Detta arbete behandlar kreativitetsbegreppet i styrdokumenten med fokus pÄ matematik och slöjd. Syftet Àr att undersöka om samma definition och tillÀmpning av kreativitet finns i de bÄda Àmnena. Det görs med hjÀlp utav begreppsanalys och diskursanalytiska verktyg, sÄ som jÀmförelse av modalitetsmarkörer och analys av kunskapsformer. De texter som anvÀnts till analysen Àr förutom lÀroplan och respektive kursplan för grundskolan Àven de kommentarmaterial som följer med kursplanerna samt de nationella utvÀrderingarna som gjordes för matematik och slöjd 2003. Ur diskursanalysen framgick att matematik och slöjd i avseende av begreppet kreativitet tillhör tvÄ olika diskurser bÄde nÀr det gÀller kreativitetsbegreppet och kunskapssyn och att det rÄder en hegemoni inom matematik som inte gÄr att finna inom slöjd.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen Àr att pedagogerna, trots att de ibland anvÀnder sprÄkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn pÄ lÀrandet, beskriver ett arbetssÀtt med som ocksÄ rymmer en sociokulturell inriktning. LÀrarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagogers personliga erfarenheter av musik pÄverkar deras syn pÄ musik som sprÄkutvecklande verktyg i förskolan. Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma pedagoger. Intervjuerna behandlar tvÄ huvudteman: pedagogernas erfarenheter av musik samt pedagogernas syn pÄ musik som sprÄkutvecklande verktyg. Dessa huvudteman delas sedan in i mindre delteman. Analysen och tolkningen av resultatet utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande samt tidigare forskning och litteratur inom Àmnet.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur barn uppfattar matematik i bilderböcker. Vi har lÀst bilderböcker med synlig och mindre synlig matematik för barn i Äldern fem till sex Är. DÀrefter har vi intervjuat barnen enskilt. FrÄgorna har fokuserats pÄ taluppfattning samt begrepps­uppfattning. Det var lÀttare för barnen att uppfatta ett litet tal och en grupp dÀr sista siffran anger mÀngden Àn ett tal mitt i rÀkneramsan.

Uppsatsen handlar om vilka faktorer som kan pÄverka elevernas intresse eller ointresse för Àmnet matematik och vilka likheter samt skillnader det finns mellan elevernas svar. Sex elever i Ärskurs fem och sex ingick i intervjuundersökningen. Faktorer som kan pÄverka elevernas intresse för matematik Àr bland annat matematikuppgifternas svÄrighetsgrad, kÀnnedom om matematikens relevans, tilltro till sin förmÄga, lust att lÀra, klassrumsklimat samt undervisningsinnehÄll. Som lÀrare behöver man forma ett undervisningsinnehÄll som stimulerar och motiverar eleverna. Det Àr bra att lÀra kÀnna sina elever och försöka utgÄ frÄn elevernas individuella förutsÀttningar..

Syftet med studien Àr att fÄ fördjupade kunskaper i vad som kan vara hinder i lÀrandesituationer i matematik hos de elever som bedöms ha svÄrigheter i Àmnet, samt hur nÄgra pedagoger anser att de kan anpassa sin undervisning för att möta dessa hinder utifrÄn ett inkluderande perspektiv. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats dÀr 11semistrukturerade intervjuer genomförts med matematiklÀrare, speciallÀrare och en specialpedagog. Resultatet visar pedagogernas uppfattning av matematiksvÄrigheter samt vilka former av anpassningar som de gör. Pedagogerna har en samsyn kring att elevernas svÄrigheter beror pÄ en rad olika faktorer som visar pÄ framgÄngsrika respektive mindre framgÄngsrika arbetssÀtt som pÄverkar undervisningen för elever i matematiksvÄrigheter. Pedagogerna uttrycker att gruppens storlek har betydelse dÀr en mindre grupp ger dem mer möjlighet att se alla elever och elevernas behov.

