Sök:

Sökresultat:

19749 Uppsatser om Första arbetet - Sida 40 av 1317

Arbetsfamiljekonflikt, psykisk hÀlsa och copingstrategier pÄ arbetet

I Sverige har befolkningens hÀlsa försÀmrats och sjukskrivningarna har ökat. Syftet med denna studie var att undersöka samband och gruppskillnader i upplevelsen av psykisk hÀlsa, stresshanteringsmetoder och arbetsfamiljekonflikt. Resultatet baseras pÄ en enkÀtundersökning med 50 arbetare inom livsmedelsindustrin, varav 23 förÀldrar, 24 ickeförÀldrar, 36 mÀn samt 13 kvinnor. Resultaten visar att om relationen mellan arbete och familj Àr god, Àr Àven psykisk hÀlsa det. FörÀldrarna upplevde i högre grad Àn ickeförÀldrar att de inte hade tillrÀckligt med tid till familjen pÄ grund av arbetet.

Sociala media och arbete: Relationen mellan psykologiskt arbetsklimat och nyttjande av sociala media i arbetet

Genom att studera relationen mellan upplevt psykologiskt arbetsklimat och anstÀlldas anvÀndande av sociala media i arbetet söktes stöd för studiens huvudsyfte: om anstÀllda anvÀnder sig av sociala media i arbetet om arbetsklimatet inte upplevs som positivt, samt om sociala media anvÀnds, hur anstÀllda dÄ uppfattar sociala media som hjÀlp och stöd i arbetet. Genom en webbaserad enkÀt samlades data in frÄn deltagarna (N = 27), vilka hÀrrörde frÄn tre IT-avdelningar i en kommunal organisation i Mellansverige. Analyser av ackumulerad data skedde till övervÀgande del genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test. Resultatet indikerade stöd för tvÄ av studiens tre hypoteser vad gÀller samband mellan upplevelse av psykologiskt arbetsklimat och anvÀndande av sociala media, samt skillnader mellan anstÀlldas upplevelse av relationer till kollegor offline och anvÀndande av sociala media. DÀremot hittades inga signifikanta skillnader för hur anstÀllda, beroende pÄ hur de ser pÄ kunskap, tar stöd frÄn relationer online och offline..

LÄngtidssjukskrivna kvinnors erfarenheter av vad som varit betydelsefullt för ÄtergÄng till arbete

Syftet med studien var att beskriva lÄngtidssjukskrivna kommunalanstÀllda kvinnors egna erfarenheter av vad som har varit betydelsefullt för deras ÄtergÄng till arbete. Den undersökta gruppen bestod av fem kvinnor frÄn tvÄ förvaltningar i en kommun i Norrbotten. Kvinnorna hade varit sjukskrivna frÄn Ätta mÄnader till Ätta Är. De har varit tillbaka i arbetet cirka ett och ett halvt Är. Kvinnorna Àr alla tillbaka i arbete 50% eller mer.

Det nya Malmö - en studie över regionförstoringens effekter pÄ inkomstfördelningen i Malmö.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

En jÀmförelse mellan ett spelutvecklingsföretag och ett postproduktionsföretag

En jÀmforelse mellan tvÄ olika typer av arbeten inom datorgrafik varav det ena Àr utfört pÄ en mindre firma i Sverige som producerar spel för casinomarknaden medan det andra arbetet var utfört pÄ ett stort postproduktionsföretag belÀget i centrala London. Arbetet Àr tÀnkt att belysa och jÀmföra vÀrdet av specialisering inom ett litet omrÄde och en bredare typ av kunskap..

Hur förskolan anvÀnder sin utemiljö

Syftet med studien var att genom en fallstudie fÄ en kÀnsla för vilka personer pÄ skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. StÀmmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att anvÀnda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras förÀldrar Àr? Anser förÀldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet Àr tillrÀckligt?.

Vi kan inte blunda för öronen lÀngre : En fallstudie om ljud som kommunikationsmedium i utstÀllningen Drömmens syster

Ljudet a?r ett intressant kommunikationsmedium som utnyttjar varje individsegna erfarenheter och fo?resta?llningar da?r associationer fa?r stort utrymme. Mu-seer som idag kan va?lja fra?n ett stort urval av medier har mycket att vinna ge-nom att anva?nda sig av ljud - inte enbart fo?r att tekniken tilla?ter det.Den ha?r uppsatsen har fo?r avsikt att underso?ka ljudets mo?jligheter som kom-munikationsmedium i utsta?llningar. Syftet a?r att sprida ljus o?ver detta fo?rha?l-landevis outforskade omra?de som jag anser har ma?nga outnyttjade mo?jligheter.Fo?r att avgra?nsa min underso?kning har jag valt att studera utsta?llningen Dro?m-mens syster som finns pa? Va?rldskulturmuseet i Go?teborg.

Homogeniseringsteori med tvÄskalekonvergens

I denna uppsats behandlas homogenisering av linjÀra elliptiska problem. Arbetet inleds med grundlÀggande funktionalanalys dÀr bland annat de viktiga Hilbertrummen definieras. De konvergensmetoder som behandlas, förutom stark konvergens, Àr svag konvergens, *svag konvergens och tvÄskalekonvergens. Dessa konvergenser anvÀnds för att homogenisera den stationÀra vÀrmeledningsekvationen. Arbetet avslutas med ett numeriskt exempel dÀr finita elementmetoden anvÀnds..

