Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Syftet med studien är att undersöka hur väl Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) stämmer överens med gymnasieelevers föreställningar gällande lärarens roll som ledare, relationsskapare, kunskapsförmedlare och moraliska/etiska uppdrag. Metoden som ligger till grund för studien är intervjuer i fokusgrupper med gymnasieelever och en dokumentanalys av Lpf 94. Totalt deltog 24 stycken elever från fyra olika gymnasieskolor. Resultatet visar att elevernas föreställning om lärarens roller i stora drag stämmer överens med Lpf 94:s definitioner, exempelvis lärarens förmåga att använda sig av varierande undervisningsmetoder och ge möjlighet till reellt elevinflytande. Lpf 94 och elevernas föreställningar gällande läraren som relationsskapare skiljer sig åt.

Syftet med uppsatsen är att studera hur socialsekreterare arbetar med aktivering av försörjningsstödstagare och vilka faktorer som påverkar arbetet med aktiveringen. Materialet för studien består av fyra intervjuer med socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd i en kommun i Sverige. Resultaten visar att aktivering av arbetslösa försörjningsstödstagare utförs i form av jobbaktivering eller resursaktivering. Alla intervjuade socialsekreterare ser på aktivering som en bra och nödvändig åtgärd, som både har en stöttande och kontrollerande funktion med tyngdpunkt på stöd. Vidare visar resultaten att det finns faktorer på tre nivåer som påverkar arbete med aktivering:Samhällsnivå: Socialtjänstlagen, arbetsmarknaden, politiska beslut, skärpta regelverk, information och samverkan;Organisationsnivå: otydligt uppdrag, riktlinjer och kriterier; resursbrist, tidsbrist, arbetsbelastning, bristande samverkan, bristande information;Individnivå: socialsekreterarens erfarenhet och utbildning, syn på aktivering; klienteras utbildning, arbetslivserfarenheter, motivation, socialkompetens och eventuella individuell problematik, önskningar, mål och syn på framtid, tidigare erfarenheter av kontakt med socialtjänsten..

Det uppdrag som vi har fått är att konstruera en utrustning som ska automatisera påhasplingsprocessen vid tillverkning av bandstål. Målet med det här examensarbetet är att ta fram ett produktionsunderlag åt uppdragsgivaren som ska ligga till grund för fortsatt arbete.Produktionsunderlaget ska innefatta ritningar, inköpslista för komponenter och en kostnadsberäkning. En förstudie genomfördes där vi besökte en av Sveriges största bandstålstillverkare för att undersöka vilka lösningar de hade på vårt problem. Utifrån det vi sett gjordes en konceptgenerering som ledde till det koncept som vi gick vidare med.Under arbetets gång har vi lagt stor vikt vid att göra konstruktionen så enkel som möjlig för att få en rimlig tillverkningskostnad. Vi har också tagit hänsyn till att konstruktionen ska integreras med befintlig utrustning.

En generell uppfattning om mellanchefspositionen är att den är svår att hantera i och med de krav som ställs både från överordnade chefer och underordnade medarbetare. Vårt syfte med uppsatsen har därför varit att öka kunskap och förståelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svåra och problematiska.Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde därför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att många av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi på visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekväm position, men att det ibland kan uppstå situationer då motstridiga förväntningar ställs från överordnade chefer och underställda chefer eller underställda medarbetare..

Målet med undersökningen var att finna insikter om arbetsgruppens verklighet. Syftet: att forma en förståelse för hur en grupp förhåller sig till sin uppgift, sin funktion som team och sina teamroller. Vi ville även belysa hur inflytandet i gruppen tar sig uttryck och vilka motivationsfaktorer som fanns inom gruppen.I resultat och analys visar det sig att gruppen vi arbetat med är ett team. Vi upptäcker mönster i rolltagande och formar förståelse för uppdragets position i teamets tolkning av sin uppgift. Vi sittar närmare på teamets upplevelse av inflytande och hur det påverkas av ansvarsfullhet och ledarskap.

I denna rapport utreds olika metoder för att kunna reglera vattennivån i vattenkraftverket Avesta Lillfors i Dalarna. Två kraftverk ligger endast 900 m uppströms och detta gör att svarstiderna blir korta och regleringen blir lätt nervös. Att använda sig av vattennivåreglering i ett kraftverk för-enklar dess styrning då anpassning till inflödet sker automatiskt.En flödestabell har tagits fram genom mätningar i turbinen, med hjälp av Winter-Kennedy-metoden. Denna tabell används för att kunna fram-koppla regulatorn och därmed dämpa stora variationer i inflödet. Dessu-tom har en modell av älven skapats och testats med en återkopplad PID-regulator.

