Genom detta examensarbete har vi valt att ta reda pÄ lÀrares syn pÄ och syfte med hemlÀxan i matematik. Ges hemlÀxan, vill vi ta reda pÄ hur hemlÀxan Àr kopplad till undervisningen genom utformning och uppföljning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med elva lÀrare som undervisar i matematik i grundskolans tidigare Är. VÄrt resultat visar att nio av lÀrarna vÀljer att ge hemlÀxa och syftena var hemmet, dÀr förÀldrar skulle vara medvetna om sina barns skolarbete, repetition, dÀr eleverna fick möjlighet att repetera det som arbetats med under lektionerna, och ansvar, dÀr elevernas ansvarstagande sÀtts i fokus. HemlÀxan avspeglar undervisningen och den bygger pÄ moment som eleverna Àr bekanta med och lektionstid avsÀtts till uppföljning av hemlÀxan.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna stor sorg och or?ttvisa.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Denna litteraturstudie syftar till att avgöra huruvida forskning stöder hypotesen om att om barn fĂ„r ett tidigt positivt möte med matematik ger en god grund för ett senare matematikintresse i skolan. Enligt förskolans lĂ€roplan ska grunden för utveckling och ett livslĂ„ngt lĂ€rande frĂ€mjas hos barnen redan i förskolan. Den aktivitet som barnen deltar i ska vara rolig, pedagogisk och sĂ€ker. Åren innan skolan börjar Ă€r viktiga eftersom det Ă€r dĂ„ barnens fĂ€rdigheter etableras. Dock Ă€r det ocksĂ„ i förskoleĂ„ldern som barnen utvecklar fördomar, attityder och tankar om vad matematik Ă€r.

I dagens samhÀlle förekommer en nedÄtgÄende trend dÀr intresset för och kunskapen om matematik sjunker. Matematikkunnande utvecklas bland annat genom en lust och nyfikenhet som gör att mÀnniskan vill utforska Àmnet vilket innebÀr att kunskap och intresse Àr tÀtt sammankopplat. En möjlig anledning till den sjunkande kunskapsnivÄn skulle dÀrför kunna vara en allt mer negativ attityd gentemot matematikÀmnet. Detta Àr en studie, baserat pÄ en enkÀtundersökning, som riktar in sig pÄ just elevers attityder till matematik. Dess syfte Àr att undersöka hur elevers attityd till matematik, i Ärskurs 3 och 6, ser ut med avseende pÄ intresse, motivation, tilltro till den egna förmÄgan och oro, fyra viktiga faktorer för inlÀrning.

Det ha?r arbetet har analyserat hur fyra svenska dagstidningars opinionstexter pa? ledarutrymmet fo?rho?ll sig till Ryssland under fyra nedslag i historien: 1986, 1991, 1995 och 2008. Syftet har varit att fo?rso?ka hitta nyanser i den ryssfientliga diskursen. Till hja?lp har jag haft en idealtyp fo?r att kategorisera de olika texterna.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur nÄgra matematiklÀrare uppfattar elevers prestationer och motivation i Àmnet matematik. Syftet Àmnar ocksÄ belysa om lÀrarna ser nÄgra könsskillnader, samt om lÀrarna behandlar elever annorlunda utifrÄn dess kön. Urvalet bestod av fyra matematiklÀrare, tre kvinnor och en man som hade varit verksamma lÀrare i minst sju Är. En semistrukturerad intervjuform anvÀndes med en förbestÀmd intervjuguide som hade tvÄ kategorier: könsskillnader i klassrummet och motivation. Resultatet analyserades med inspiration frÄn fenomenologin.

Syftet med denna studie Ă€r att redogöra för forskning kring muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar till att se över vilka arbetssĂ€tt elever möter nĂ€r muntlig kommunikation i matematik Ă€r i fokus, samt lĂ€rares val av matematiskt sprĂ„k vid matematikundervisning. Syftet Ă€r dessutom att ta reda pĂ„ vilken betydelse muntlig kommunikation i matematik har för kunskapsutvecklingen hos elever, bland annat för elever med dyslexi och elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska. I denna studie beskrivs muntlig kommunikation i matematik, arbetssĂ€tt, matematiskt sprĂ„k samt kunskapsutvecklingen hos elever, utifrĂ„n existerande forskning, föregĂ„ende lĂ€roplan samt nuvarande lĂ€roplan. Resultatet visar att utomhusmatematik Ă€r ett lĂ€mpligt arbetssĂ€tt för att elever ska kunna utveckla matematisk kommunikation. Även laborativ matematik har visat sig vara ett arbetssĂ€tt som bidrar till grupparbete och muntlig kommunikation. Elevers logiska tĂ€nkande utvecklas i samband med muntlig kommunikation i matematik och eleverna fĂ„r möjlighet att utveckla förmĂ„gor som lyfts fram i Lgr11.

