Syfte: Syftet med mitt arbete Àr att söka de idémÀssiga tanketraditionerna bakom mÀnniskan försök att hitta vetenskapliga verktyg för att mÀta vÀrlden. MÀnniskans önskan att mÀta mÀnskliga egenskaper har tagit sig olika uttryck i olika tider och sammanhang. Mina frÄgor genom arbetet Àr: 1. VarifrÄn kommer önskan och hur uppstod behovet av att mÀta vÀrlden? I denna frÄga finns ocksÄ delfrÄgorna vilka Àr det som drivit pÄ denna önskan och hur framvÀxandet av en apparat för att mÀta vÀrlden skedde? 2.

Syfte & frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare synliggör lÀrandemÄlen för elever i Àmnet idrott och hÀlsa.1. Vilka redskap (fysiska och verbala) anvÀnder lÀrare för att synliggöra lÀrandemÄlen?2. Hur vet lÀrarna att eleverna förstÄtt lÀrandemÄlen?3.

Denna uppsats har till syfte att presentera och analysera författarnas arbetsprocess och resultat gÀllande skrivandet av en handbok rörande Àmnet underhÄllsteknik. Dess syfte Àr Àven att förklara metodval, presentera kÀllor och diskutera handbokens uppbyggnad och pedagogiska utformning. Under skrivperioden har en kvalitativ metod följts och tonvikten för skapandet av handboken har legat pÄ faktainhÀmtning och kÀllkritik.SjÀlva handboken riktar sig frÀmst till studenter vid de nautiska programmen, samt nyutexaminerade styrmÀn.Resultatet presenteras som en bilaga vidhÀftad denna uppsats..

Portfoliometodik Àr idag ett kÀnt begrepp, likasÄ digital elevportfolio. BÄda dessa begrepp, och en av de programvaror som frÀmst Àr utvecklade för att vara en aktiv digital elevportfolio, har en central roll i den hÀr studien. Portfolio Manager 2, som programmet i frÄga heter, Àr utvecklat i Sverige av svenska pedagoger.Studien har en kvantitativ ansats med enkÀter som redskap. En köns- och specialpedagogisk betraktelsegrund fanns i studien, vilket ocksÄ resulterade i nya pedagogiska rön.Studien Àr utförd i 5 klasser pÄ 2 olika svenska skolor i slöjd, dÀr samtliga elever gick i Äk 5.LÀrarenkÀten var utformad sÄ att den skulle kunna ge en bedömning av ?fenomenet? PM2 som helhet, dÄ PM2 Àven innehÄller verktyg av det mer administrativa slaget.Studiens resultat bekrÀftar tidigare studier, dvs.

Denna undersökning hadlar om att analysera och beskriva vad lÀrare och rektorer vid tvÄ grundskolor och vad de ansÄg som viktiga aspekter av lÀrande för hÄllbar utveckling. Undersökningen genomfördes med intervjuer av lÀrare och rektorer vid tvÄ skolor. Samtalen analyserades med hermeneutiska utgÄngspunkter. Resultatet visade pÄ fyra teman som de intervjuade personerna framhöll som viktiga teman i lÀrande för hÄllbar utveckling. Dessa Àr: eldsjÀlar, förhÄllningssÀtt, fortbildning och lokala resurser..

UtifrÄn intresset för estetiska lÀrprocesser och hur det pÄverkar elevers lÀrande i Àmnesintegrationhar jag gjort en undersökning i Ärskurs ett pÄ gymnasiets estetiska program om elevers lÀrandegenom estetiska lÀrprocesser i Àmnesintegration. Syftet Àr att tydliggöra vad den estetiskalÀrprocessens bidrar med vid Àmnesintegrering. De frÄgestÀllningar jag utgÄtt ifrÄn Àr ?PÄ vilketsÀtt kan estetiska lÀrprocesser bidra till lÀrandet i Àmnesintegration i projektform? Hur ser estetiskalÀrprocesser ut vid Àmnesintegration med engelska och svenska? Hur kan man genomÀmnesintegration med Estetisk kommunikation 1 bredda förstÄelsen för innehÄllet i bÄde denkursen och andra kurser??. Ramen för undersökningen Àr ett projekt som löper under sju veckordÀr kurserna Estetisk kommunikation, Engelska 5 och Svenska 1 integreras.

Pedagogisk dokumentation Àr en svensk företeelse och den betraktas som en vidare utveckling avReggio Emiliafilosofin. Den pedagogiska dokumentationen Àr ett resultat av barnens aktiviteter ochden bygger pÄ material som har samlats in, bearbetats samt organiserats. Syftet med studien har varitatt undersöka hur nÄgra pedagoger beskriver sitt arbete med pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att stimulera barns inflytande över sitt aktiva kunskapande i förskolan, samt undersöka hur arbetet med pedagogisk dokumentation yttrar sig. Jag har försökt skapa förstÄelse för hur pedagogerna pÄ förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation. I studien har pedagogisk dokumentation studerats utifrÄn begreppen observation och reflektion.

VÄrt övergripande syfte Àr att ta reda pÄ vad lÀroplanen sÀger om upplevelsepedagogik och hur lÀrare och rektorer arbetar utifrÄn detta. I vÄr teoretiska studie tar vi upp lÀroplanen, en historisk tillbakablick, olika pedagogiska teorier, olika inlÀrningssÀtt och undervisningsmetoder. Den empiriska delen bygger pÄ kvalitativa intervjuer av lÀrare och rektorer. Det sammanfattande resultatet av vÄr litteraturstudie och vÄra kvalitativa intervjuer Àr att lÀrare idag Àr vÀl medvetna om lÀroplanens mÄl och riktlinjer och att de till stor del anvÀnder sig av upplevelsepedagogik i sin undervisning.

