Sök:

Sökresultat:

2955 Uppsatser om Förskollärares uppdrag - Sida 23 av 197

Att fÄ avsluta sitt uppdrag

Vid prehospital patientkontakt Àr symptom och problem ofta tydliga, men ibland Àr det svÄrt att fÄ en utförlig anamnes pÄ grund av sprÄksvÄrigheter eller medvetandepÄverkan. Symptomen kan ocksÄ vara diffusa och svÄrtolkade. Efter avlÀmnandet pÄ mottagande enhet, vilket vanligtvis Àr en akutmottagning, finns det funderingar hos ambulansperso-nalen om vad som hÀnde efterÄt med patienten och om de kunde ha fÄtt bÀttre prehospitalt omhÀndertagande. Syftet med studien Àr att beskriva ambulanspersonals behov av uppföljning av vÄrdade patienter.En enkÀt skickades ut till Ätta ambulansstationer i VÀstsverige under vÄren 2008. Till-stÄnd frÄn enhetschefen pÄ respektive station inhÀmtades och personalen fick frivilligt delta i studien.

"Papperslös...dÄ Àr man ju rÀttslös" : En kvalitativ studie om ett antal kvinnojourers arbete med papperslösa kvinnor

AbstractAtt vara papperslös innebÀr att leva utan uppehÄllstillstÄnd med avsaknaden av de rÀttigheter som svenska medborgare har. Denna rÀttslösa status i kombination med att vara kvinna kan innebÀra en ökad sÄrbarhet för diskriminering, vÄld och förtryck (Bexelius, 2008). I föreliggande studie har 5 yrkesverksamma kvinnor frÄn 4 olika kvinnojourer i Stockholm och nÀrliggande stÀder intervjuats om deras möten och arbete med papperslösa kvinnor. Fokus har legat pÄ deras kunskap om mÄlgruppen, hur de arbetar praktiskt, vilka perspektiv de utgÄr frÄn samt hur de beaktar de mÀnskliga rÀttigheterna i sin strÀvan mot att förbÀttra papperslösa kvinnors livsvillkor. Vi har redogjort för tidigare forskning om globaliseringen, kvinnors migration, medborgarskap, vÀlfÀrdsstaten, civilsamhÀllet samt i bakgrunden beskrivit kvinnojoursrörelsens framvÀxt, kvinnojourernas uppdrag och utmaningar, det feministiska perspektivet och kulturell kompetens i förhÄllande till papperslösa kvinnor.

(O)möjligt uppdrag? : - om redovisning som synliggörare av vÀrdeskapande i verksamhet med offentligt uppdrag

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i tvÄ fallstudier, med fokus pÄ synliggörande av vÀrdeskapande. Syftet Àr att öka förstÄelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mÄl. Ytterligare en ambition med uppsatsen Àr att föreslÄ ett förhÄllningssÀtt till icke-mÀtbara vÀrden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de tvÄ analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och VÀsterbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren nÀrlÀsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. HÀr förs resonemang kring de bÄda analysobjekten utifrÄn rÄdande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att redovisningens roll i teatern Àr mÄngfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.

Specialpedagogers syn och pÄverkan pÄ skolutvecklingsfrÀmjande arbete i förskolan

Undersökningen utgÄr frÄn Ätta specialpedagoger som arbetar inom förskoleverksamhet i olika kommuner. Vi har med hjÀlp av intervjuer undersökt deras syn pÄ och möjligheter att arbeta utvecklingsfrÀmjande pÄ förskolorna. Genom detta arbete vill vi kunna bidra med kunskap om den specialpedagogiska kompetensen och utvidga anvÀndningen av den i skolutvecklinsfrÄgor i förskolan..

Dual 30 - Konstruktion av gitarrförstÀrkare

En gitarrförstÀrkare baserad pÄ elektronrör har konstruerats pÄ uppdrag av Mikael Lyander, Àgare av Sandkvie Studio pÄ Gotland. Arbetet med gitarrförstÀrkaren Dual 30 har gett stor insikt om designprocessen av en rörförstÀrkare. Moment som design, layout och praktisk konstruktion har behandlats. BÄde författarna och uppdragsgivaren Àr överens om att förstÀrkaren lever upp till de uppsatta mÄlen..

