Introduktion: Den perioperativa omvÄrdnaden dÀr operationssjuksköterskan ingÄr innefattar faserna före, under och efter operation och kan ses som ett arbetssÀtt. Perioperativ omvÄrdnad har utarbetats under 1990-talet. ArbetssÀttet har inte efterlevts i nÄgon stor grad trots positiva effekter för patienter och personal. Operationssjuksköterskans arbete Àr fortfarande övervÀgande traditionellt, med fokus pÄ tiden dÄ patienten Àr sövd och opereras. VÄrdenhetschefers och sektionsledares uppfattningar om den perioperativa omvÄrdnaden har betydelse för hur arbetet bedrivs pÄ operationsavdelningar.

Att lÀra sig lösa matematiska problem kan ta lÄng tid för en del elever, men det Àr en förmÄga som eleverna ska utveckla enligt lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Det kan dÀrför vara en bra idé att börja arbeta med problemlösning redan i förstaklass. Syftet med detta examensarbete var att kvalitativt undersöka hur tre lÀrare arbetar med problemlösning i matematik, vad problemlösning Àr för dem och vad de ser för möjligheter respektive svÄrigheter i arbetet med problemlösning. De tre lÀrarna i min studie undervisar för tillfÀllet i Ärskurs 1 men alla har tidigare arbetat i Ärskurs 5. DÀrför valde jag att fokusera pÄ skillnaden frÄn att arbeta med problemlösning i Ärskurs 1 mot Ärskurs 5.

Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka lÀrares och rektors uppfattningar om att lÄta elever delta i planering av undervisning. Samt att diskutera vad det kan bero pÄ att mÄlet med att göra elever delaktiga i planering av undervisning inte uppfylls i enlighet med skolans styrdokument. Min förhoppning Àr att mitt arbete ska kunna fungera som underlag för vidare diskussioner inom skolan i syfte att göra eleverna mer delaktiga.   Metoden jag anvÀnt mig av Àr en kvalitativ metod dÀr jag genomfört intervjuer med fyra lÀrare och en rektor pÄ en och samma skola.    I mitt examensarbete kommer jag fram till att det beror frÀmst pÄ fyra orsaker, brist pÄ diskussion om begreppen delaktighet och inflytande, brist pÄ diskussion gÀllande begreppen demokrati och makt, att skolans kunskaps- och demokratiuppdrag hanteras fristÄende frÄn varandra och att det beror pÄ lÀrares och rektors egna instÀllningar, uppfattningar och kompetens..

Studien behandlar hur individers uppfattningar formuleras kring fysisk aktivitet jÀmfört med sunda kostvanor, en kunskap som Àr en viktig byggsten inom det tvÀrvetenskapliga omrÄdet Kost och friskvÄrd. Dessa livsstilsfaktorer, som ingÄr som förÀndringsmÄl i den svenska folkhÀlsopolitiken och som har en stor betydelse för hÀlsan och förebyggande av vÀlfÀrdssjukdomar, kan i hög grad pÄverkas av individen sjÀlv. Den fysiska aktiviteten avtar med Äldern och dÀrför behövs förebyggande insatser för att minska den fysiska inaktiviteten hos vuxna. Pensioneringen Àr ett avgörande skede och dÀrför Àr individer 45-64 Är en viktig grupp att pÄverka. Studien fokuserade dÀrför pÄ denna Äldersgrupps uppfattningar inklusive en analys av drivkrafterna för ett förÀndrat beteende vad avsÄg ökad fysisk aktivitet.Fokusgruppsintervjuer anvÀndes som metod.Resultatet visade pÄ en bred och nyanserad bild av uppfattningar.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pedagogers uppfattningar kring flersprÄkighet. De frÄgestÀllningar som vi utgÄtt frÄn Àr följande: Hur uppfattar pedagoger att de förhÄller sig till flersprÄkighet och hur uppfattar pedagoger att de stödjer flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Vi genomförde en kvalitativ undersökning i form av intervjuer dÀr totalt fyra pedagoger intervjuades. I undersökningen har vi en fenomenografisk ansats, vilket innebÀr att vi inte letat beskrivningar av hur nÄgonting Àr, utan hur det uppfattas. Resultatet visar att pedagoger har svÄrigheter med att definiera begreppet flersprÄkighet och ser det som ett samlingsnamn till flera olika begrepp.

Surdegsbrödet har förekommit i den mÀnskliga historien sedan 7000 Är tillbaka. Populariteten har varierat men brödet har de senaste Ären frekvent synts sÄvÀl i media som i bagerier. Brödindustrin har uppmÀrksammat trenden och resultatet av den dynamiska produktutvecklingen kan ses i livsmedelsbutikernas utbud. Produktutvecklingen Àr idag konsumentinriktad och endast ett fÄtal av nylanserade livsmedelsprodukter överlever pÄ den tuffa marknaden. För att produkten ska sÀlja Àr det enligt flera forskare av största vikt att involvera konsumentens tankar och uppfattningar tidigt i produktutvecklingen Ett pÄgÄende forskningsprojekt Àr en del av statens och livsmedelsbranschens storsatsning pÄ livsmedelsforskning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och jÀmföra tvÄ mindre skolor i södra Sverige i deras preventiva arbete inom skolfrÄnvaro. FrÄgan stÀlldes om de olika professionernas uppfattningar skiljer sig frÄn varandra och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt skolornas och deras preventiva arbete mot skolfrÄnvaro skiljer sig Ät.En hermeneutisk utgÄngspunkt anvÀndes dÄ respondenternas egna tankar och förstÄelser Àr av intresse. Vi har dÀrför anvÀnt oss av vinjettmetoden, dÄ vi fann denna metod mest lÀmpad för att skapa ett flytande samtal.VÄrt resultat visar att förÀldrar spelar en stor roll i ungdomens motivation till skolan och dÀrmed ocksÄ motivationen till att nÀrvara pÄ lektioner. Resultatet visar ocksÄ att skolpersonalens relation Àr av betydande grund, förtroendet för dessa Àr en vital del i elevens utveckling.Slutsatserna Àr att förÀldrar, skola och övriga aktörer behöver samarbeta för att frÀmja elevens nÀrvaro..

