Termen brottsoffer Àr ny företeelse och har bara funnits i ordlistorna sedan mitten av 1970-talet. Undersökningar och forskning kring brottsoffer Àr Ànnu yngre. I den hÀr uppsatsen stÀlls frÄgorna, vilka blir betraktade som brottsoffer och vilka faller utanför? Denna uppsats Àr Àven en kritisk granskning av brottsofferverksamheten med tonvikt pÄ unga brottsoffer. Det som undersöks Àr: vad det finns för för uppfattningar om brottsoffer, om det finns uppfattningar som idealiserar hur ett brottsoffer skall vara och bete sig: FörutsÀtter brottsoffersystemet i sÄdana fall ett brottsoffer som kÀnnetecknas av dessa attityder?: frÄgorna om vilka Àr de unga och utsatta brottsoffren Àr och vilken den allmÀnna synen pÄ brottsoffer Àr, besvaras Àven.

Mitt syfte med studien var att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar gÀllande Àmnet svenska som andrasprÄk pÄ utvalda lÀrosÀten. l litteraturdelen bearbetas det flersprÄkiga perspektivet genom nationell och internationell forskning och styrdokumenten.Jag valde en kvalitativ ansats och telefonintervju som metod. Fem lÀrare med en gedigen kompetens i mÄngfaldsfrÄgor deltar i studien. Resultatet visar att Àmnet svenska som andrasprÄk fortfarande behövs som ett eget Àmne. Svenska som andrasprÄk Àr alla lÀrares ansvar enligt informanterna och det krÀvs att utbildningen förÀndras mot att möta samhÀllets ökade sprÄkliga och kulturella mÄngfald.I diskussionen vÀvs litteraturen samman med lÀrarnas uppfattningar om Àmnet svenska som andrasprÄk.

Syftet med studien var att undersöka vad barnskötare och förskollÀrare har för uppfattning om blyghet hos förskolebarn samt hur de upplever att arbeta med blyga barns sociala utveckling. Studien utgÄr frÄn ett fenomenografiskt perspektiv som syftar till att finna variationer i beskrivningar av fenomenen blyghet och social utveckling. Studiens empiri Àr insamlad frÄn kvalitativa intervjuer frÄn de tvÄ yrkeskategorierna inom förskolan. En intervjuguide har utformats som stöd under intervjuerna och studiens resultat och analys har skiljts mellan barnskötare och förskollÀrares utsagor. Resultatet har analyserats utifrÄn 23 kategorier, enligt den fenomenografiska ansatsen, dÀr huvudkategorierna Àr blyghet och social kompetens.

Enligt Utbildningsdepartementets lÀroplan frÄn 1994 (Lpo-94) har skolan ett sÀrskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svÄrigheter att nÄ mÄlen för sin utbildning. Undervisningen ska dÀrför anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Detta kan innebÀra att nÄgra eller nÄgon av vÄra elever kommer att behöva ett extra stöd i form av en person, en elevassistent. Vi som lÀrare fÄr dÀrmed ytterligare en person att relatera till i vÄr yrkesutövning. Vi fann dÀrmed ett personligt intresse i att öka vÄra kunskaper kring denna yrkesgrupp och hur den förvÀntas samarbeta med oss lÀrare.

Enligt tidigare forskning kan antagandet av ett subjektivt perspektiv framkalla empatiska kÀnslor och att detta medför en positiv utvÀrdering samt mer positiva attityder gentemot den andre. I studien deltog 126 högskolestudenter frÄn en mellanstor högskola i Sverige. De besvarade en enkÀt innehÄllandes vinjetter om diskriminering i arbetslivet gentemot grupperna funktionsnedsatta, gravida kvinnor och religiöst troende. MÀtinstrumenten var Batsons empatiskala och för stereotypa uppfattningar anvÀndes Stereotype Content Model. Ett syfte med denna studie var att undersöka skillnader gÀllande de empatiska kÀnslorna samt stereotypa uppfattningar gentemot de tre grupperna.