Regional implementering av nationella uppdrag : Vad begrÀnsar och möjliggör genomförandet?

HÄllbar utveckling har sedan Ätminstone 20 Är tillbaka varit ett mÄl för miljöpolitiken i Sverige dÀr begreppet ofta tolkats utifrÄn den ekologiskadimensionen. PÄ nationell nivÄ bestÀmmer regering och riksdag inriktningen för miljöpolitiken och nationella myndigheter samordnar och följerupp arbetet. PÄ den regionala nivÄn svarar lÀnsstyrelserna för samordning, samverkan och uppföljning dÀr arbetet anpassas efter lÀnetsförutsÀttningar. PÄ den lokala nivÄn ska kommuner översÀtta nationella mÄl till lokala mÄl och ÄtgÀrder. Det handlar alltsÄ om att myndigheter pÄnationell, regional och lokal nivÄ ska implementera viktiga politiska beslut.

Utan timplan: en utveckling eller avveckling för musiken i
grundskolan?

LÀsÄret 2000/01 startade, pÄ uppdrag av regeringen, en femÄrig försöksverksamhet som innebar att frivilliga grundskolor i Sverige skulle arbeta utan timplan. HÀr har fyra berörda musiklÀrare fÄtt komma till tals om hur försöket pÄverkat dem och deras undervisning..

Bilderboken i förskolan ? ett pedagogiskt redskap för attfrÀmja muntlig sprÄkutveckling

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken syn pedagogerna har pÄ bilderböckers betydelse för barns muntliga sprÄkutveckling. Vi vill undersöka om pedagogerna pÄ förskolan anser att de genom bilderböcker frÀmjar barns sprÄkutveckling och hur de i sÄ fall gÄr tillvÀga. Vi vill Àven undersöka om deras uppfattning om sitt arbetssÀtt stÀmmer överens med förskolans uppdrag. Undersökningen genomfördes i form av enkÀter som lÀmnades ut till 20 olika förskoleavdelningar med barn i Äldern tre till fem Är. Undersökningen visade att bilderböcker anvÀnds pÄ samtliga avdelningar.

SISU Idrottsutbildarnas cirkelledare : - kompetens och upplevda kompetensutvecklingsbehov

Inom SISU Idrottsutbildarna diskuterades cirkelledarrollen intensivt under 2005. Ett stort antal personer inom organisationen hade Äsikter om hur det förhöll sig med cirkelledarnas kompetens och utbildning. Det visade sig att ingen egentligen visste dÄ det inte fanns nÄgra undersökningar gjorda inom omrÄdet. I detta skede bestÀmde jag mig för att ta reda pÄ mer om cirkelledarnas kompetens och vilka behov som de sjÀlva upplevde sig ha nÀr det gÀller kompetensutveckling. För att besvara frÄgestÀllningarna genomfördes en enkÀtundersökning som förmedlades ut till 75 cirkelledare i Kronobergs lÀn.

Mentorskap - professionsutveckling i förskolan

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

SWEPOS KarttjÀnst

Den hĂ€r uppsatsen handlar om skapandet av animerad 3D-film frĂ„n idĂ© till fĂ€rdigt resultat. Även att pĂ„ uppdrag av en extern bestĂ€llare av filmen försöka tillgodose dennes önskemĂ„l och krav pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt. Med hjĂ€lp av en litteraturstudie och egna kunskaper diskuteras och beskrivs process och genomförande av animering och karaktĂ€rsdesign för att slutligen fĂ„ fram en animerad film som Ă€r utformad enligt bestĂ€llarens önskan..

