Idag utlöses stress i arbetslivet till stor del av psykosociala faktorer. Den ökade anvÀndningen av IT sedan 70-talet har lett till att nya faktorer kan utlösa stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som eventuellt skulle kunna ha samband med stress kopplat till IT-anvÀndning. 75 besvarade enkÀter lÄg till grund för analysen. Resultatet av faktoranalysen blev tre faktorer, varav tvÄ var kopplade till stress.

Sammanfattning Denna undersökning handlar om hur karaktÀrsÀmneslÀrare, som ocksÄ Àr mentorer för en hel klass, det vill sÀga klassmentorer inom de nationella yrkesförberedande programmen pÄ gymnasiet upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vi Àr intresserade av hur dessa lÀrare upplever de sociala förhÄllandena pÄ arbetet i form av stöd, hur de hanterar bÄde förvÀntningar och krav frÄn elever, elevernas vÄrdnadshavare, kolleger och frÄn skolledningen. Vi Àr ocksÄ intresserade av vad dessa lÀrare tycker om möjligheterna att pÄverka sitt arbete i organisationen. Vi anvÀnde en kvalitativ metod och intervjuade Ätta karaktÀrsÀmneslÀrare, som Àven Àr klassmentorer, pÄ sina arbetsplatser. Vi kom i vÄr undersökning fram till att lÀrarna trivs bra pÄ sina arbeten och med sina arbetsuppgifter. Men det Àr ocksÄ gemensamt för de intervjuade att de upplever en allt ökande mÀngd arbetsuppgifter och att detta upplevs pÄfrestande.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i krav, kontroll och socialt stöd (JDC-S) utifrÄn QPS Nordic mellan teknikkonsulter i smÄ och stora företag inom samma verksamhetsomrÄde samt skillnader i upplevd stressnivÄ utifrÄn StatshÀlsans basundersökning. Ytterligare ett syfte var att undersöka i vilken grad JDC-S predicerar stress samt vilken faktor som predicerar stress i högst grad. Resultatet visade signifikanta skillnader i samtliga skalor i JDC-S som kunde lokaliseras i inlÀrningskrav och kontroll av arbetstakt. Resultatet pÄvisade inga skillnader i frÄga om företagsstorlek och stress dÀr teknikkonsulter upplever stress relativt sÀllan. Detta motsÀger tidigare studier om konsulter och stress, som visat att konsulter upplever stress i hög grad.

I takt med att stÀderna vÀxer minskar det gröna och odlingsbara utrymmet. Högre krav stÀlls pÄ att effektivt utnyttja ytorna, bÄde inom - och utomhus. Konkurrensen om utrymmet har lett till nya lösningar i form av vertikala odlingsbara ytor kallade vÀxtvÀggar. Detta arbete Àr skrivet med mÄlsÀttningen att grundlÀggande redogöra för vad en vÀxtvÀgg Àr och vad som krÀvs för att anlÀgga en sÄdan. Avsikten Àr att ge en överskÄdlig bild av olika varianter av vÀxtvÀggar samt redogöra för vilka krav som bör vara uppfyllda vid anlÀggandet av en sÄdan.

Krav pÄ kortare ledtid och lÀgre kostnader för att kunna öka produktionstakten gör att bottenramen till turbinerna behöver modifieras. Nuvarande berÀkningar ska uppdateras med nya förutsÀttningar eftersom bottenramen har Àndrats en del sedan man tog fram dagens konstruktionslösning pÄ den. Genom att göra en berÀkningsmodell av bottenramen till en SGT-600 som den ser ut idag och genomföra berÀkningar med de lastfall som den kan tÀnkas utsÀttas för har optimeringsförslag och uppdaterade berÀkningar tagits fram. Besök hos underleverantör och diskussioner med personal som arbetar med bottenramen har resulterat i statiska och dynamiska berÀkningsresultat samt förslag pÄ optimering av bottenramen. Slutsatser som drogs var att bottenramen uppfyller de krav som företaget har pÄ den samt att det Àr möjligt att fÄ fram en mindre kostsam och snabbare tillverkning genom att göra modifieringar. .