Denna uppsats syftar till att studera nÄgra fritidspedagogers uppfattningar av sina arbetsuppgifter i klassrummet och deras syn pÄ sin framtida roll. Inledningsvis i forskningsbakgrunden beskrivs fritidshemsverksamhetens historia, fritidspedagogsutbildningen samt fritidspedagogens intrÀde i skolan. Vidare i forskningsbakgrunden beskrivs fritidspedagogens syn pÄ sin yrkesroll och deras huvudsakliga arbetsuppgifter samt samverkan med övriga yrkeskategorier inom skolans verksamhet. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem (5) fritidspedagoger har vi fÄtt fram material som vi sedan analyserat samt diskuterat i förhÄllande till litteraturen. VÄrt resultat visar pÄ att vÄra respondenter Àr medvetna om vad de gör i klassrummet och de trycker pÄ att lÀraren inte klarar sig utan fritidspedagogen dÄ grupperna blir allt större.

Titel: Sjuning, Ättning, nining, Tidning! ? Barns förestÀllningar om dagstidningenFörfattare: Therese Blomqvist och Maja NorinHandledare: Jenny WiikKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbeteInstitutionen för journalistik och masskommunikation (JMG)Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2008Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vad barn i förskoleÄldern har för uppfattningar om dagstidningen.Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie vars material utgörs av personintervjuer.Material: Analysen genomfördes pÄ 40 barn pÄ tre olika förskolor med olika demografiska egenskaper. Analysen syftar till att undersöka om den sociala kontexten spelar in i barnens uppfattningar om och omkring dagstidningar.Huvudresultat: VÄrt resultat pekar pÄ att förskolebarn har en god kunskap omdagstidningen, trots att de sjÀlva inte kan lÀsa tidningen. Förskolebarn kan förstÄ begreppet nyheter, trots att detta krÀver enrelativt hög abstraktionsnivÄ. Vi upplever oss finna en skillnad i antalet prenumeranter beroende pÄ vilken skola barnen tillhör, vihittar dock ingen nÀmnbar skillnad inom barnens definition av dagstidningen.

Syfte: Studien hade som syfte att undersöka speciallÀrares uppfattningar om stödet till elever i behov av stöd i matematik och svenska. Följande frÄgestÀllningar belystes:? Vilken roll har speciallÀrare i arbetet med elever i behov av stöd i matematik och svenska?? Vilka faktorer uppfattar speciallÀrare hindrar eller möjliggör arbetet med stödet? ? Vad uppfattar speciallÀrare att stöd i matematik och svenska Àr?? Hur utformas och organiseras stödet för elever i behov av stöd i matematik och svenska?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten i studien togs i det sociokulturella perspektivet och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet dÀr grunden Àr att lÀrande sker i samspel med andra och dÀr kommunikation och delaktighet Àr viktiga komponenter för att lÀrande och utveckling ska Àga rum. Det kompensatoriska perspektivet finns med i studien dÄ resultatet visade att detta perspektiv förekom. Metod:För att nÀrma oss speciallÀrarnas uppfattningar i frÄgan om hur de anser att stödet, till elever i behov av stöd i matematik och svenska, ser ut valdes en halvstrukturerad (semistrukturerad) kvalitativ intervju.

Surdegsbrödet har förekommit i den mÀnskliga historien sedan 7000 Är tillbaka. Populariteten har varierat men brödet har de senaste Ären frekvent synts sÄvÀl i media som i bagerier. Brödindustrin har uppmÀrksammat trenden och resultatet av den dynamiska produktutvecklingen kan ses i livsmedelsbutikernas utbud. Produktutvecklingen Àr idag konsumentinriktad och endast ett fÄtal av nylanserade livsmedelsprodukter överlever pÄ den tuffa marknaden. För att produkten ska sÀlja Àr det enligt flera forskare av största vikt att involvera konsumentens tankar och uppfattningar tidigt i produktutvecklingen Ett pÄgÄende forskningsprojekt Àr en del av statens och livsmedelsbranschens storsatsning pÄ livsmedelsforskning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och analysera elevers uppfattningar om muntlig matematikundervisning samt ta reda pÄ hur vÀl förberedda eleverna kÀnde sig inför den muntliga delen av det nationella provet i matematik för Ärskurs 9. Med muntlig matematikundervisning avser jag den undervisning som Àr planerad av lÀrare att ske med muntlig kommunikation som exempelvis gruppdiskussioner eller muntligt framtrÀdande. För att ta reda pÄ elevernas uppfattningar och erfarenheter undersöks detta med hjÀlp av intervjuer med 8 elever frÄn Ärskurs 1 pÄ gymnasiet. Elevernas uppfattningar analyseras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med HÄkan Lennerstads begrepp ?matematiska? som frÀmsta analysverktyg.

