Sök:

Sökresultat:

1160 Uppsatser om Förstärkt verklighet - Sida 16 av 78

Rum för sjÀlen

I dagens samhĂ€lle, med ett stĂ€ndigt överflöd pĂ„ intryck, upplevelser och materiella vĂ€rden,vĂ€xer behovet av rum för stillhet, kontemplation och andlighet: rum oberoende av religiösoch kulturell bakgrund, dĂ€r man fri frĂ„n yttre krav kan Ă„terfĂ„ kontakten med sig sjĂ€lv.FrĂ„gestĂ€llningarna har varit: Vad kĂ€nnetecknar ett rum för sjĂ€len? och Vad gör ett rumandligt? Inspirerad av sakrala rumsligheter och japansk rumsuppfattning har jag skapatimaginĂ€ra vilorum för sjĂ€len i min hemtrakt i Österbotten, Finland. Ett glaskapell för sjĂ€lsligodling och ett ansprĂ„kslöst hĂ€rbĂ€rge dĂ€r vilan, badet och mĂ„ltiden gestaltats som sjĂ€lsligaritualer. I en enkel tillvaro utan överflödiga intryck, blir tanken klarare och det vĂ€sentligaframtrĂ€der. Med naturen som enda sĂ€llskap fĂ„r livet nya proportioner.

Är alla lĂ€rare svensklĂ€rare? En undersökning om olika Ă€mneslĂ€rares förhĂ„llningssĂ€tt till gymnasieelevers sprĂ„kutveckling med fokus pĂ„ det muntliga

VÄr undersökning syftar till att klargöra hur gymnasielÀrare med olika Àmneskombinationer förhÄller sig till elevers sprÄkutveckling. Undersökningen beaktar Àven kursplanernas formuleringar kring sprÄk samt hur lÀrare i vÄr undersökning förhÄller sig till detta i sin undervisning. Fokus ligger pÄ elevers muntliga sprÄkutveckling. BÄde kvantitativa och kvalitativa metoder anvÀnds för att uppnÄ vÄrt syfte. Kursplanerna behandlas initialt utifrÄn en kvalitativ nÀrlÀsning för att sedan redovisas i dels en sammanfattning och dels i en kvantifierande tabell.

Den prekÀra konsthantverkaren

Den prekÀra konsthantverkarenPrekariatet, en framvÀxande ny klass som utmejslar konturerna av en social grupp. HÀr sammanförs individer under samma paraply, trots att de har helt olika utbildningar, eller ingen utbildning alls eller liknande sociala och ekonomiska förhÄllanden, sÄ delar de samma politiska verklighet. De som befinner sig i tillvaron upplever att den Àr provisorisk och de lider av kronisk otrygghet.Ordet ?prekÀr? betyder ?mycket bekymmersam?. Den nya samhÀllsklass som kallas ?prekariatet? har det just bekymmersamt.Syftet med mitt projekt Àr att anvÀnda material, en arbetsplatskultur och processer inom bemanningsbranschen och integrera dem med min konsthantverksprocess för att skapa en visuell berÀttelse om en klassposition..

"... och hur ska man dÄ kunna vara neutral?" : En studie om bosnienserbiska public servicejournalisters syn pÄ yrkesrollen och den redaktionella vardagen

Syftet med denna magisteruppsats Àr att belysa hur bosnienserbiska public servicejournalister upplever den journalistiska yrkesrollen, den redaktionella vardagen och den samhÀlleliga kontexten som de befinner sig i. Journalister pÄ Radijo Televizija Republike Srpske, RTRS, har stÄtt i centrum för undersökningen som Àr av kvalitativt slag. TvÄ datainsamlingsmetoder anvÀndes ? samtalsintervjuundersökning och frÄgeundersökning. BÄda genomfördes pÄ redaktionen i Banja Luka.

Familjen bortom det f?rv?ntade ? Socialt f?r?ldraskap och dess utmaningar

I denna uppsats utforskas det f?r?ldraskapsr?ttsliga regelverket och de r?ttsliga utmaningar som moderna familjekonstellationer st?lls inf?r inom svensk familjer?tt. Genom den ideologikritiska teoribildningen belyser uppsatsen hur lagstiftningen inte s?llan ?r f?rankrad i traditionella ideal och d?rmed inte l?ngre speglar den verklighet som m?nga familjer lever i idag. Uppsatsen syftar till att identifiera de underliggande intressen och ideologier som formar det svenska r?ttssystemet samt utv?rdera relevanta lagf?rslag i SOU 2022:38, Alla tiders f?r?ldraskap ? ett st?rkt skydd f?r barns familjeliv ur ett ideologikritiskt perspektiv.