Abstract Som dramapedagog är det vanligt att man får uppdrag att leda vuxengrupper som inte själva har valt att ha drama. I dessa grupper finns ofta en stor rädsla och ett stort motstånd vilket man som dramapedagog måste hantera och förhålla sig till. Frågeställning: Hur förbereder och planerar dramapedagoger introduktionen av dramapass med vuxengrupper som inte valt att ha drama och hur är deras syn på detta arbete? Undersökningen är inspirerad av en fenomenologisk-hermeneutisk ansats och metoden har varit fokussamtal där resultatet har redovisats som en gemensam berättelse ur informanternas perspektiv. Resultatet visar bland annat på att den springande punkten för att få ett fruktsamt arbete med vuxna som inte har valt drama är att som dramapedagog tillsammans med gruppen hitta en överenskommelse om hur man min vill arbeta.  Nyckelord: Dramapedagogik, grupprocess, vuxnas lärande, motivation, fokussamtal, fenomenologi, hermeneutik, team building, drama..

Vi fick i uppdrag av Aros Industrikonsult AB att ta fram ett presentationsmaterial för en av derastjänster, frekvensstudien. Frekvensstudien är ett effektivitetsförbättringsverktyg som kan användasför att utvärdera hur effektivt tiden utnyttjas i en viss verksamhet. För att skapa underlag till enanalys av frekvensstudien som verktyg genomförde vi två frekvensstudier. Frekvensstudien är ettstatistiskt datainsamling- och sammanställningsverktyg. Studiens planeras genom attavläsningsbaser utses och aktiviteter kodas.

Flera rapporter och studier visar att elevernas kunskaper i matematik har försämrats. Till följd av detta gav regeringen år 2003 i uppdrag till utbildningsdepartementet att tillsätta en matematikdelegation för att utarbeta en handlingsplan med förslag till åtgärder för att förändra attityder till och öka intresset för matematik samt utveckla matematikundervisningen. Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagogerna synliggör matematik i förskolan samt i vilken utsträckning. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att intervjua åtta pedagoger från två rektorsområden. I vårt resultat framkommer skillnader i pedagogernas sätt att planera och synliggöra matematiken i förskolan. I rektorsområde 1 arbetar pedagogerna medvetet för att synliggöra matematiken medan i rektorsområde 2 arbetar pedagogerna väldigt spontant med matematiken utan att ens tänka på att man gör det.

The aim of this paper is to examine how mid-level executive officers within Swedish Police respond to subordinates autonomous behaviour, mainly according to Lipsky´s theory on street-level bureaucracy. Questions focused on are:1. Which personnel related obstacles, are preventing the executive officers?2. How do executive officers counter obstacles?3.

Svensk skola har som uppdrag att stimulera elever att dela samhällets gemensamma värderingar och använda sig av dessa, bl.a. genom att respektera andra människors egenvärde. Mobbning och kränkningar är dock vanligt förekommande i skolor. Begreppet mobbning används inte längre i juridisk mening utan har ersatts av kränkande behandling, vardagligt används dock ofta begreppen som två från varandra skilda företeelser. Vid mobbningssituationer i elevgrupper finns flera parter representerade; aktiva (mobbare), passiva (medlöpare) samt försvarare.

På uppdrag av Sweco Systems i Umeå har detta examensarbete utförts under våren 2013. Syftet var att undersöka huruvida något av de energiberäknings-program som används på företaget kan anses vara lämpligt vid energikartläggningar av befintliga fastigheter.Inledningsvis utfördes en energikartläggning av fastigheten Odin 12 i Umeå, som i huvudsak utgörs av gallerian MVG. Med resultaten från denna energikartläggning som grund beräknades därefter fastighetens energianvändning i två olika program ? VIP-Energy och IDA Indoor Climate and Energy.Resultaten från den inledande kartläggningen visar att fastigheten har ett lågt behov av fjärrvärme, vilket förklaras av fastighetens höga elförbrukning. Den stora användningen av el genererar stora mängder internvärme som, förutom att sänka fjärrvärmebehovet, även medför att fastigheten under hela året har ett kylbehov.Utvärderingen av de två beräkningsprogrammen visar att VIP-Energy är ett lämpligt program att använda vid energikartläggningar.

IDAS–projektet är ett jämställdhetsprojekt som på uppdrag av regeringen år 2004 startades med syfte att få fler kvinnor till högre positioner inom våra universitet. IDAS stod vid starten för, Identification, Development, Advancement och Support. Projektet har pågått i tre år och har haft sin officiella avslutning i mars 2007. Uppsatsen syftar till att göra en utvärdering av projektet och ta reda på om projektet har nått sitt mål. Detta görs genom att se till implementeringen av projektets olika delar. För att undersöka detta har åtta djupintervjuer genomförts.

IDAS?projektet är ett jämställdhetsprojekt som på uppdrag av regeringen år 2004 startades med syfte att få fler kvinnor till högre positioner inom våra universitet. IDAS stod vid starten för, Identification, Development, Advancement och Support. Projektet har pågått i tre år och har haft sin officiella avslutning i mars 2007. Uppsatsen syftar till att göra en utvärdering av projektet och ta reda på om projektet har nått sitt mål.