Examensarbetet beskriver sex lÀrares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förvÀntningar som de har pÄ sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lÀrares syn pÄ rektorer, men Àven rektorers syn pÄ sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet frÄn intervjuerna med lÀrarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. LÀrarna stÀller stora krav pÄ rektorerna. Det Àr viktigt att rektorerna prioriterar personalen, vÀrnar om eleverna och Àr bra pedagogiska ledare.

Examensarbetet beskriver sex lÀrares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förvÀntningar som de har pÄ sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lÀrares syn pÄ rektorer, men Àven rektorers syn pÄ sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet frÄn intervjuerna med lÀrarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. LÀrarna stÀller stora krav pÄ rektorerna. Det Àr viktigt att rektorerna prioriterar personalen, vÀrnar om eleverna och Àr bra pedagogiska ledare.

I denna uppsats diskuteras problematiken kring anvÀndandet av miljöredovisningen som ett beslutsunderlag vid leverantörsval. Syftet Àr att ta reda pÄ om Vattenfall AB VÀrme Uppsalas miljöredovisning uppfyller de krav som stÀlls pÄ den av externa intressenter i egenskap av beslutsunderlag. För att uppfylla detta syfte har de externa intressenternas intressen representerats av IASB:s kvalitativa egenskaper. PÄ grund av denna substitution har vi valt att samla in det empiriska materialet genom intervjuer med tvÄ anstÀllda pÄ Vattenfall AB VÀrme Uppsala som arbetar med miljöredovisningen. Empiriskt material har Àven insamlats genom en kÀllanalys av ?SÀkerhet, hÀlsa och miljö 2006? som Àr den publikation dÀr Vattenfall AB VÀrme Uppsalas miljöredovisning ingÄr.

Denna studie handlade om gymnasieskolans uppdrag att göra mÄlarlÀrlingen anstÀllningsbar inför att bli en framtida arbetskraft i en mÄlerifirma, utifrÄn vad lÀroplanen sÀger och vilka önskningar och krav en mÄlarmÀstare har inför en anstÀllning. Syftet var att beskriva karaktÀrsÀmneslÀrarens roll i gymnasieskolan i motsats till de anstÀllningsmetoder som en mÄlarmÀstare anvÀnder sig av nÀr en nyanstÀllning görs i ett företag. Empirin förgicks av en litteraturstudie av aktuella styrdokument, en mindre enkÀt, samt intervjuer med ett antal mÄlarmÀstare. Kvalitativ forskningsintervju blev metoden för studien. Som instrument har en mindre enkÀt skickats ut över hela landet och intervjuer med sex mÄleriföretag av varierande storlek i en medelstor stad har genomförts.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka bestÀmmelserna om skattetillÀgg och dess förenlighet med grundlÀggande krav pÄ rÀttssÀkerhet. Skatteverket beslutar om skattetillÀgg i första led och överklagande sker hos förvaltningsdomstol. Syftet med sanktionen Àr att ha en avskrÀckande effekt, sÄ att den skattskyldige betalar rÀtt skatt. För pÄförande av skattetillÀgg krÀvs det att Skatteverket visar, styrker eller gör det mycket sannolikt att den skattskyldige har lÀmnat en oriktig uppgift i deklarationen.SkattetillÀgget som sanktion har funnits utgöra ett straff i Europeiska konventionen om skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna och dÀrmed Àr artikel 6 ocksÄ tillÀmplig. Detta innebÀr att de svenska bestÀmmelserna mÄste upprÀtthÄlla kraven som stÀlls enligt konventionen.