Hyperverklighet och grÀnssnitt : Gymnasieungdomars verklighets- och identitets- konstruktion i grÀnssnittet mellan varandra, internet och skolan

This study investigates the internet habits of students in the Swedish gymnasium. The part that internet plays in their lives and their attitude towards the educational system is reflected upon the philosophical background that stretches from Kant to postmodern philosophers such as Baudrillard. The aim is to create knowledge about how the social aspects of the internet affects their concepts of reality and their own and others identities. The method used for the collection of empirical data has been semi-structured interviews, preformed with students in a Swedish gymnasium. The data is then interpreted against the theoretical and philosophical background.

Ack VÀrmeland, du sköna : Före detta Jehovas vittnen berÀttar, om deras vÀg fram till avhopp, och livet efter

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vad som leder till att man lÀmnar en verklighet, för att trÀda in i en annan. För att undersöka detta har fem före detta medlemmar av Jehovas vittnen intervjuats. För att belysa deras berÀttelser har flertalet teorier och tidigare forskning presenterats och anvÀnts i analysen. Anledningarna till att intervjupersonerna lÀmnat församlingen har varit ifrÄgasÀttanden som satts igÄng pÄ antingen intern- eller extern nivÄ. PÄ intern nivÄ rör det sig om vÀrderingar i församlingen som inte stÀmt överrens med individens egna, eller levnadssÀtt efter hÄrda krav inom församlingen.

Eget ansvar och inflytande över lÀrandet utifrÄn TEA som pedagogisk modell : Hur fungerar det för eleverna?

Under senare tid har förÀndringar mot ökat elevinflytande genomförts i skolan. Undersökningen syftar till att se hur eget ansvar och inflytande över lÀrandet fungerar utifrÄn en pedagogisk modell, TEA. Modellen Àr införd pÄ en grundskola och studien avser elever i Är 9.I teoriavsnittet beskrivs olika sÀtt att se pÄ lÀrande och olika möjligheter att utforma lÀrandesituationer. Undersökningen, som genomförs med hjÀlp av triangulering (observationer, dagböcker och intervjuer), belyser hur eleverna anser att TEA fungerar.I undersökningen framkommer att det finns stora kontraster mellan teori, skolans mÄl för TEA och den verklighet som eleverna representerar.Avslutningsvis diskuteras tÀnkbara anledningar till skillnaderna som framkommer och hur man utifrÄn resultatet kan utveckla elevernas inflytande och ansvar över lÀrandesituationen..

INFERENSER I BILDSAMTAL : - NÀr elever lÀser bilder

Denna studie syftar till att undersöka hur elever lÀser bilder.FrÄgestÀllningen som undersöks Àr Vilka olika sorters inferenser göreleverna nÀr de kommunicerar kring lÀsta bilder? Empirin som Àr hÀmtadi en Ärskurs tvÄ och tre analyseras genom en kvalitativ innehÄllsanalys. Detframkom sex underkategorier av inferenser; Inferens genom kopplingar tillegna erfarenheter, Inferens genom kopplingar utanför och mellanbilderna, Inferens genom att förutspÄ och förklara handling, InferensutifrÄn tolkning av karaktÀren, Inferens genom koppling mellan fantasioch verklighet och Inferens genom att koppla bild till onomatopoetiska ordsamt ord i text. Studiens slutsats Àr att elever spontant gör olika sortersinferenser och att det finns mÄnga faktorer som pÄverkarinferensskapandet. Studien visar Àven att eleverna behöver stöd i form avfrÄgor nÀr de ska utveckla inferensförmÄgan samt att de förhÄller sig tillbildmaterialet pÄ olika vis..

LikvÀrdig bedömning ? Illusion eller verklighet?

Syftet med detta examensarbete Àr att studera nÄgra vanliga strategier för bedömning hos verksamma lÀrare, samt att undersöka hur vÀl dessa strategier fungerar om man strÀvar efter att uppnÄ en likvÀrdig bedömning. Med detta examensarbete ville vi fördjupa vÄr förstÄelse för hur man kan arbeta för att nÄ fram till rÀttvisa och likvÀrdiga betyg. För att komma Ät vad som ligger bakom ett rÀttvist och likvÀrdigt betyg har vi studerat vilken typ av bedömningen som lÀraren bygger upp sin bild av elevens mÄluppfyllelse kring. Vi har genomfört sex kvalitativa intervjuer med lÀrare, samt tvÄ med rektorer, verksamma pÄ högstadiet och gymnasiet. Det Àr deras uttalanden och relevant litteratur som har legat till grund för detta examensarbete.

