Navigering Àr nÄgot som upplevts som ett problematiskt moment för soldater. SvÄrigheter har funnits i att identifiera egen position och navigera med hjÀlp av karta. PÄgÄende moderniseringsprojekt försöker ta reda pÄ vad som behövs för att underlÀtta soldaters navigering. Tidigare studier visar pÄ att en karta med GPS-positioner ökar prestationen jÀmfört med enbart karta och kompass. Syftet med denna studie var att utvÀrdera tvÄ olika visuella navigeringsdisplayer: en GPS-mottagare med digital karta, och en minidisplay som visar riktning och avstÄnd.

Rapporten innehÄller en presentation av aspekter som medför att anvÀndarnaskrav Äterfinns i systemen. Rapporten innehÄller dessutom en empirisk utvÀrdering om databassystem möter anvÀndarnas behov.Det som framkommer av rapporten Àr att anvÀndarnas krav inte tillgodoses av systemen de arbetar vid. Det Àr frÀmst de icke funktionella kraven som inte möter anvÀndarnas behov. Rapporten avslutas med en allmÀn diskussion om arbetet, och en sammanfattning av vad som framkommit i min undersökning.

Syftet med denna studie var att se hur stress, krav och kontroll sÄg ut hos före detta interner,under och efter deras straff. DÄ de ska tillbaka till ett liv utan kriminalitet och droger.Till utförandet av studien valdes att göra en kvalitativ metod, en halvstrukturerad intervju dÀrvi tematiserade intervjun i fyra kategorier: (1) hur Àr upplevelsen av stress före, under ochefter frigivning, (2) hur man upplever stöd, hjÀlp och information frÄn kriminalvÄrden vidfrigivningen, (3) vilka förvÀntningar finns frÄn omgivningen och frÄn individen sjÀlv och (4)vilka krav finns frÄn omgivningen och frÄn individen sjÀlv, för att i sÄ stor utstrÀckning sommöjligt kunna tolka och sÀtta sig in i den enskilde respondentens situation. Kriteriet för attmedverka i intervjun var att respondenten har en kriminell bakgrund och har tidigare varitdömda till fÀngelsestraff, sluten ungdomsvÄrd, fotboja eller samhÀllstjÀnst. Resultatet visadeatt kraven i första hand före, efter och vid frigivning har respondenten frÄn sig sjÀlva och intemycket frÄn kriminalvÄrden. Stöd frÄn andra har en mycket stor betydelse och att upplevelsenav frigivningen ser mycket olika ut för olika interner..

En av de grundlÀggande rÀttigheterna som ska sÀkerstÀllas alla jurister inom unionen Àr den fria rörligheten. En jurist kan utöva sin fria rörlighet genom att antingen Äberopa den fria rörligheten för personer, tjÀnster eller etableringsfriheten. Juristyrket Àr ett reglerat juristyrke och utvecklingen för reglerade juristyrken började Är 1974 genom rÀttspraxis frÄn EUD. DÀrefter har utvecklingen bara fortsatt och en vanligt förekommande frÄga i rÀttspraxis Àr vilka krav som stÀlls pÄ jurister och advokater som har för avsikt att utöva sin fria rörlighet. DÀrav Àr syftet med uppsatsen att utreda vilka krav utöver de yrkeskvalifikationer som en jurist redan erhÄllit frÄn en medlemsstat som krÀvs för att fÄ utöva juristyrket i en annan medlemsstat.

Syftet i studien var att undersöka skillnader mellan ensamarbetare- och grupparbetares upplevda socialt stöd pÄ arbetsplatsen och arbetstillfredsstÀllelse samt skillnader mellan mÀn och kvinnor. Vidare i studien undersöktes samband mellan följande dimensioner: vÀrderande stöd, informativt stöd, instrumentell stöd, emotionell stöd, krav, kontroll, socialt stöd totalt, Älder , Är inom yrket, anstÀllningstid pÄ nuvarande arbetsplats och arbetstillfredsstÀllelse. Totalt deltog 91 arbetare, 44 som anses ensamarbete och 47 som anses utföra grupparbete varav totalt var 54 kvinnor och 37 mÀn. Den totala medelÄldern var 43 Är. Metoden som anvÀndes var kvantitativ och bestod av SKOPs tidigare enkÀtfrÄgor.

