Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur skrivundervisning kan ske i förskoleklass och hur denna kan komma att pÄverka elevernas syn pÄ sig sjÀlv som skrivande personer. UtifrÄn elevintervjuer och observationer i tre förskoleklasser besvarades de tvÄ frÄgestÀllningarna: Hur skiljer sig skrivundervisningen i förskoleklass Ät beroende pÄ de metoder som ligger till grund för elevers skrivutveckling? Vilka likheter och skillnader förekommer bland elevernas uppfattningar kring sitt skrivande? Studiens resultat visade att den skrivundervisning eleverna mötte i förskoleklassen skiljde sig markant Ät beroende pÄ metodval för skrivutveckling, vilket Àven kom att pÄverka elevernas instÀllning till sig sjÀlv som skrivande personer. Fyra stora skillnader framkom i elevernas uppfattningar kring skriftsprÄkshÀndelser, sprÄkliga medvetenhet, samlÀrande och sjÀlvförtroende. En likhet framkom kring elevernas önskemÄl av innehÄll i deras texter.

Det hÀr examensarbetet Àr en kvalitativ studie och handlar om hur man kan skapa en god fysisk miljö i klassrummet sÄ att elevernas lÀrande gynnas. Syftet var att undersöka vad verksamma lÀrare har för uppfattningar om den fysiska miljön och dess betydelse för elevernas lÀrande.Respondenterna Àr lÀrare som varit verksamma i yrket i mellan 1,5 Är och 41 Är. De kommer frÄn tvÄ olika skolor, en gammal och en ny. Med hjÀlp av frÄgeformulÀr som besvarades enskilt av respondenterna samt besök i deras klassrum har syftet besvarats.Resultaten visar att lÀrarna har liknande syn pÄ vad god fysisk miljö Àr och att det Àr viktiga faktorer för elevernas lÀrande och utveckling. Miljön bör vara flexibel och utformas för individens behov.

Inom intensivvÄrden har utvecklingen av medicinteknisk utrustning de senaste tio Ären gÄtt mycket fort framÄt och blivit allt mer avancerad. Utbildning och kompetensutveckling inom medicinsk teknik skaar en trygg och sÀker miljö för bÄde patient och vÄrdpersonal och Àr ett led i patientsÀkerhetsarbetet. Utbildning inom medicinsk teknik har sett olika ut genom Ären och webbaserad utbildning Àr ett inlÀrningssÀtt. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors uppfattningar av webbaserat utbildningsverktyg för medicinteknisk utrustning ur ett patientsÀkerhetsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer av Ätta intensivvÄrdssjuksköterskor pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

SamhÀllet idag blir alltmer mÄngkulturellt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka uppfattningar om smÀrta och smÀrtuttryck hos kvinnor frÄn olika kulturer, frÄn sÄvÀl ett patient- som ett vÄrdpersonalperspektiv. Teoretisk referensram för litteraturstudien var Joyce Travelbees teori om mellanmÀnskliga aspekter i omvÄrdnaden. Litteraturstudien Àr baserad pÄ Forsberg och Wengströms (2003) metod för att genomföra systematiska litteraturstudier. Resultatet mynnade ut i en rad skillnader och likheter som har bearbetats i olika kategorier dÀr de viktigaste resultaten pekade pÄ att det finns bÄde skillnader och likheter i smÀrtupplevelse och smÀrtintensitet hos kvinnor frÄn olika kulturgrupper.

Syftet med vÄr studie var att undersöka kÀrnan i pedagogers uppfattningar om demokratiska processer och hur de Äterspeglas i verkligheten. LÀroplanen för förskolan 98 (skolverket 2010) lyfter demokrati som ett grundlÀggande vÀrde för verksamhetens utformning sÄvÀl som dess innehÄll och trycker mycket pÄ den fysiska miljöns utformning, kommunikationen och barnens delaktighet, som viktig för barnens lÀrande. Dessa delar har löpt som en röd trÄd genom hela studien. Den metod vi anvÀnt oss av Àr en kvalitativ intervjustudie av tio stycken förskollÀrare pÄ olika förskolor. Vi transkriberade intervjuerna, lÀste igenom dem flera gÄnger, efter det tog vi ut meningsbÀrande citat, vilka vi Àven placerade i figur 1 pÄ s.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

I media debatteras ofta att elevers kunskaper i Àmnet matematik har försÀmrats. I detta arbete har vi undersökt elevers attityder och uppfattningar av matematikundervisningen. Arbetet omfattar en enkÀtundersökning med pÄstÄenden tillhörande Àmnet matematik i Ärskurs 7-9 pÄ en skola i Kristianstad kommun. Eleverna fick ta stÀllning till varje pÄstÄende genom att, svara med instÀmmer helt, instÀmmer delvis, tveksamt, tar delvis avstÄnd eller tar helt avstÄnd. VÄr undersökning visar pÄ att eleverna överlag tycker att matematik Àr intressant och viktigt.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förstÄelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförÀndring. FrÄgestÀllningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med Ätta chefer pÄ omrÄdes- och sektorsnivÄ inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv dÄ den utgÄr frÄn den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhÄllningssÀtt genomsyrat forskningen dÀr bÄde empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för lÀsaren, teorier explicit kopplade till lÀrande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och mÄlinriktat.

