Min tanke bakom undersökningen är att betygsättning och olika former av bedömningssätt är frågor lärare måste ta ställning till i utövandet av sin yrkesroll, från ett makt- och elevperspektiv. Som lärare har man makten att öppna respektive stänga dörrar för elever, då betyg blir avgörande för elevernas vidare utbildning. Mina frågeställningar är: Vad berättar medieelever om sina upplevelser av att bli betygsatta i media- estetiska ämnen? Hur beskriver medieelever att betygsättning inverkar på deras självbild? Mina informanter går i årskurs 3 på en medieinriktning, på ett estetiskt gymnasieprogram. Med dem gör jag intervjuer där de reflekterar kring att få betyg i media-estetiska ämnen.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka elevers fysiska hälsa genom tre olika fysiktester. Undersökningen genomförs på två olika gymnasieprogram, HI- och IT-programmen på en skola för att jämföra resultaten. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur eleverna själva uppfattar sin hälsa. Frågeställningar:Hur skiljer sig elevers fysiska hälsa när det gäller kondition, uthållighet och spänst?Hur upplever eleverna sin fysiska hälsa?Hur ser elevernas kost- och motionsvanor ut? MetodVi har gjort en kvantitativ undersökning. Vi genomförde en enkätundersökning bland elever från de olika programmen, HI-programmet och IT-programmet.

Bakgrund och syfte:Alla elever förutsätts klara betyget godkänd i grundskolan. Svenska, engelska och matematik har fått en särställning som kärnämnen. Betyget godkänd krävs för att få plats på ett nationellt gymnasieprogram. Många elever lämnar nu grundskolan utan komplett betyg. Det finns anledning fråga sig hur man resonerat i skolutredningen bakom dagens målstyrda skola (SOU 1992:94) angående elevernas förutsättningar och om uppfattningen förändrats jämfört med betänkandet som initierade grundskolan i Sverige (SOU 1948:27).

I denna kvalitativa studie undersöks hur väl det lokala betygssättningsarbetet på en svensk gymnasieskola överensstämmer med styrdokumentens bestämmelser och riktlinjer för arbete med betyg och bedömning. Två rektorer och två lärare intervjuades om arbetssätt vid betygssättning i nuvarande betygssystem.På flertalet punkter tycks det arbete som förs med betyg och bedömning vara förenligt med befintliga nationella kriterier och föreskrifter för gott betygssättningsarbete.Resultaten vittnar emellertid om klara samverkansbrister. Paradoxalt nog blir detta än tydligare genom intervjuade rektorers åsikt att skolan ifråga har mycket goda förutsättningar för samverkan. Lärarna i studien är av klart avvikande uppfattning och hävdar att samverkansmöjligheterna är tämligen begränsade, och att samverkan bör utökas på så gott som alla nivåer i skolverksamheten; framförallt mellan gymnasieprogram, skolor och kommuner. Vidare efterfrågas en person som får till stånd fler bedömningssamtal.

 Syftet med den här studien var att genom en kvantitativ enkätstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det går för några elever på nationella program på gymnasiet, efter att de ha haft särskilt stöd i kärnämnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare år. Hur ser de själva på sina stödbehov?  Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur går det för dem nu? Räckte det att få detta extra stöd i kärnämnena för att sedan klara av studierna på egen hand på gymnasiet? Om man jämför elever som studerar på ett yrkesförberedande program med elever på ett studieförberedande program på två gymnasier, kan man se några samband när det gäller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?Enkätstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser på ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser på ett yrkesförberedande program (HR) i två städer. Utifrån enkäterna genomfördes sedan fyra intervjuer, två pojkar och två flickor.Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter är överens om att de nått målen i kärnämnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in på gymnasiet. Studierna fungerar nu för två av eleverna och två av eleverna har fått "IG-varningar" i ett eller flera ämnen.

