast parkering.

Projektet Curiosity > Harvest handlar om självhushållning som en del i det moderna livet i staden, och mer specifikt biodling i den urbana miljön. Dels ur perspektivet att knyta samman stadsmänniskan med matproduktionen och förutsättningarna för livet, och dels ur perspektivet att sätta fokus på den ekologiska hållbarheten i samhället i stort. Projektet tar ett större grep över hur ett system för biodling i staden skulle kunna se ut, och inbegriper en kartläggning av staden utifrån biets perspektiv, ett system för material- och kunskapsdelning mellan människor och en ny bikupa. Systemet baseras på ett tänkt nätverk med namnet Curiosity > Harvest, och fungerar som en plattform vilken besitter kunskap, material och kapital och underlättar för människor i staden att ta steget till att bli biodlare. Kartläggningen visar Göteborgs växtlighet enligt en generell kategorisering, och föreslår även en mer detaljerad inventering av den, ofta bortglömda och bortprioriterade, flora som bina är beroende av i sitt pollineringsarbete.Biodling är ett ämne som binder samman alla skalor i ett designarbete, från stadsplanering till produktdetaljer, och sätter det mänskliga ansvaret, arbetet och skördens belöning i samband med hela den biologiska livscykeln.Resultatet av arbetet är ett designat förfarande, och produkterna bildar det toolkit som visar en serie exempel ur ett sådant förfarande..

Helsingborg är en dynamisk stad som utvecklas och expanderar enormt. Befolkningen ökar ständigt, handeln blomstrar och många har en positiv uppfattning av staden. Den har en mängd bra egenskaper och ett rikt nöjesutbud. Helsingborg kan emellertid upplevas som en hemlig stad eftersom det i princip bara är de boende som känner till vad som erbjuds. För många andra kan stadens egenskaper förbli dolda.

För nyinflyttade och besökare styr stadens orienterbarhet vad vi upplever genom att stadens platser är olika lätta att hittat. Hur vi upplever staden påverkas av i vilken mån vi förstår dess uppbyggnad och känner oss välkomnade. Men även alla som länge bott i staden har glädje av att den är logiskt strukturerad. Om vi kan röra oss på ett effektivt sätt kan vi snabbare uträtta ärenden. En tydlig bild av omgivningen är en förutsättning för att ge hemstaden betydelse, och det är en grund för känslan av gemenskap och samhörighet i staden.

Vertical village är ett tätt kvarter på östermalm med sammanlänkande trappor och gator som tar dig upp i stadsrummet,en förlängning av staden upp över takåsarna med vidsträckt utsikt. Längs din väg upp mellan gator och gränder nns livoch rörelse. För att skapa denna o-entlighet krävs en öppen byggnad med god förankring till marknivån men istället förett traditionellt kvarter med o-entlig verksamhet i markplan valde jag att lyfta det o-entliga rummet över takåsarna medutblick över staden. Detta skulle bli ett o-entligt rum på Östermalm som man söker sig till på samma sätt som observatorielundeneller söders höjder.I mitt projekt har jag valt att arbeta med två skalor, den mindre som blir det o-entliga stadsrummet medan bostäder ochkontor ger byggnaden sin höjd. Sett från staden ska byggnaden upplevas som en upphöjd fortsättning av gatan med enmindre skala som på ett spännande sätt bjuder in till detta stadsliv.

Uppsatsen är en komparativ studie av stadsdelen Västra hamnen i Malmö, detta genomMalmö stads visioner och utvalda artiklar. Syftet med studien är att analysera hurmarknadsföringen av en stadsdel kan påverka en hel stad. Studien är uppbyggd i ettkronologiskt perspektiv för att läsaren enklare ska se den strukturella utvecklingen. Genomurbanteori behandlas ämnen som mentala bilder av staden, sociala strukturer och kulturellaprocesser i följd av den postindustriella utvecklingen i stadsdelen Västra hamnen..

Den avdelning på fyra, sedermera tre skvadroner, av Skånska husarkåren som var förlagd till Landskrona under perioden 1908-1926 kom att bli det sista regemente som staden inhyste. Försvarsbeslutet från 1925 innebar en total avveckling av avdelningen i Landskrona och satte således punkt för en lång historia av militär närvaro i staden.I föreliggande uppsats granskas och analyseras den lokala pressens inställning till husarerna under den period de var förlagda till staden. Skillnader och likheter i rapporteringen kring husarerna belyses med utgångspunkt i tre tidningars politiska agendor. De tre aktuella tidningarna är Arbetet, Landskrona Posten och Korrespondenten Landskrona Tidning. Undersökningen visar att Arbetets och Landskrona Postens ursprungliga inställning kvarstår vid tiden för Landskronaavdelningens avveckling medan den antyder att Korrespondentens inställning har reviderats något. .