SAMMANFATTNINGAnette ErikssonBarns delaktighet i förskolan ? Àr den villkorad av de vuxna?- FörskollÀrares uppfattningar om barns delaktighet i förskolans vardag.VÄrterminen 2007 Antal sidor 59Syftet med denna studie var att undersöka, analysera och beskriva hur förskollÀrare uppfattar delaktighet i förskolans vardag. En litteratursökning visade att det fanns fÄ studier avseende förskollÀrares uppfattningar om barns delaktighet i förskolan. Studien Àr kvalitativ med en innehÄllsanalys och har en metodtriangulerad design. Studien inleds med en undersökning av en öppen forskningsfrÄga, vidare har 20 intervjuer genomförts med förskollÀrare.

I detta examensarbete undersöks fem lÀrares uppfattningar om elevers svÄrigheter med innehÄll i mekanik, samt vilka strategier lÀrare uppger att de anvÀnder för att lÀra ut detta innehÄll. För att undersöka detta har intervjuer gjorts med fem lÀrare frÄn samma omrÄde i Sverige. NÄgra generella slutsatser frÄn resultatet kan dÀrför inte göras, dÀremot ges en inblick i vilka svÄrigheter dessa lÀrare uppfattar att elever har och vilka strategier de sÀger sig anvÀnda. Resultatet frÄn detta examensarbete kan vara intressant som ett underlag för vidare forskning och utgöra en inspirationskÀlla för lÀrarstudenter och lÀrare. Det framkommer att lÀrare inte uppfattar att mekanik Àr svÄrt jÀmfört mot andra omrÄden i fysik.

Syftet med detta arbete var att undersöka och lyfta fram de yngre elevernas uppfattningar om Àmnet matematik, dess anvÀndbarhet och deras sjÀlvbild i förhÄllande till Àmnet matematik. Vi började vÄrt arbete med litteraturstudier för att sÀtta oss in i Àmnet och tog kontakt med vÄr undersökningsklass. Den empiriska delen i vÄr studie genomfördes vid en skola i Norrbotten i Är tvÄ, som bestod av 17 elever. Undersökningsgruppen som fick stÄ modell för vÄr studie bestod av nio elever, fem pojkar och fyra flickor. Det mÀtinstrument vi anvÀnde oss av var intervjuer, detta för att fÄ en mÄngfald av elevernas egna uppfattningar om Àmnet matematik.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var ocksÄ att studera hur de omdömen som lÀrare skriver ser ut i praktiken avseende innehÄll, för att se hur omdömena överensstÀmmer med rektorernas uppfattningar.I detta arbete har vÄr utgÄngspunkt varit de skrivningar i lÀroplanen (Lpo 94) och de allmÀnna rÄden (Skolverket, 2008) som uttrycker nÄgot om rektors ansvar samt elevers lÀrande- och kunskapsutveckling. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehÄllet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun.Resultatet visar att rektorerna i huvudsak Àr positiva till skriftliga omdömen men att de Àr kritiska till det stöd de fÄtt för implementering. Ett skÀl till att rektorerna Àr positiva Àr de pedagogiska diskussioner som reformen medfört.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Syftet med denna studie har varit att följa implementeringen av ett nytt svensk evidensbaserat program, SkolKomet, med fokus pÄ lÀrarnas upplevelser av implementeringsprocessen pÄ en skola. Metoden för detta Àr en kvalitativ, explorativ fallstudie. Triangulering sker genom intervjuer, observationer, dagboksanteckningar samt genom att vistas i den miljön som lÀrarna befinner sig i.LÀrarnas uppfattningar Àr förankrade i teorier frÄn implementationsforskningen, först i en analys för att fÄ en fördjupad förstÄelse av detaljerna och sedan i en syntes, för att söka en helhet bestÄende av ett meningsfullt mönster.Mönstret som utkristalliserats utifrÄn lÀrarnas uppfattningar Àr att metoden SkolKomet Àr vÀl integrerad i skolans befintliga verksamhet, men att vissa farhÄgor kring implementeringen finns - frÀmst avsaknaden av elever med problembeteende..