Sökresultat:
900 Uppsatser om Första filosofi - Sida 43 av 60
Artefaktualitet, godtycklighet och vÀrdeneutralitet - en diskussion av Dickies institutionella konstteori
Jag ska i denna uppsats redogöra för och diskutera kritik emot George Dickies institutionella konstteori, sÄsom den framstÀlls i the Art Circle (1984) och framÄt, senast i Art and Value (2001). Det vill sÀga vad som brukar kallas för Dickies senare institutionella konstteori. Jag kommer att begrÀnsa mig till denna senare variant av teorin dÄ det Àr den enda teori som Dickie fortfarande vill försvara och dÄ den av de allra flesta anses vara den bÀsta och mest utvecklade versionen av den institutionella teorin. Att jag vÀljer att diskutera en teori som kan tyckas gammal (om Àn kanske inte i jÀmförelse med mÄnga andra teorier som fortfarande diskuteras), förÄldrad och hÄrt kritiserad beror för det första pÄ att Dickie (2001) fortfarande hÄller fast vid den och försöker försvara den. För det andra pÄ att mÄnga senare teorier om vad konst Àr pÄ ett eller annat sÀtt Àr inspirerade av eller pÄverkade av Dickies teori, och det tycks dÀrför som om den fortfarande borde ha vissa styrkor (om Àn ocksÄ svagheter).
Energiutredning pÄ Chips AB, à land
En energikartla?ggning har gjorts hos Chips AB fo?r att underso?ka hur energin fo?rdelas o?ver de olika produktionslinjerna. Energianva?ndningen fra?n processer som a?r gemensamma fo?r alla produktionslinjer har ocksa? underso?kts. Energianva?ndningen fo?r dessa har fo?rdelats o?ver pro- duktionslinjerna eftersom produkterna a?ven ska ba?ra upp dessa energikostnader.
SocialtjÀnsten 2.0 : En kvantitativ enka?tstudie om insta?llningen till socialra?dgivning pa? internet bland studenter pa? Linko?pings Universitet
Internet blir en allt sto?rre del av samha?llet da? fler tja?nster digitaliseras fo?r att underla?tta vardagen. Dock ligger det sociala arbetet efter. Av de utbud som idag erbjuder socialra?dgivning och socialt sto?d pa? internet a?r den sto?rsta andelen ideella verksamheter, medan de professionella verksamheterna a?r begra?nsade.
Internets inverkan : En studie av internets pÄverkan pÄ gymnasieelevens klassrumsaktivitet
Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.
Bildens betydelse för barns/elevers skrivutveckling : hur bilden kan pÄverka som ett hjÀlpmedel för barn/elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter
Studien syftar Àven till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjÀlpmedel stimulerar lÀs- och skrivinlÀrningen. VÄr uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den pÄverkar den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen. Vi undersöker vad forskningen sÀger i Àmnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. SÄsom skolans verksamhet ser ut Àr det i sjÀlva verket en viktig förutsÀttning för individuell framgÄng att man tidigt har sprÄket i sin makt ? muntligt och skriftligt sprÄk, lÀrande och identitetsutveckling Àr nÀra förknippade.
"THE AUDIENCE DOES ALL THE WORK" En kognitiv studie av ÄskÄdares filmförstÄelse
Filmskapare har unika hantverksmÀssiga kunskaper om hur man pÄverkar mÀnskliga kognitiva processer för att uppnÄ önskade effekter pÄ ÄskÄdaren. Om dessa kunskaper blev systematiserade med hjÀlp av empirisk forskning, skulle de kunna komma till nytta Àven inom vetenskapliga discipliner dÀr man intresserar sig för mÀnniskans kognition.I denna uppsats kombineras analysen av tvÄ filmsekvenser med ett experiment i vilket ÄskÄdarnas ögonrörelser filmades och personerna fick svara pÄ frÄgor om sina intryck av filmen. Resultaten tyder pÄ att mÀnniskor framför allt blir medvetna om sÄdana intryck som liknar verkligheten, t.ex. karaktÀrers personlighet och beteende, snarare Àn sÄdant som rör filmens form. Dessa fynd diskuteras i ett allmÀnt kognitivt perspektiv och ytterligare empiriska undersökningar föreslÄs för att studera samspelet mellan filmen och ÄskÄdaren.Summary in English:Through their craft, film artists have unique insights into methods of influencing human cognitive processes to achieve desired impact on the spectator.