Syftet med examensarbetet var att undersöka om man med verklighetsbaserad matematikundervisning kan pÄverka elevernas attityd gentemot matematik. Vi genomförde vÄr undersökning i en Är 7-9 skola. Gruppen bestod av 24 elever i en Ärskurs 8 med varierande kunskapsnivÄer i matematik. Vi anvÀnde oss av en enkÀt till de tvÄ undersökningstillfÀllen vi hade: ett i början och ett i slutet av arbetsperioden. Tiden mellan enkÀterna fick eleverna arbeta i grupp med uppgifter som vi tagit fram.

En femtedel av de elever som har utlĂ€ndsk bakgrund nĂ„dde inte mĂ„len i matematik i År 9, 2009. Denna uppsats handlar om varför dessa elever inte nĂ„r mĂ„len, vad man kan göra Ă„t det och framför allt hur eleverna upplever sin undervisning. Intervjuer med 5 elever genomfördes under hösten 2010 i tvĂ„ skolor i en kranskommun till Stockholm. SprĂ„k och kultur Ă€r faktorer som kommer behandlas i denna text och detta var tvĂ„ av de faktorer som eleverna trodde pĂ„verkade eleverna med utlĂ€ndsk bakgrunds mĂ„luppfyllelse i matematik..

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

I slutet av LÀrarutbildningen vÀxte insikten fram om behovet av variation i matematikundervisningen pÄ gymnasiet. Erfarenheten ger vid handen att eleverna skolas in i ?utantillkunskap? dÀr kvantitet, ordning och reda styr uppfattningen om vad som Àr kunskap och om hur man lÀr sig matematik. Denna uppfattning Àr inte i överensstÀmmelse med den undervisning som eleverna har rÀtt till enligt lÀroplan och styrdokument. Avsikten med arbetet Àr att ge förslag pÄ laborativa matematiska problemstÀllningar. Laborationer samt tester och utvÀrderingar genomfördes under nÄgra veckor i en gymnasieskola i nordvÀstra SkÄne. För testningen av laborationerna valdes en NV-klass bestÄende av 31 elever.

Gemensamma genomgÄngar och dÀrefter tyst rÀkning var den vanligaste undervisningsformen under vÄr grundskoletid pÄ 70-talet. PÄ mÄnga skolor i grundskolans senare del Àr det fortfarande det vanligaste arbetssÀttet. Forskning visar att om eleverna fÄr arbeta i par eller grupp inverkar det positivt pÄ deras inlÀrning. Undersökningar konstaterar dessutom att lÀroboken fortfarande styr undervisningen i alltför hög grad. Mot denna bakgrund har vi undersökt om lÀroböckerna stÀmmer överens med kursplanen i matematik med avseende pÄ muntlig kommunikation.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna ser pÄ utomhusmiljön som ett verktyg för inlÀrning av Àmnet matematik, samt om synen pÄ utomhusmatematik skiljer sig Ät hos personalen beroende pÄ om de Àr verksamma i förskola eller i förskoleklass. Metoden som anvÀnts Àr strukturerad och kvalitativ intervju med pedagoger verksamma inom sÄvÀl förskola som förskoleklass. Resultatet visade pÄ att personalen Àr övervÀgande positiv till att anvÀnda sig av utomhusmiljön som verktyg vid inlÀrning av matematik, men att det kan finnas praktiska hinder som gör att man inte vÀljer det i den utstrÀckning som man önskar. Det Àr heller ingen direkt skillnad mellan de tvÄ instanserna, förskola och förskoleklass, utan skillnaderna ligger mer i hur man ser pÄ vad utomhusmiljö Àr för nÄgot..

VÄrt huvudsyfte med studien var att undersöka om praktisk matematikundervisning i idrottshallen kan motivera och stÀrka elevers lÀrande. Undersökningen utfördes med enkÀter i fyra Ärskurs sju klasser, med totalt 72 elever i samt intervjuer med fyra lÀrare, pÄ tvÄ olika grundskolor i södra Sverige under perioden januari-februari 2008. Eftersom urvalsgruppen var liten, kan vi inte dra nÄgra generella slutsatser. Bakgrunden till vÄr undersökning var att vi hade fÄtt uppfattningen om att praktisk matematikundervisning inte förekom sÄ ofta i grundskolan. Studien visar att lÀrarna anvÀnder praktiska undervisningsmetoder som ett stöd för att fÄ djupare förstÄelse hos eleverna.