BAKGRUND: I bakgrunden beskrivs hur utevistelsen ser ut för de flesta barn i Sverige i dag. Den beskriver ocksĂ„ hur och pĂ„ vilket sĂ€tt utevistelsen Ă€r viktig för barns allsidiga utveckling.SYFTE: Syftet med studien Ă€r att fĂ„ fram nĂ„gra förskollĂ€rares uppfattningar om barns utelek pĂ„ förskolor med och utan förskolegĂ„rd.METOD: Undersökningen har utförts med en kvalitativ metod, inspirerad av den fenomenografiska ansatsen. Som redskap har intervju anvĂ€nts för att fĂ„ fram förskollĂ€rarnas olika uppfattningar om barns utelek. Åtta förskollĂ€rare frĂ„n fyra olika förskolor intervjuades.RESULTAT: Resultatet visar att oavsett om förskollĂ€raren arbetar pĂ„ en för-skola med egen gĂ„rd eller utan gĂ„rd uppfattar de barns utelek pĂ„ liknande sĂ€tt. Exempelvis sĂ„ förekommer samma slags lekar pĂ„ alla förskolor.

 Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilka yrkes- och studiebakgrunder yrkesverksamma datalÀrare har och om olika bakgrund leder till skillnad i uppfattningar om deras yrke och utbildning. Dessutom syftar arbetet till att undersöka hur datalÀrare hÄller sina Àmneskunskaper ajour och om det finns skillnader i fortbildning beroende pÄ utbildning och yrkesbakgrund. För att besvara arbetets frÄgestÀllningar anvÀnds en kartlÀggande kvantitativ enkÀtundersökning som besvaras av yrkesverksamma datalÀrare frÄn hela landet. För att fÄ fram resultaten görs vissa sambandsanalyser och dessutom presenteras deskriptiv statistik. Undersökningen visar att majoriteten av datalÀrarna saknar lÀrarbehörighet samt att ungefÀr hÀlften tidigare har arbetat utanför skola och har professionella tillÀmpningar inom sitt Àmne.

Internationellt sett har intresset hos vĂ„rdpersonal ökat nĂ€r det kommer till att lĂ„ta nĂ€rstĂ„ende nĂ€rvara vid Ă„terupplivningsförsök. Även hos allmĂ€nheten har stödet ökat för nĂ€rvaro vid Ă„terupplivning. Forskning har visat att det finns stora fördelar för patienter vid familjebevittnad Ă„terupplivning (FBÅ). Det Ă€r dock viktigt att Ă€ven ta del av sjuksköterskans uppfattningar dĂ„ hon utgör en viktig del av vĂ„rdteamet, som Ă€r direkt inblandad i omhĂ€ndertagandet av bĂ„de patient och nĂ€rstĂ„ende. Syftet med arbetet Ă€r att kartlĂ€gga sjuksköterskans uppfattning om nĂ€rstĂ„endes nĂ€rvaro vid HLR, samt belysa de faktorer som pĂ„verkar dessa.Arbetet Ă€r en litteraturstudie dĂ€r nio vetenskapliga artiklar, Ă„tta kvantitativa och en kvalitativ, ligger till grund för resultatet.

VÄrt syfte med studien Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och pÄ vilka sÀtt den anvÀnds för barns grundlÀggande matematikinlÀrning. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? PÄ vilka sÀtt beskriver pedagoger att de anvÀnder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? PÄ vilka sÀtt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer. I studien har Ätta pedagoger frÄn grundskolans tidigare Är intervjuats. VÄr undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lÀrandets syfte. Samtliga pedagoger har svÄrt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.

Syftet med denna studie har varit att undersöka fyra lÀrares uppfattningar och tankar om kristen tro i arbetet pÄ en mÄngkulturell skola. I arbetet ingÄr intervjuer med fyra kristna lÀrare och deras perspektiv över att vara religiös i ett mÄnkulturellt samhÀlle. Arbetet innehÄller ocksÄ en lexikon definition och litteraturgenomgÄng om religion, kultur, samhÀlle och religion i skolans historia. I arbetet framkom det att tro bland annat inte Àr nÄgot man talar högt om utan nÄgot privat men samtidigt inget man förnekar. Acceptans för andra religioner och deras högtider fanns men förstÄelsen för dessa var svÄr.

Enligt lÀroplanen (Lgr11) och skollagen (SFS 2010:800) Àr det lÀrarens uppdrag att individanpassa sin undervisning. Dessa styrdokument Àr tydligare kring den individanpassade undervisningen Àn vad tidigare styrdokument har varit. Min erfarenhet var att detta inte gjordes fullt ut som det förvÀntades. Med detta som bakgrund ville jag undersöka lÀrares förstÄelse av individanpassad undervisning. DÀrmed blev mitt syfte att undersöka och studera lÀrares skilda uppfattningar av individanpassad undervisning.