Syftet med den här studien var att genom en kvantitativ enkätstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det går för några elever på nationella program på gymnasiet, efter att de ha haft särskilt stöd i kärnämnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare år. Hur ser de själva på sina stödbehov? Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur går det för dem nu? Räckte det att få detta extra stöd i kärnämnena för att sedan klara av studierna på egen hand på gymnasiet? Om man jämför elever som studerar på ett yrkesförberedande program med elever på ett studieförberedande program på två gymnasier, kan man se några samband när det gäller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?Enkätstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser på ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser på ett yrkesförberedande program (HR) i två städer. Utifrån enkäterna genomfördes sedan fyra intervjuer, två pojkar och två flickor.Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter är överens om att de nått målen i kärnämnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in på gymnasiet. Studierna fungerar nu för två av eleverna och två av eleverna har fått "IG-varningar" i ett eller flera ämnen.

This master's thesis sets out to explore information literacy in a contextualized learning environment with emphasis on students at a vocationally oriented program in the Swedish upper secondary school. The concept of information literacy is widely discussed and furthermore a common subject for research within the field of Library and Information Science. Information literacy can be described as a set of skills or a range of attributes defining an information literate person. The skills and/or attributes facilitating the development of critical thinking and problem-solving skills are often linked to knowledge about computers and libraries.Another view on the concept of information literacy has been developed by the Australian researcher Annemaree Lloyd. She stresses the importance of social and physical information sources and that these also should be included in the development of information literacy.

Media Literacy handlar om att vara mediekompetent. Det innebär i sin tur att kunna ta till sig information som man kritiskt granskar, ifrågasätter och värderar. Det innebär också att man ska kunna bilda sig en egen uppfattning kring informationen, kunna argumentera för den och producera ett eget innehåll där källor, resonemang och argumentation framgår. I och med de stora förändringarna av informationsflödet i samhället och den nya kommunikations-teknologin, så har behovet av mediekompetens ökat. Eftersom detta är en viktig färdighet för alla samhällsmedborgare i ett demokratiskt samhälle, börjar övning och utveckling av mediekompetensen i skolan.

I denna kvalitativa studie undersöks hur väl det lokala betygssättningsarbetet på en svensk gymnasieskola överensstämmer med styrdokumentens bestämmelser och riktlinjer för arbete med betyg och bedömning. Två rektorer och två lärare intervjuades om arbetssätt vid betygssättning i nuvarande betygssystem.På flertalet punkter tycks det arbete som förs med betyg och bedömning vara förenligt med befintliga nationella kriterier och föreskrifter för gott betygssättningsarbete.Resultaten vittnar emellertid om klara samverkansbrister. Paradoxalt nog blir detta än tydligare genom intervjuade rektorers åsikt att skolan ifråga har mycket goda förutsättningar för samverkan. Lärarna i studien är av klart avvikande uppfattning och hävdar att samverkansmöjligheterna är tämligen begränsade, och att samverkan bör utökas på så gott som alla nivåer i skolverksamheten; framförallt mellan gymnasieprogram, skolor och kommuner. Vidare efterfrågas en person som får till stånd fler bedömningssamtal.

Allt fler riksomfattande rapporter gör gällande att svenska skolelevers hälsa har försämrats de senaste åren både avseende psykiskt och fysiskt mående. Enligt en del forskare beror detta på en allt mer inaktiv livsstil med utökad tid för stillasittande arbete samt neddragen tid för skolgymnastik. Syftet med denna epidemiologiska tvärsnittsstudie var att få kunskap om gymnasieelevers mående på praktiska och teoretiska program och för att definiera en eventuell skillnad i arbetsmiljö samt självskattad psykisk och fysisk hälsa mellan de olika programmen. Sammanlagt 87 elever från 4 olika klasser undersöktes med svarsfrekvensen 69% (60 elever). Totalt gick 40 elever på praktiskt program (bygg- och fordonstekniskt program) och 47 elever gick på teoretiskt program (samhälls- och naturvetenskapligt program).

I Skolverkets läroplaner och mål förespråkas ett vidgat textbegrepp som en angelägen del av undervisningen. I stark kontrast till det har estetiska ämnen, en fortsatt låg prioritet. Ett aktuellt exempel på det är att estetiska ämnen för närvarande föreslås bli valbara inom vissa gymnasieprogram. Medan läroplanerna talar för varje elevs rätt till lärande genom många olika uttrycksformer, tillmäter alltså de kunskapsideal som politiskt sett råder bildämnet en ringa status i praktiken. I skuggan av denna problematik pågår en pedagogisk forskningsdiskurs, där begrepp som multimodalitet och estetiska lärprocesser samt perspektiv somdesign för lärande behandlas och utvecklas.Mot bakgrund av detta och med utgångspunkt i min roll som blivande bild och designpedagog, valde jag att genomföra ett pedagogiskt projekt som undersöker hur lärande kan ske genom praktiskt, skapande arbete.