I detta examensarbete har energiberÀkningar och analyser enligt FEBY12 gjorts pÄ ett radhusomrÄde för att undersöka vad som krÀvs för att lÄgenergihusen ska uppnÄ passivhusstandard. Att uppföra energisnÄla byggnader Àr i dagens samhÀlle viktigt för alla företag eftersom mÀnniskor blir allt mer energimedveten och krav frÄn bestÀllare blir allt högre. I arbetet har en modell av radhusomrÄdet modellerats i Revit Architecture för att pÄ ett smidigt sÀtt fÄ korrekta vÀrden i de olika energiberÀkningsprogrammen Vasari, Energihuskalkyl och PHPP. Programmen har helt olika kvalitéer dÀrför har en jÀmförelse och analys av programmen utförts. Analyser har tydligt visat att det krav som finns för att uppnÄ passivhusstandard pÄ vÀrmeförlusttalet Àr betydligt svÄrare att uppnÄ Àn det krav som stÀlls pÄ den levererade energin. För att uppnÄ passivhusstandard vidtogs diverse ÄtgÀrder sÄsom U-vÀrde för vÀggar förbÀttrades, ventilationsaggregatets verkningsgrad höjdes samt fönsterpartierna reducerades avsevÀrt.  .

Syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn en litteraturöversikt beskriva hur djur har anvÀnts som arbetsterapeutisk intervention med olika terapeutiska intentioner samt dess effekter för klienterna. Datainsamlingen skedde genom en systematisk litteratursökning med bestÀmda sökord i databaserna CINAHL, AMED, Pubmed och Scopus samt en manuell sökning via referenslistor. I dataanalysen anvÀndes interventionstyper för att gruppera in de olikadjurinterventionerna samt analys av graden av bevisvÀrde i relation till olika effekter. Presentationen av resultatet utgÄr ifrÄn frÄgestÀllningar med fokus pÄ terapeutisk intention och typ av intervention, effekt samt klientgrupp. Av resultatet framkom att den vanligaste interventionstypen var ?restorative occupation? och att utförandet av interventioner med djur Àr varierande, samt att samma djurart har anvÀnts med olika intentioner.

De stora livsmedelskedjorna sta?ller krav pa? sina leveranto?rer att de ska vara certifierade enligt na?gon av kvalitetsstandarderna som finns inom livsmedelsbranschen. Standarderna a?r relaterade till kvalitet, produktsa?kerhet och miljo?. Fo?r leveranto?rerna inneba?r detta att de ma?ste vara certi- fierade fo?r att vara en akto?r pa? marknaden, samtidigt som det fo?r dem bidrar med en o?kad image och trova?rdighet gentemot ko?paren.

Syftet med examensarbetet Àr att ÄskÄdliggöra innehÄllet pÄ musiklektionerna i skolans första Är. Vi har Àven undersökt om lÀrarna anser sig leva upp till styrdokumentens krav. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier, ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer i fyra olika F-2 klasser. Vi har belyst vad eleverna fÄr göra under musiklektionerna och resultatet visar att musikundervisningen mestadels bestÄr av sÄng och rörelse. Vidare visar resultatet att lÀrarna anser att deras lektioner uppnÄr styrdokumentens krav, men att de kÀnner sig i behov av kompetensutveckling.

IT-system spelar en stor roll inom mÄnga verksamheter idag. Utvecklingsprojekt kan vara ett kostsamt risktagande dÄ stora summor pengar ofta Àr inblandade. MÄnga IT-projekt tenderar att ?misslyckas? vilket ofta bottnar i uppfattningen och sÀkerstÀllningen av kraven och önskemÄlen. LikasÄ finns det en problematik med att fÄ alla intressenterna i ett IT-projekt att förstÄ systemets koncept. Detta berör Àven systemutvecklarna vars uppgift Àr att realisera de krav och önskemÄl som identifierats. Storyboarding Àr en teknik som genom illustrationer kommunicerar information till betraktaren. I denna kontext tillÀmpas storyboards med sina illustrationer och grafiska hjÀlpmedel som ett sÀtt att förmedla en idé, ett koncept och krav.