FörskollÀrarens pedagogiska uppdrag : En studie som undersöker pedagogers uppfattning om deras möjlighet att utföra sitt pedagogiska uppdrag

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks vilka kunskaper och fÀrdigheter som eleven förvÀrvar i slöjd och hur denna kunskap kan anvÀndas i skolans alla Àmnen. Uppsatsen baseras pÄ fem avhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som har bearbetats genom en kvalitativ textanalys. Tyngdpunkten ligger pÄ vad författaren uttrycker i sin text om vilket kunskapsinnehÄll som förmedlas i Àmnet slöjd i grundskolan.  Resultatet visar att eleven förvÀrvar tre olika sorters kunskap. En del Àr den Àmnesspecifika kunskapen dÀr materialkÀnnedom och kunskap om verktygen innefattas. Den andra delen Àr de fÀrdigheter eleven lÀr sig, alltsÄ den kroppsliga kunskapen, som Àven kan kopplas till begreppet Techné.

Samverkan mellan förskola och socialtjÀnst : En kvalitativ studie om hur fyra anstÀllda inom förskolan upplever att samverkan fungerar mellan förskola och socialtjÀnst

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ förskollÀrares syn pÄ naturvetenskap, om deras arbetssÀtt kring naturvetenskap pÄverkas efter pÄbörjad implementering av lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 rev 2010, samt att tidigare forskning visar att intresset för naturvetenskap Àr lÄgt, hur ser detta ut bland förskollÀrarna i verksamheten? Studien Àr kvalitativ dÀr förskollÀrarna fÄr besvara skriftligt pÄ ett frÄgeformulÀr med öppna frÄgor.    Revideringen av Lpfö 98 har gett förskollÀrarna ett större och tydligare uppdrag, de ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs sÄ att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik.   Studien visar pÄ att förskollÀrarna anser att deras eget intresse och engagemang Àr betydelsefullt för barns lÀrande. Samt att deras uppdrag numer Àr tydligare och att de har ett bÀttre stöd frÄn lÀroplanen, de kommer arbeta mer och medvetet kring naturvetenskap. Det framgÄr Àven i studien att förskollÀrarna anser att naturvetenskap Àr ett svÄrt Àmne och att de inte vet hur de ska besvara barns funderingar kring naturvetenskap dÄ de har dÄliga kunskaper kring Àmnet. Men nÄgra förskollÀrare har en allmÀnt positiv instÀllning till att naturvetenskapen har fÄtt en större del i förskolans lÀroplan. .

Talet om specialpedagogens uppdrag. En socialkonstruktionistisk studie med ett diskursanalytiskt angreppssÀtt

Bakgrund: Flera avhandlingar pekar pÄ att specialpedagoger lÀmnats helt utan stöd frÄn skolledningen i arbetet med att implementera den nya yrkesprofessionen (Malmgren Hansen, 2002). BÄde bristande kunskap men Àven ointresse hos rektor om specialpedagogens profession ses som bidragande orsaker till yrkesfunktionens svaga genomslag. Befattningshavare pÄ styrnivÄ utövar, enligt Ekström (2004), en ?icke-styrning? av det specialpedagogiska verksamhetsomrÄdet. Denna ?icke styrning? Àr, enligt Ekström, ocksÄ en form av styrning, inte minst för att det legitimerar de skeenden som pÄgÄr.

MÄltid utan tid och mÄl

MÄltidssituationen för Àldre i ordinÀrt boende visar pÄ en beroendestÀllning mellan Àldre och hemtjÀnstpersonal. Helhetssynen brister dÄ mÄltidens sociala, emotionella och kulturella aspekter förbises, med en utbredd aptitlöshet och riskerad malnutrition som följd. HemtjÀnst-personals komplexa uppdrag pÄverkas av bÄde intern och extern problematik, dÀr enhetschefer förordar lÀmplighet före formell utbildning, i en organisation med invecklade styrsystem och bristande resurser. Studiens syfte var att beskriva och analysera hemtjÀnstpersonals uppfatt-ningar av Àldres mÄltidssituation i ordinÀrt boende. I studien anvÀndes en fenomenografisk tolkningsmetod av kvalitativa intervjuer, dÀr 12 hemtjÀnstpersonal frÄn en svensk kommun med varierande anstÀllningsform, utbildning och erfarenhet, reflekterade över det egna upp-draget och mötet i Àldres mÄltidssituation, bÄde idag och framgent.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->