N?r livet inte g?r att r?dda - F?r?ldrars upplevelser n?r ett barn d?r inom intensivv?rden

Bakgrund: N?r ett barn ?r d?ende skapas en komplex situation f?r f?r?ldrar och specialistsjuksk?terskor inom intensivv?rden. N?r kurativ behandling ?verg?r till v?rd i livets slutskede s?tts stor press p? s?v?l personal som f?r?ldrar. V?rden kring d?ende barn och deras f?r?ldrar b?r utg? fr?n ett familjecentrerat f?rh?llningss?tt med barnets r?ttigheter i fokus.

Landtflicka icke, bondflicka alls icke ? men icke heller rigtigt af bÀttre klass : Social stratifiering i stÄndssamhÀllets fall

Syftet med studien var att undersöka hur Rydaholmsmetoden kan fungera för elever i lĂ€ssvĂ„righeter pĂ„ högstadiet. Syftet var ocksĂ„ att undersöka hur eleverna uppfattade arbetet med metoden. Som utgĂ„ngspunkt valdes en kvantitativ ansats i form av en interventionsstudie med 15 elever i Ă„rskurs 7. Även en kvalitativ ansats i form av samtal anvĂ€ndes för att ta reda pĂ„ hur eleverna uppfattat arbetet.Resultatet av undersökningen visade att de flesta elever ökade testresultaten vad gĂ€ller avkodning. Interventionen genomfördes under fem veckor med för- och eftertest, vilket kan ha bidragit till viss inlĂ€rningseffekt av testresultaten.

Abrahams barn ? en studie om hur lÀrare arbetar med de gemensamma rötterna och hur de metoderna kan gynna det interkulturella lÀrandet

Syftet med vÄr undersökning var att fÄ en bild av arbetet med flersprÄkighet och mÄngfald inom förskolan samt hur pedagogerna arbetar med lÀroplansmÄlen kring detta. Vi ville dessutom undersöka utvecklingsbehoven i relation till dess betydelse ur individ, grupp och organisationsperspektiv. Arbetet bygger pÄ kvalitativa intervjuer med modersmÄlslÀrare och förskollÀrare i kommunen. Resultatet visar att arbetet med flersprÄkighet och etnisk mÄngfald i den utvalda kommunen behöver utvecklas. Förskolans personal behöver mer kunskap i Àmnena och direktiven frÄn ledningen behöver bli tydligare. Med tydligare riktlinjer kring arbetet kan samarbetet mellan modersmÄlslÀrare och förskollÀrare förbÀttras och en mer flexibel och inkluderande verksamhet utformas.

Funktionsinriktad Musikterapi : Ett musikaliskt hantverk samt en resursskapande verksamhet

Detta Àr ett examensarbete som handlar om Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT. Det kan ocksÄ beskrivas som en information och vÀgledning för dem som Àr intresserade av alternativa och kompletterande metoder för att ge ökat stöd och utveckling för personer med nÄgon form av funktionsnedsÀttning. Arbetet belyser Àven aspekter rörande resurser. FMT kan beskrivas som en ?musikalisk rörelseterapi? dÀr individen stÀlls i centrum och fÄr möjlighet att utveckla sina funktionella förmÄgor i sin egen takt.

Möjligheter och utmaningar med 1:1 i skolan

Det hÀr arbetet undersöker lÀrares och skollednings syn pÄ 1:1 pÄ en gymnasieskola i Sverige. 1:1 innebÀr att varje elev pÄ skolan fÄr tillgÄng till sin egen personliga dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur skolan har pÄverkats av 1:1. Arbetet Àr gjort genom kvalitativa intervjuer med lÀrare och skolledning pÄ skolan. Förutom det har jag anvÀnt mig av litteratur och aktuell forskning för att besvara frÄgestÀllningarna. Det som har framkommit genom arbetets gÄng Àr att det finns ett behov av kompetensutveckling och gemensamma policys kring datoranvÀndning för att implementeringen av 1:1 ska vara framgÄngsrik. Det som upplevs som negativt med 1:1 Àr att eleverna tappar fokus nÀr de fÄr tillgÄng till en dator.

Specialpedagogiska dilemman i arbetet med elever i matematiksvÄrigheter

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka det specialpedagogiska stödet för elever i matematiksvÄrigheter i en kommun i södra Sverige. Vi ville undersöka vilket synsÀtt som rÄder pÄ skolorna nÀr det gÀller elever i matematiksvÄrigheter. Vi ville Àven leta efter goda exempel i arbetet med elever i matematiksvÄrigheter. I arbetet beskrivs olika forskning kring specialpedagogens roll och uppdrag samt olika sÀtt att se pÄ matematiksvÄrigheter. Vi genomförde en enkÀtundersökning med öppna frÄgor dÀr informanterna sjÀlv fick formulera sina svar.

Systemtyper utanför ramen för bÄde traditionell systemutveckling och e-infrastrukturutveckling : Finns de och hur bör de i sÄ fall utvecklas?

Denna studie har som syfte att underso?ka om det finns en typ av system vars egenskaper liknar ba?de traditionella system och e-infrastrukturer utan att tillho?ra na?gon av dessa typer samt hur en designmodell skulle se ut fo?r denna typ av system. Detta system kallar vi gra?nsfallssystem.Fo?r att underso?ka om denna finns har traditionella system och e-infrastrukturer samt hur man utvecklar dessa typer av system analyserats. Detta fo?r att se ifall det existerar na?gon form av system som har egenskaper fra?n ba?da dessa ytterligheter och om det existerar sa?dana system hur man pa? ba?sta sa?tt ska utveckla dem.

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->