I rapporten behandlas de fysiska kraven till polisutbildningen. Bakgrunden till varför de ser ut som de gör idag samt syftet med dem. Syftet med denna rapport Àr att undersöka jÀmstÀlldheten kring de fysiska testerna i antagningsförfarandet till polisutbildningen. Vi kommer att undersöka om det Àr nödvÀndigt med skilda fysiska krav för mÀn och kvinnor i antagningsförfarandet samt för- och nackdelarna kring detta. I det regleringsbrev som sÀger vad polisens ska Àgna budgetÄret 2005 Ät stÄr det tydligt att polisen ska redovisa sina mÄl för vilka ÄtgÀrder som vidtagits för att Ästadkomma ökad jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att fÄ större förstÄelse för förhÄllandet mellan stress, krav och ledarskap samt vilka strategier en mellanchef kan anvÀnda sig av för att hantera situationer som upplevs stressande. Syftet har mynnat ut i följande frÄgestÀllningar:- Vilka krav upplever mellanchefen frÄn personal, ledning, samhÀlle och sig sjÀlv?- Vilka moment i arbetet upplever en mellanchef som stressande?- Vad kan en mellanchef göra för att hantera motstridiga arbetskrav och upplevd stress?MetodStudien bestÄr av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr sex chefer har intervjuats angÄende rollen som mellanchef. Fem av dem ingÄr och en har tidigare ingÄtt i den kommunala sektorn. De arbetar som rektorer eller förskolechefer.

Syftet med denna studie Àr att, genom en textanalys, undersöka hur en lÀrobok ispanska kulturellt representerar den spansktalande vÀrlden och om deninnehÄllsmÀssigt lever upp till kursplanens krav nÀr det gÀller de kulturellaaspekterna. Det visar sig att Spanien och Latinamerika behandlasmonokulturellt och att den innehÄllsmÀssiga balansen vad gÀller kultur mellanSpanien och Latinamerika Àr svag i lÀroboken och att den inte ger utrymme fördiskussion och reflektion, vilket gör att ett stort ansvar lÀggs pÄ lÀraren för attleva upp till kursplanens krav..

Uppsatsen syftar till att faststÀlla vilket ansvar medlaren har med utgÄngspunkt i vad som Àr fackmÀssig medling. Inledningsvis redogörs för regler och standarder som en medlare bör efterfölja. Dessa regler utgör grunden för en analys av rÀttslÀget. Analysen ska ge svar pÄ följande frÄgestÀllningar. 1. Vilka krav pÄ fackmÀssighet kan stÀllas pÄ en medlare?2. Vart gÄr grÀnsen mellan hur en medlare bör handla och hur en medlare mÄste handla?3. NÀr har parterna i medlingsprocessen framgÄng med att göra rÀttsliga ansprÄk gÀllande mot medlaren?Medlare tillhör den rÀttsliga kategorin uppdragstagare och rÄdgivare.

Bakgrund: Forskningen om koncentrationslÀsning Àr bristfÀllig och daterad. Det finns skolor som menar att koncentrationslÀsning minskar stress men ingen forskning finns kring koncentrationslÀsning i förhÄllande till stress.Syfte: Att undersöka om det finns ett samband mellan koncentrationslÀsning och stress. Om det finns ett samband Àr syftet ocksÄ att söka förklaringar till hur sambandet ser ut genom att undersöka psykosociala faktorers effekt. FrÄgestÀllningar: Har koncentrationslÀsning nÄgon inverkan pÄ elevers upplevelse av stress? Hur pÄverkar de psykosociala faktorerna krav, kontroll och socialt stöd elevers upplevelse av stress? Metod: En enkÀtundersökning pÄ tvÄ gymnasieskolor utfördes.