Cityuniversitetet är ett begrepp på vår samtids universitetsmodell som innebär att universitetets lokaler ligger utspritt, helst på ett fåtal samlade platser i staden. Universitetsmodellen är nära knutet till den funktionsblandade staden, med stenstaden som ideal. Staden ser på universitet som en stor fördel i konkurrensen med andra städer och regioner och universiteten används i marknadsföringen av kunskapsregioner/städer. Uppsatsen undersöker vad ett cityuniversitet är, om det finns ett samband mellan olika stadsbyggnadsideal och hur ett cityuniversitet skapas. Detta undersöks av en studie av litteratur och fallstudier av Göteborgs universitet och Malmö högskola som analyseras av en SWOT-analys.

På natten är vi beroende av artificiellt ljus för att kunna orientera och ta oss fram i stadsrummet. Utöver detta kan ljussättningen ge andra typer av värden och påverka uppfattningen av staden. Huvudsyftet med detta arbete är att undersöka den temporära ljussättningen i stadsrummet. Uppsatsen består av två delar, där den första undersöker ljus, ljussättning i staden samt aspekter av mörker. Den andra delen behandlar temporär, tillfällig ljussättning och två städer, Lyon och Helsingborg, har studerats och redovisas som referensobjekt..

Denna uppsats undersöker modernitetens framväxt i staden i Karin Boyes debutroman Astarte utifrån Yvonne Hirdmans teorier om genussystemet och det stereotypa genuskontraktet. Studien undersöker de manliga och kvinnliga huvudkaraktärernas olika drömmar om staden och verklighet i staden men också modernitetens konsekvenser för de karaktärer som befinner sig utanför stadsrummet. Analysen visar att kapitalismens varufiering i stadsrummet konstituerar och vidmakthåller olika stereotypa föreställningar av vad en kvinna respektive man är. Detta sker genom de återkommande bilder som förmedlas i skyltfönstren, på biograferna, i danssalongerna och i veckotidningarna som visar olika stereotyper av vad en man respektive kvinna är och bör vara. I analysen av stadens bilder applicerar jag Walter Benjamins tankar kring den dialektiska bilden och utifrån detta drar jag slutsatsen att karaktärerna försätts i en dvala som alienerar dem från verkligheten och från sin egen andliga kärna.

Ett vanligt fenomen i svenska städer är industriområden som förr låg i stadens periferi nu har inringats av den expanderande staden, eller åtminstone blivit tätt angränsad till den. Industriområdet är dock separerat från den övriga staden genom sin struktur och funktion. Vid stadsförnyelseprojekt av industriområden från efterkrigstiden har man ofta valt att riva allt och sedan bygga nytt. Denna uppsats har haft som mål att undersöka om även sentida industriområde kan anses bevarandevärda ur ett kulturhistoriskt perspektiv och hur man kan planera om ett sentida industriområde till en integrerad del av staden. Arbetet har utifrån detta studerat begreppet kulturarvsbegreppet för att sedan redovisa för vad flera forskare inom stadsplanering har för tankar om stadsförnyelse, strukturer och kulturarv. De förhållningsätt som därmed kommit fram har tillsammans med en platsanalys för området, ett industriområde i sydvästra Kristianstad, legat till grund för de riktlinjer och rekommendationer som redovisas i uppsatsen..

I denna uppsats så undersöker jag platsidentitet och mötesplatser i Kristinehamn. Genom intervjuer och en enkätundersökning har jag fått en inblick i hur mina respondenter känner inför dessa ämnen. Jag undrar om det finns platser i staden där invånarna kan träffas och föra att gott samtal och om de känner sig hemma i Kristinehamn. I analysen av materialet använder jag mig av olika kulturgeografiska teorier, till exempel David Harveys tolkning av Lefebvres rumsdialektik; en modell för att förstå rummets tillblivelse med hjälp av platsens materialitet, den upplevda platsen och den föreställda platsen. Jag har även använt Ray Oldenburgs teori om tredje platser; en betydelsefull mötesplats utanför hemmet och jobbet.