Komfortskillnad mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser vid initial tillpassning
Syfte: Syftet med denna studie var att ja?mfo?ra den initiala komforten mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser da? uppfattningen har varit att asfa?riska linser (med sin mer fo?ljsamma passform) borde vara bekva?mare.Metoder: Studien omfattade 30 deltagare med en medela?lder pa? 26 a?r. Med hja?lp av topografens (Topcon CA-100) kontaktlinstillpassningsprogramvara valdes en sfa?risk A- design lins (fra?n Nordiska Lins) och en asfa?risk A90 lins (fra?n Expert Optik, Sverige) ut med passande parametrar. Linserna sattes i vardera o?ga utan att fo?rso?kspersonen visste vilken lins som var vilken.
Matematisk undervisning f?r de yngsta barnen : Vilka artefakter v?ljer barnen under f?rskolans matematikundervisning?
I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).
Att ben?mna det som ?r sv?rt. En textanalys av informerande texter om sv?ra ?mnen f?r barn och vuxna
I denna uppsats analyseras och j?mf?rs sex texter fr?n tre olika avs?ndare: Barnombudsmannen, Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap samt 1177. Fr?n tv? av avs?ndarna j?mf?rs en barnversion och en vuxenversion, och fr?n den tredje avs?ndaren j?mf?rs tv? texter skrivna f?r barn i olika ?ldrar. Syftet med studien ?r att uppm?rksamma behovet av barnanpassad text, belysa samband i befintliga texter f?r barn samt synligg?ra likheter och skillnader mellan barnanpassade texter och deras motsvarigheter f?r vuxna.
"Man kan höra musiken bara man ser omslaget" : En kvalitativ studie om vinylskivans specifika drag i en digital tid
Syftet med denna uppsats a?r att erha?lla en fo?rdjupad fo?rsta?else fo?r de karakta?ristiska drag som anva?ndare upplever att vinylskivan har i en tid av digitala stro?mningstja?nster. Da?rfo?r har tva? fra?gesta?llningar formulerats som behandlar vilka kvaliteter som anva?ndare tillskriver mediet och vilka praktiker som de upplever a?r relaterade till det.Det teoretiska ramverket som underbygger denna uppsats a?r fra?mst Jay David Bolters och Richard Grusins (1999) remedieringsteori och tanken om att medier sta?r i en dialektisk relation till varandra och att det go?r att vi tillskriver dem olika kvaliteter. Tillkommer go?r a?ven, bland andra, John Durham Peters och Eric W.
Jag Àr mer Àn bara min diagnos : Personcentrerad vÄrd för patienter med diabetes mellitus typ tvÄ
Bakgrund: Sexualitet innefattar en mĂ€nniskas behov av intima och emotionella relationer och sexuell njutning. Ămnet Ă€r kĂ€nsligt att tala om men för de flesta personer uppfattas sexualiteten som en vĂ€rdefull del av livet. En stomi har visat sig kunna leda till minskad sexuell lust och en kĂ€nsla av att vara oattraktiv. Personer med stomi ansĂ„g det vara viktigt att tala med en sjuksköterska om sin sexualitet men att de var missnöjda med möjligheten att tala om detta inom vĂ„rden.Syfte: Syftet med denna översiktsstudie Ă€r att beskriva hur en persons sexualitet pĂ„verkas av att erhĂ„lla en stomi.Metod: Ăversiktsstudie baserad pĂ„ sju vetenskapliga artiklar varav fyra Ă€r kvalitativa och tre Ă€r kvantitativa. Artiklarna har sökts fram genom sĂ„vĂ€l databassökning med relevanta sökord samt med manuell sekundĂ€rsökning med utgĂ„ngspunkt i funna artiklars referenslistor.