IKT tar större och större plats pÄ förskolorna och datorer, smartboards och surfplattor blir allt mer vanliga inslag i barnens vardag. Denna uppsats handlar om surfplattan och dess spelappar. Syftet med undersökningen var att synliggöra vad som skedde i interaktionen mellan barn i Äldern ett till fem nÀr de fÄr tillgÄng till en surfplatta. FrÄgorna som stÀlldes var: Hur samspelar barn i Älder ett till fem med varandra runt en surfplatta? PÄ vilket sÀtt anvÀnds spelapparna och hur blir surfplattan en del av den pedagogiska miljön? Vad hÀnder i mötet mellan barn och surfplattan som signalstarkt material? Hur ser skillnaderna ut i anvÀndningen av surfplattan nÀr det gÀller Älder? Metoden som anvÀndes var kvalitativ via filmobservationer och minnesanteckningar.

Syftet med följande arbete har varit att vi velat undersöka vilka anpassningar i ett klassrum som krÀvs för att göra undervisningen tillgÀnglig för barn med autismspektrumstörning i grundskolans lÀgre Ärskurser, utifrÄn synsÀttet att alla i skolan ska kÀnna delaktighet och gemenskap i en inkluderande miljö. Vilka individuella anpassningar behövs kring eleven med autismspektrumstörning för att öka lÀrande och delaktighet? Vilka anpassningar behövs i klassrummet i den fysiska miljön för att den ska vara hanterbar och begriplig för barn med autismspektrumstörning? Vilka anpassningar behövs kring samspelet mellan eleverna för att öka förstÄelsen för problematiken att ha en autismspektrumstörning? Hur ser stödet ut pÄ organisationsnivÄ? Vilken samverkan behövs med personer utanför skolan för att öka elevens med autismspektrumstörning, lÀrande och delaktighet i skolan? Med hjÀlp av intervjuer, med kvalitativ ansats har vi försökt fÄ svar pÄ vÄra frÄgor av pedagoger i olika verksamheter och yrkesroller. Litteraturdelen i vÄrt arbete ger en översikt av tidigare forskning nÀr det gÀller definition av autismspektrumstörning, förutsÀttningar och konsekvenser i ett lÀrandeperspektiv samt anpassningar för att göra utbildningen tillgÀnglig. Vi har ocksÄ tagit ett specialpedagogiskt perspektiv pÄ förhÄllandet mellan elev-skola samt specialpedagogens roll i detta.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina intervjuer pÄ att de intervjuade pedagogerna i första hand anger att skÀlen till att de söker specialpedagogisk handledning Àr pÄ grund av ett eller flera barns avvikande beteende. De söker stöd och bekrÀftelse i sitt arbete med barnen och de förvÀntar sig pedagogiska rÄd och tips för att bÀttre kunna hantera olika situationer. Jag kunde ocksÄ konstatera att effekterna av handledningen gav pedagogerna ett ökat sjÀlvförtroende som i flera fall ledde till en generell pedagogisk utveckling till följd av handledningens rum för reflektion..

VÄr studie behandlar fenomenet förÀldrarÄd i förskolan. Vi har i denna undersökning fokuserat pÄ pedagogers och förÀldrars upplevelser av förÀldrarÄd som samverkansform i förskolan. Undersökningen syftar ocksÄ till att undersöka om dessa upplevelser skiljer sig Ät och i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt. Vi har antagit en fenomenologisk utgÄngspunkt dÀr man fokuserar andra mÀnniskors upplevelser av deras omvÀrld och anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka vad upplevelserna av förÀldrarÄd Àr. Vi har i denna undersökning valt att intervjua tre pedagoger och tre förÀldrar pÄ en förskola.

Undersökningen tar utgÄngspunkt i en musikalisk aktivitet inom en fritidsverksamhet. Genom att belysa elevernas lÀrande frÄn ett kollaborativt perspektiv, som tar fasta pÄ hur kunskapen formas genom ett förhandlande i sociala processer, Àr syftet att försöka förstÄ vilka konsekvenser detta perspektiv fÄr för synen pÄ kunskap och lÀrande. FrÄgan om hur eleverna blir redskap för varandras lÀrande undersöks genom deltagande observation. UtifrÄn olika aspekter, sÄsom musikaliskt sprÄk och kulturella referenser, framtrÀder ett ömsesidigt beroende mellan eleverna men ocksÄ mellan eleverna och det materiella, exempelvis teknisk utrustning. Undersökningsmaterialet visar hur eleverna formar en kollektiv praktik, men hur det inom denna ryms ett lÀrande som Àr komplext och mÄngdimensionellt.

Studiens syfte Àr att synliggöra barns tankar kring pedagogisk dokumentation, deras upplevelse och kÀnslor av att bli dokumenterade samt deras tankar kring hur pedagogisk dokumentation anvÀnds. Data bestÄr av tjugofyra intervjuer med 4- och 5-Äringar pÄ tvÄ olika förskolor som arbetar medvetet med pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att barnen har mycket olika uppfattningar kring syftet och anvÀndningen med den pedagogiska dokumentationen, och att deras upplevelser i huvudsak Àr positiva..

Bakgrund och problemformulering: Prevalens av typ 2 diabetes ökar dramatiskt i olika lÀnder och Àr speciellt kopplad till ohÀlsosamt beteende och felaktig livsstil. Diabetes kan leda till utveckling av en rad olika sjukdomar sÄsom hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, nedsatt syn eller blindhet och amputation. P.g.a. allvarligakomplikationer och ökad dödlighet bland dessa patienter krÀvs evidensbaserade vÄrdinsatser och effektiv rÄdgivning. Distriktssköterskan har möjlighet att verka hÀlsofrÀmjande.