I vÄr studie undersöker vi hur förskollÀrare beskriver det matematiska arbetssÀttet i förskolan.Syftet med studien Àr att synliggöra hur förskollÀrare arbetar med matematik tillsammans med barnen samt hur de anser sig anvÀnda förskolans lÀroplan i det matematiska arbetet. Valet av vÄrt undersökningsomrÄde grundas utifrÄn tidigare forskning om hur viktig den grundlÀggande matematiken Äterkommande beskrivs vara för barnens framtida förstÄelse och instÀllning till matematik. Resultatet frÄn vÄr studie visar att förskollÀrarna arbetar spontant och flexibelt med matematik tillsammans med barnen. Resultatet pekar Àven pÄ att samtliga förskollÀrare tycker det Àr viktigt att anvÀnda sig av de matematiska begreppen för att ge barnen förstÄelse för matematiken. Vidare visar vÄr studie pÄ att det inte finns nÄgon direkt planering vad gÀller det matematiska arbetet utan att den sker hÀr och nu i barnens vardag pÄ förskolan..

TvĂ„sprĂ„kighet ses ofta som nĂ„got negativt och problematiskt. Ämnet svenska som andrasprĂ„k har lĂ„g status och Skolinspektionen har gjort en granskning som visade att det saknas kunskap om andrasprĂ„ksutveckling hos lĂ€rare. UtifrĂ„n problematiken med andrasprĂ„ksundervisning valde jag att undersöka en lĂ€randemiljö som gynnade andrasprĂ„kseleverna. Syftet med min studie har varit att undersöka hur en frĂ€mjande lĂ€randemiljö kan se ut, med fokus pĂ„ andrasprĂ„ksutveckling. Jag har frĂ€mst riktat in mig pĂ„ andrasprĂ„ksutveckling och hur en undervisning kan formas för att gynna dessa elever.

Resultaten frÄn de nationella proven i matematik frÄn vÄrterminen 2012 visar att elever som har ett annat sprÄk Àn svenska som modersmÄl har svÄrare att nÄ de krav som stÀlls för att eleverna ska uppnÄ betyget godkÀnt i matematik Àn de elever som har svenska som modersmÄl. Bland elever med utlÀndsk bakgrund finns en högre procentuell andel ? oavsett kön ? som inte uppnÄtt kraven. Det gÀller alla fyra delproven i matematik (Skolverket, 2012b).Studiens övergripande syfte Àr att se om och hur matematiklÀrare anpassar sin undervisning med fokus pÄ nyanlÀnda elever. Undersökningen ser Àven till vilka metoder matematiklÀraren anvÀnder i sin undervisning för att förstÀrka förstÄelsen i Àmnet, och hur lÀrarna planerar sin undervisning med fokus pÄ nyanlÀnda elever.

Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga vilken kompetens en grupp pedagoger har inom matematikomrÄdet och vilken kompetensutveckling de frÄgar efter, samt att se hur matematikutveckling kan fÄ betydelse för de yngre barnens intresse och lÀrande av matematik.Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sammanlagt 10 pedagoger i förskola, förskoleklass och skolÄr 1.I undersökningen framkommer att de pedagoger som fÄtt kompetensutveckling efterfrÄgar mer, men ocksÄ att de inte fÄr tillrÀckligt med tid till att förmedla kunskapen till sina kollegor. Pedagogerna visar stor medvetenhet om sitt uppdrag frÄn lÀroplanerna och vikten av att lÀgga en matematisk grund hos barnen. Resultatet visar pÄ en ökad medvetenhet och kunskap hos dem som fÄtt kompetensutveckling inom matematik i de flesta kategorier vi presenterar. VÄr tolkning Àr att detta kan vara en effekt av den kompetensutveckling, det sÄ kallade matematikpilotprojektet och matematiknÀtverk, som en del pedagoger genomgÄtt i X kommun. Det mÀrks dÀremot inte nÄgon tydlig skillnad nÀr det gÀller att ta tillvara pÄ matematiken i vardagen.

Under vÄr lÀrarutbildning pÄ universitetet har matematik fÄtt en helt annan innebörd Àn tidigare, Àmnet har gÄtt ifrÄn att vara abstrakt till mer konkret. NÀr vi kommer som fÀrdigutbildade lÀrare vill vi skapa en matematikundervisning som Àr motiverande för eleverna. Eftersom Nya Zeeland Àr ett framgÄngsrikt land i lÀs- och skrivinlÀrning, valde vi att genomföra en studie pÄ hur nÄgra lÀrare i Nya Zeeland motiverar och skapar lust att lÀra i matematik. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ vad tre lÀrare i Nya Zeeland anser skapar detta i matematik. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar utförde vi intervjuer och tvÄ skilda observationer vid flertal tillfÀllen pÄ en skola i Nya Zeeland.