Illustration utan representation? : skalfigurernas demografi i perspektivbilder

Perspektivbilden Àr ett av de mest effektiva sÀtten att kommunicera en idé pÄ, inte minst i mötet mellan arkitekt och allmÀnhet. I den hÀr uppsatsen granskas fyrtio olika perspektivbilder skapade av Sveriges största arkitektgruppers landskapsavdelningar. I centrum för granskningen stÄr skalfigurerna, de mÀnniskor som befolkar illustrationerna. Dessa vÀrdebÀrande figurer sÀnder ut signaler till betraktaren som vi som blivande landskapsarkitekter kanske inte alltid Àr medvetna om. Genom sammanstÀllning av ett statistiskt underlag som sedan jÀmförs med hur Sveriges demografi faktiskt ser ut, kan ett antal frÄgor besvaras: Representeras Sveriges faktiska befolkningssammansÀttning i nÄgon mÄn av samlingen skalfigurer i bilden? Om sÄ inte Àr fallet, vem Àr representerad och vem Àr det inte? Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ huruvida skalfigurerna i perspektivbilder representerar norm eller verklighet, liksom att problematisera kring hur fotografiska avbildningar av verkliga personer anvÀnds i dessa bilder..

Gymnasieelevers upplevelse av att tala engelska: en studie
om elevers allmÀnna upplevelse av att tala engelska samt
upplevelsen av att tala med film som motiverande faktor

Syftet med min undersökning var att studera hur gymnasieelever upplever att tala engelska, bÄde ur allmÀn karaktÀr samt att undersöka hur de upplever att tala om detta sker med utgÄngspunkt i en film. Undersökningen genomfördes under tvÄ olika tillfÀllen med tvÄ olika gymnasieklasser: vÄrterminen 2004 och höstterminen 2004. Min undersökning visade att flertalet elever kÀnner osÀkerhet och bristande sjÀlvtillit inför att tala engelska. Att anvÀnda film som motiverande faktor visade sig fungera vÀl, och utgjorde dessutom ett hjÀlpmedel till att kunna placera engelska termer i sitt rÀtta sammanhang. Dock visade resultatet att filmen i sig kan ersÀttas av andra lÀromedel.

Gilla, dela och kommentera - ett sÀtt att stÀrka kundrelationer? : En studie om hur trÀningsverksamheter anvÀnder Facebook

Syftet: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag pÄ sinFacebooksida arbetar med vÀrde, interaktion och teknik för attstÀrka de sociala banden och dÀrmed relationerna till sina kunder.Metod: Metoden för denna uppsats Àr kvalitativ med en ansats avdeduktivt slag. Data samlades in genom semistruktureradeintervjuer med utvalda företag som har en Facebooksida.Slutsats: Företag arbetar idag till viss del med vÀrde, interaktion och teknikutifrÄn vad teorin rekommenderar. Det finns inom alla tre omrÄdenbÄde likheter och skillnader mellan verklighet och teori. Denundersökta modellen syftar till att stÀrka relationerna men det rÄderdelade Äsikter frÄn de undersökta företagen huruvida de uppleveratt relationerna har stÀrkts genom deras nÀrvaro pÄ Facebook..

Vetenskap i populÀrkulturen : En kontextuell analys kring representationer av teknik och vetenskap i filmerna Demolition Man och Sunshine

Vi möts av mÀngder med bilder av teknik och vetenskap i populÀrkulturens verk. Dessa bilder kan ses som representationer av vÄr verklighet och bidrar ocksÄ till att skapa vÄra uppfattningar om vÀrlden.Denna uppsats fokuserar pÄ att studera just de populÀrvetenskapliga bilderna av teknik och vetenskap som finns representerade samt hur dessa bilder Àr en del av sin kontext. Genom att nÀrmare studera filmerna Demolition Man och Sunshine, utifrÄn frÄgor om tekniken skildras som ond, god eller neutral, hur vetenskapsmannen gestaltas samt hur förhÄllandet mellan mÀnniska och maskin ser ut, nystar denna uppsats fram de bilder av teknik och vetenskap som Äterfinns i dessa tvÄ verk..

Rytmen i skolan : En historisk analys av rytmbegreppets plats i musikÀmnets kursplaner

I vÄrt vÀsterlÀndska samhÀlle dÀr musik Àr en stor del av mÄngas vardagliga liv, glöms ibland musikens grundlÀggande byggstenar bort. Rytmen Àr en av dessa byggstenar. Uppsatsens innehÄll behandlar rytm som begrepp, lÀroplanshistorik samt en kvalitativ textanalys av svenska skolans kursplaner i musik mellan 1962-2011. Fokus befinner sig pÄ anvÀndningen av rytmbegreppet och rytmik i grundskolans senare Är, Ärskurs sju, Ätta och nio. Avslutningsvis diskuteras rytmikens historia och utveckling för framtiden, skillnaden mellan teori och ?verklighet?, samt hur lÀrare kan tolka och förhÄlla sig till kursplaner.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->