Vi vill med vÄr studie beskriva, tolka och ge en förstÄelse för fritidshemmens verksamhet i friluftsliv. För att göra denna studie möjlig har vi utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar, vad Àr fritidspedagogernas uppfattning kring friluftsliv? Hur utformas verksamheten, med dessa uppfattningar som grund? Vilka yttre förutsÀttningar finns det som styr fritidshemmens verksamhet? Dessa frÄgestÀllningar har undersökts genom en kvalitativ intervju av Ätta verksamma fritidspedagoger, i PiteÄ kommun. VÄr undersökning resulterade i att vi sÄg en tÀmligen gemensam uppfattning om friluftsliv hos fritidspedagogerna men att verksamhetens utformning gÀllande friluftsliv inte Àr sÄ omfattande. Vidare framkommer det i vÄr studie att en planerad och mÄlstyrd friluftsverksamhet sÀllan Àr förekommande ute i verksamheterna.

BAKGRUND: VÄrt intresse för att undersöka fenomenet barnboken som ett pedagogiskt verktyg har hela tiden funnits men under utbildningens gÄng vuxit, dÄ vi förstÄtt att den med ett medvetet arbetssÀtt kan pÄverka barns lÀrande och utveckling pÄ flera plan. NÄgot som Ànnu mer ökade vÄr nyfikenhet var att tidigare forskning inom detta omrÄde var mycket begrÀnsad. Trots det har vi försökt att lyfta fram relevant forskning kring vÄrt Àmne. Utvecklingspedagogiken Àr det som ligger som teoretisk grund för vÄr undersökning.SYFTE: Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ vilka uppfattningar förskollÀrare har kring barnboken som ett pedagogiskt verktyg för att medvetet skapa förutsÀttningar för barn att utvecklas och lÀra.METOD: I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av kvalitativ forskningsansats med inspiration frÄn fenomenografin. För att samla in data valde vi att anvÀnda oss av den kvalitativa intervjun.

Denna studie har genomförts pÄ 7 skolor. Syftet var att undersöka i vilken utstrÀckning lÀrarna anvÀnde sig av utomhuspedagogik i sin undervisning, se vilka kunskaper och uppfattningar de hade om utomhuspedagogik. Vi gjorde en kvantitativ studie med enkÀter för att fÄ ett större underlag för vÄr studie genom att nÄ en större grupp lÀrare. Vi skickade ut enkÀterna till enbart klasslÀrare. Resultatet visade att alla lÀrare arbetar med utomhuspedagogik, men i olika utstrÀckning.

SammanfattningVÄr uppsats Àr en kvalitativ undersökning och grundar sig i intervjuer pÄ fyra olika skolor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lÀrarnas perspektiv, tankar och erfarenheter i arbetet med Trullemetoden inom lÀs- och skrivlÀrande i förskoleklass. Uppsatsen Àr baserad pÄ intervjuer av sex verksamma lÀrare och deras uppfattningar av Trullemetoden. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:Hur förhÄller sig lÀrare till Trullemetoden i förskoleklass?Hur skiljer sig lÀrarnas uppfattningar om arbetet med Trullemetoden i förskoleklass?Vilka möjligheter och begrÀnsningar finns enligt lÀrarna i Trullemetoden?Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna i förskoleklasserna anser att Trullemetoden Àr bra och positivt, genom exempelvis att lÀrarhandledningen har tydliga instruktioner och ett lustfullt förhÄllningssÀtt.

Syftet med undersökningen Àr att i förvÀg kartlÀgga behöriga lÀrares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebÀr. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka olika sÀtt att uppfatta en ny betygsskala kan urskiljas i lÀrares utsagor? Vad anser lÀrare att en mer differentierad betygsskala kommer att fÄ för konsekvenser för deras uppgift att bedöma och betygssÀtta elever? Undersökningen Àr av kvalitativ natur med fenomenografiska inslag och har genomförts i form av intervjuer med nio stycken behöriga lÀrare i gymnasieskolan. Gymnasieskolorna Àr belÀgna i tre olika kommuner. Intervjumaterialet har analyserats utifrÄn tidigare forskning.