I denna studie undersöks vilka uppfattningar SUM-elever, elever med sÀrskilda utbildningsbehov i matematik, har av matematikundervisning nÀr de i klassrummet fÄr specialpedagogiskt stöd i Àmnet och hur de kÀnner sig nÀr de följer med speciallÀraren ut frÄn klassrummet. Det övergripande syftet med studien Àr att belysa inkludering och exkludering ur ett elevperspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med Ätta SUM-elever frÄn Äk 4 och 5. Till grund för analysen anvÀnds Asp-Onsjös (2006) tre olika aspekter pÄ inkludering; rumslig, social och didaktisk. Resultatet visar att den inkludering som eleverna anser vara viktigast nÀr de lÀr sig matematik Àr den didaktiska inkluderingen, inte den rumsliga eller sociala. Alla elever i studien kÀnde sig socialt inkluderade och vad gÀller den rumsliga inkluderingen spelade den inte nÄgon större roll för dessa SUM-elever.

Syftet med undersökningen var att klarlÀgga om elever med sÀrskilt stöd i matematik visste varför de fick sÀrskild undervisning. Ett annat syfte var ocksÄ att ta reda pÄ barnens delaktighet i beslutet och vad de kÀnde angÄende undervisningen och gruppindelningen. Undersökningen utgÄr frÄn ett barns perspektiv dÀrmed var ambitionen att barnens egna tankar och vÀrderingar tydligt skulle komma fram. För att uppnÄ det syftet intervjuade vi sju barn i Ärskurs fyra. Vi utgick frÄn tre frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt har eleven varit delaktig i beslutet om sÀrskilt stöd i matematikundervisning? PÄ vilket sÀtt har eleven sÀrskilt stöd i matematikundervisningen, enligt eleven sjÀlv? Vad kÀnner eleven angÄende sÀrskilt stöd? Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsansats med observationer och semistrukturerade intervjuer.

Detta examensarbete syftar till att söka gemensamma beröringspunkter i kursmÄlen för matematik och teknik, i grundskolans senare del, för att se om dessa Àr lÀmpliga utgÄngspunkter för integrering av undervisningen i dessa Àmnen. Arbetet syftar Àven till att söka tillÀmpningar och konkreta exempel pÄ Àmnesintegrering av matematik och teknik. Undersökningen bestÄr av tvÄ delar dÀr den ena Àr en granskning av styrdokumenten för undervisning i matematik och teknik. Den andra granskar litteratur som ger argument för och emot Àmnesintegrering i grundskolan i allmÀnhet och i matematik och teknik i synnerhet. I examensarbetet ingÄr Àven en intervjustudie dÀr nÄgra utvalda lÀrare intervjuas om sina erfarenheter och ambitioner angÄende Àmnesintegrerad undervisning. Resultatet av undersökningen visar att det största hindret för Àmnesintegrerad undervisning Àr den organisatoriska struktur som Àr mycket vanlig i den svenska grundskolan.  Det Àr den Àmnesuppdelade undervisningen som har dominerat dÄ administration och organisation har byggts upp och det har resulterat i att organisationen har fÄtt sÄdana egenskaper att det framstÄr som mycket svÄrt att undervisa med annat arbetssÀtt Àn Àmnesuppdelat.

Syfte: Syftet har varit att undersöka hur lÀrare ser pÄ elevers lÀsförstÄelse i Är 4, och se hur arbetet med lÀsförstÄelse försiggÄr i lÀrarnas klassrumskontext. Vilka strategier, metoder och ÄtgÀrder anvÀnds i klassrummet för att arbeta med lÀsförstÄelse? Hur interagerar lÀrare ? elev med varandra kring förstÄelse av texter? Vilka artefakter anvÀnds i klassrummet som kan stödja utvecklingen av god lÀsförstÄelse? Teori: Studiens teoretiska forskningsansats utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv. En grundtanke i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande Àr att den historiska utvecklingen finns nÀrvarande i det nuvarande, och kunskaper och fÀrdigheter kommer frÄn de insikter och handlingsmönster som över tid har byggts upp i samhÀllet. Dessa insikter och handlingsmönster förs vidare genom interaktion mellan mÀnniskor.Metod: Datamaterialet har samlats in genom kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer med fem lÀrare i tvÄ mindre kommuner.