ATT HANTERA SV?R K?RL?TKOMST VID PVK-INS?TTNING ? SJUKSK?TERSKANS RESURSER OCH ST?D. En allm?n litteratur?versikt
Bakgrund: Sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av perifer venkateter (PVK) kan medf?ra
risker vid upprepade f?rs?k till PVK-ins?ttning. Det faller inom sjuksk?terskans profession
att utf?ra PVK-ins?ttning och att arbeta evidensbaserat och patients?kert. Syfte: Syftet var att
unders?ka vilka resurser och st?d sjuksk?terskor har att tillg? vid identifiering och hantering
g?llande sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av en perifer venkateter.
Lite mer Yeah : en studie om femininitet, maskulinitet och musikskapande
Denna studie har som syfte att skildra och förklara hur reproduktionen av kön relaterar till skapandet av rockmusik hos ett band dÀr tre av musikerna Àr kvinnor och en musiker Àr man. Detta för att fÄ en ökad förstÄelse för hur förestÀllningen om kön pÄverkar musikskapandet inom rockgenren. Det empiriska kÀllmaterialet samlades in genom en fÀltstudie dÀr bandet följdes pÄ repetitioner och konserter. Materialet analyseras genom West och Zimmermans teorier kring reproduktionen av genus. Studiens resultat jÀmförs ocksÄ med tidigare forskning inom musikvetenskap och etnologi för att sÀtta in dem i en större kontext.
EN HJ?LPANDE TASS - En kvalitativ studie om yrkesverksammas upplevelser av hundinterventioner inom ?ldreomsorgen och dess inverkan p? ?ldres sociala delaktighet, psykiska v?lbefinnande och motivation till socialt engagemang
Syftet med studien ?r att unders?ka upplevelser hos yrkesverksamma som arbetar med att till?mpa djurunderst?tt arbete med hund inom ?ldreomsorgen och/eller arbetar i en s?dan verksamhet d?r hundinterventioner till?mpas. Studien str?var efter att f? insyn i de yrkesverksammas upplevelser om hundinterventioner inom ?ldreomsorgen, med fokus p? hur dessa insatser kan inverka p? ?ldres sociala delaktighet, psykiska v?lbefinnande och motivation till socialt engagemang. Studien genomf?rdes genom kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetade antingen p? ett ?ldreboende d?r djurunderst?tt arbete med hund implementerats, eller som hundf?rare som bes?kte s?dana verksamheter.
Utrymme för berÀttelser Om hur lÀrande i en reseorganisation kan förstÄs utifrÄn empowerment och storytelling
Syftet med detta arbete Àr att, utifrÄn en fallorganisation, undersöka och belysa premisser försÀsongsanstÀllda reseledares arbete och arbetsuppgifter. DÀrutöver vill vi specifikt fokuseraoch analysera, om och i sÄ fall hur, erfarenheter, lÀrdomar och kunskaper ges utrymme iorganisationen och hur dessa sprids och ges legitimitet.Arbetet tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ fallstudie bestÄende av Ätta halvstruktureradedjupintervjuer och en deltagandeobservation. Den studerade fallorganisationen Àr enresearrangör som sÀljer paketresor med en omfattande personlig service och har under mÄngaÄr varit ledande pÄ marknaden. Fallorganisationens filosofi uppges vara att alltid tillföra nÄgotextra till resenÀren, och att ge gÀsterna mer för pengarna.För att förstÄ den insamlade empirin anvÀndes begreppen empowerment och storytelling.Genom empowerment kunde engagemanget hos organisationens reseledare och hur dettaengagemang pÄverkade deras vilja att dela lÀrdomar och erfarenheter emellan sig tydliggöras.PÄ vilket sÀtt sjÀlva delandet och informationsöverföringen skedde blev tydligt genomstorytelling. Med hjÀlp av Ellströms (2005) teorier om utvecklingsinriktat och reproduktivtlÀrande blev ocksÄ typen av lÀrande tydligt och hur denna kan relateras till empowerment ochstorytelling.Studien fann att reseledarna inom fallorganisationen kÀnde sig stÀrkta i sitt utförande avarbetet pÄ grund av det sjÀlvstyre som organisationen öppnade upp för.