Bakgrund: I skolans styrdokument och i tidigare forskning anges elevers kännedom om delagar och regler som gäller vid exempelvis betygsättning som en förutsättning för att de skakunna utöva det inflytande över undervisningen de har rätt till, ett inflytande forskning visar iregel inte ges tillräckligt utrymme i skolan. Kännedom om skolans spelregler krävs också föratt eleverna ska ha möjlighet att upptäcka brott mot dem, till exempel i form av betygsättningpå felaktiga grunder. Forskning visar att dessa brott mot föreskrifterna kring betygsättninginte sällan förekommer i den svenska skolan och elevernas kunskaper blir därmed en viktigrättsäkerhetsfråga.Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka huruvida svenska gymnasieelevers kännedomom vad som enligt styrdokumenten ska ligga till grund för deras betyg är tillräcklig för att deska kunna delta i planeringen av arbetet och även kunna upptäcka om deras lärare sätter betygpå felaktiga grunder. Dessutom undersöks om det finns skillnader i kännedom mellan olikagrupper av elever. Detta görs genom följande frågeställningar:1.

I denna uppsats gör jag en analys och en jämförelse av hur sex elever i gymnasiets årskurs ett på yrkesförberedande- respektive studieförberedande program tolkar lyrik. Eleverna har fått delta i samtal om tre dikter och dels fått närläsa texterna, rad för rad, för att fokusera på ordens betydelse och mening, dels har de fått svara på frågor för att se om och hur de relaterar dikternas innehåll till sin egen livserfarenhet. Syftet med studien är att få fördjupade kunskaper om vad som sker när elever läser och samtalar om poesi.     Det inspelade intervjumaterialet har analyserats utifrån Judith A. Langers teori om byggandet av föreställningsvärldar, som hon menar sker i fyra faser. Det har också kopplats samman med nutida svensk forskning, som på olika sätt visat sig kritisk mot svenska skolans litteraturundervisning utifrån vad elever presterat.     Resultaten av min undersökning visar att elevernas tolkningar av dikterna skiljer sig åt individuellt, inte gruppvis efter vilket gymnasieprogram de går.

Abstract: In the past ten years in Sweden, the numbers of people between the ages of 16-19 who were unemployed or not in upper secondary school education have increased. This was assumed to be caused by three factors. Firstly the upper secondary school education reforms in 1992, secondly a substantially reduced labour market for young people without the upper secondary school education and thirdly an increase in demand for work experience.Our purposes was to describe the effects on the outsiders through a document analysis study, but also to understand which individual, social and structural causes that were thought to increase the risk of marginality. Our second purposes were to understand how the Kristianstad community worked to prevent young people of ending up as outsiders. Through interviews with local authorities, we tried to find out if the Kristianstad community lives up to their responsibility of looking after people less than twenty years of age.Our conclusion was that, although the Kristianstad community seems to have a good system, the community has the highest number of unemployed in the county of Skåne.

Många industriföretag har ett stort rekryteringsbehov av personal som passar in i verksamheten och kan axla ansvaret i tillverkningsindustrin efter alla de människor som nu går i välförtjänt pension efter många år på industrigolven runt om i vårt land. Det krävs stor teoretisk förståelse i kombination med tekniskt kunnande på hög nivå för att få godkända betyg vid utgången av gymnasieutbildningen vid industriprogrammet. Marknadsföringen för olika gymnasieprogram och skolor kan göra det svårt för många elever att fokusera och välja utefter sina egna förutsättningar och krav tack vare den ökade valfriheten. Är eleven strategisk och har någon att bolla sina tankar med har han eller hon i regel lättare än de elever som saknar någon form av support från hemmet eller från sin närmaste omgivning. Detta att välja rätt till gymnasieutbildningen kan vara väl så förvirrande för en tonåring då det på senare år finns ett bredare och mer omfattande utbud att ta ställning till än det gjort tidigare.