I studien analyserade vi chefers upplevelser av villkoren i ett utökat chefskap samtförutsĂ€ttningarnas betydelse för upplevda krav, kontroll och stöd. Vi har utfört vĂ„r studie pĂ„Södra Älvsborgs Sjukhus och avgrĂ€nsat oss till de intervjupersoner som berörs av en utökadchefsroll, tillika vĂ„rdenhetschef. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod och utgĂ„tt frĂ„n enhermeneutisk ansats. Vi har genomfört Ă„tta intervjuer som vi sedan byggt vĂ„rt empiriskamaterial pĂ„. Vidare har vi valt att utgĂ„ frĂ„n Henry Mintzbergs grundlĂ€ggandeorganisationsteori och strukturmodell men Ă€ven utgĂ„tt frĂ„n Karasek och Theorells krav- ochkontrollmodell.

Under senare tid har offentliga upphandlingar kommit att utnyttjas som politiskt styrmedel i hög utstrÀckning. Miljörelaterade krav stÀlls pÄ leverantörer för att sÀkerstÀlla de politiska ambitioner som finns hos det offentliga, dock uppstÄr problem dÄ kraven i mÄnga fall utformas pÄ sÄdana sÀtt att de kommer i konflikt med regelverket och hur det ska tolkas. Uppsatsen utreder förutsÀttningarna för att stÀlla miljökrav i offentliga upphandlingar som gÄr lÀngre Àn EU-lagstiftningen och fokuserar pÄ tre identifierade problemomrÄden. Upphandlande myndighets stÀllning som marknadsaktör kontra marknadsreglerare, kopplingen till kontraktsföremÄlet och möjligheten till kontroll av uppstÀllda krav. UtgÄngspunkten för uppsatsen tas i de omdebatterade svenska djurskyddsdomarna RÀttvik- och SigtunamÄlen, för att sedan behandla de tre problemomrÄdena och relevanta EU-domstolsavgöranden i anslutning till dessa..

Invandringen sker i Sverige i allt större utstrÀckning, och till följd av det stÀlls högre krav pÄ den transkulturella omvÄrdnaden. Nya krav stÀlls pÄ vÄrdpersonalen i deras arbete. Med detta som grund utformades studiens syfte, som var att genom en litteraturstudie belysa patienters upplevelser och uppfattning av sjukdom och hÀlsa relaterad till deras kultur, samt vad som kan göras för att förbÀttra vÄrden utifrÄn deras kulturella bakgrund. I resultatet visas att kulturella vÀrderingar Àr de mest framtrÀdande faktorerna som pÄverkar patientens uppfattning om sin hÀlsa och sjukdom. Kunskap och förstÄelse om kulturella vÀrderingar Àr grunden för en optimal omvÄrdnad. Nyckelord: transkulturell omvÄrdnad, sjuksköterskan, kultur, respekt, patienter med annan kulturell bakgrund..

AffĂ€rssystem Ă€r idag mer aktuellt Ă€n nĂ„gonsin. Behovet av snabbare och mer uppdaterad informationsdelning för att stödja integrationen i ett företag har visat sig vara en av de frĂ€msta anledningarna till att efterfrĂ„gan pĂ„ affĂ€rssystem ökar. Ett affĂ€rssystem kan förbĂ€ttra ett företags förmĂ„ga att kĂ€nna av marknadsförĂ€ndringar. Även om affĂ€rssystem ökar inom detaljhandeln Ă€r forskning om affĂ€rssystem i detta sammanhang begrĂ€nsat. Arbetet inleddes med datainsamling.

Trots skillnaderna mellan organisationernas produkt/tjÀnsteutbud och organisationernas krav pÄ kompetens har det visat sig att de kan möta krav och förutsÀttningar som stÀlls pÄ verksamheterna. Kompetensutveckling sker mest pÄ Besam och RevisionsbyrÄ X. Utbildningarna inom samtliga fallorganisationer sker bÄde internt och externt med varierande synpunkter för planering av kompetensutvecklingen och med varierande uppföljningsmetoder. Samtliga fallorganisationer erbjuder kundanpassande produkter/tjÀnster dÀr möjligheten ges kunder/vÄrdtagare att pÄverka kompetensutvecklingen. Fallorganisationer anses utnyttja de anstÀlldas kunskaper och försöker att överföra denna kunskap till övriga anstÀllda..