Gatufotografin fÄngar det utmÀrkande i det alldagliga och det surrealistiska i det vÀntade. Fotografiet har genom tiderna tilldelats en avgörande roll gÀllande hur vi tolkar vÀrlden. Vi lÀser in vÄr egen kulturella förförstÄelse nÀr vi betraktar ett fotografi, och kameran Àr lika mycket en mÄlares pensel som det Àr ett sÀtt att konstruera och tolka verkligheten. Alla fotografier har en avsÀndare och en mottagare. Fotografiet hjÀlper till att forma vÄr bild av verkligheten, men det Àr inte en obeskuren verklighet vi betraktar.Henri Cartier-Bresson Àr nÀra sammankopplad med gatufotografin, som i sin tur Àr nÀra sammankopplad med den romantiserade bilden av det fria och direkta livet, ocensurerat och Àkta. Jag undersöker om det gÄr att skönja fotografens handling i bilden, och jag ifrÄgasÀtter tron pÄ gatans svartvita realism.

MÀnniskor har genom tiderna tagit hand om sina slÀktingar, vid sjukdom och i livets slutskede, det som idag kallas för palliativ vÄrd. För att den palliativa vÄrden ska bli sÄ bra som möjligt för patienten krÀvs det att sjuksköterskan har ett professionellt förhÄllningssÀtt, detta innebÀr att hon/han har en helhetskompetens för att kunna bemöta patienten. Syftet med studien var att undersöka patienter och sjuksköterskors upplevelser av palliativ vÄrd. Den valda metoden var en litteraturstudie dÀr Ätta artiklar med kvalitativ ansats har analyserats. I resultatet framkom det att patienterna upplevde att en optimal palliativ vÄrd var en vÄrd dÀr nÄgon tog sig tid att lyssna och vara hos patienten.

Bakgrund: VÄrdmiljön har genom tiderna gÄtt frÄn att vara i fokus, till att bli Äsidosatt till förmÄn för den medicintekniska utvecklingen och nu pÄ senare Är blir den igen allt mer uppmÀrksammad. Problem: Sjuksköterskan har en viktig roll i skapandet av en vÄrdmiljö men hur upplever patienten vÄrdmiljön? Syfte: Att belysa patientens upplevelser av vÄrdmiljön. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ inriktning med en beskrivande syntes som metod. Resultat: UtifrÄn patientens upplevelser av vÄrdmiljön identifierades tre teman med tillhörande subteman.

FöremÄlet för denna studie Àr den grÀnsdragning mellan individens bÀsta och kollektivets bÀsta som alla samhÀllen mÄste göra. NÀrmare bestÀmt Àr det den centrala roll som framvÀxten av individuella rÀttigheter har inneburit för denna grÀnsdragning som Àr utgÄngspunkten för granskningen. Uppsatsen visar pÄ hur inte bara det demokratiska systemets uppbyggnad, med sin syn pÄ maktdelning och rÀttigheter, utan Àven synen pÄ den gÀllande rÀtten Àr nödvÀndiga komponenter för att kunna göra denna grÀnsdragning pÄ ett bra sÀtt. Min stÄndpunkt har blivit att vad gÀller den hÀr grÀnsdragningen Àr den verksamhet som bedrivs i domstolar inte stort skild ifrÄn den verksamhet som bedrivs i det lagstiftande organet. Detta innebÀr att min syn pÄ begreppet gÀllande rÀtt blir vidare Àn i den gÀngse, mer strikt rÀttspositivistiska, uppfattningen.

Inledning/bakgrund: Mellan raderna i historiska skrifter kan man skönja tecken pÄ symptom som kan tyda pÄ att mÀnniskor haft schizofreni redan i förhistorisk tid, Àn idag Àr dess etiologi inte helt klarlagd. Sjukdomen Àr mycket stigmatiserande och har genom tiderna prÀglats av olika förklaringsmodeller. Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och jÀmföra vilka attityder sjuksköterskor inom psykiatrisk- respektive somatisk vÄrd har till personer med diagnosen schizofreni samt vilka faktorer som pÄverkar dessa grupper.Metod: En litteraturstudie baserad pÄ studier som sökts fram i olika databaser. Elva studier valdes ut och granskades induktivt enligt Philip Burnards analysmetod. Resultat: VÄld och aggression var ett Äterkommande tema i alla studier.

Varje Ă„r kommer det in ett stort antal anmĂ€lningar till polisen om mĂ€n som misshandlat sina kvinnor. År 2003 var siffran 22 500 st och siffrorna ökar för varje Ă„r samtidigt som mörkertalet vad gĂ€ller detta brott ocksĂ„ Ă€r högt. Man tror att det bara Ă€r ca en tiondel av brotten som kommer till polisens kĂ€nnedom. Detta brott har uppmĂ€rksammats mycket de senaste Ă„ren bĂ„de inom media och inom politiken.1993 tillsatte regeringen en KvinnovĂ„ldsskommision som fick till uppgift att se över frĂ„gorna som rör mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor. För att Du som lĂ€sare ska fĂ„ en ökad förstĂ„else för detta problem har vi valt att, i början av arbetet, redogöra för hur man genom tiderna har sett pĂ„ mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor.

Syftet med vÄr rapport Àr att forska kring hur pedagoger förstÄr beteendeproblematik och vilka konsekvenser denna förstÄelse fÄr för den pedagogiska verksamheten. I första delen av bakgrunden visar vi pÄ hur pedagoger genom tiderna har arbetat med beteendeproblem Àven hur de förhÄllit sig till detta begrepp. Andra delen av vÄr bakgrund beskriver mer hur det ser ut idag gÀllande barn med beteendemÀssiga problem. Som datainsamlingsmetod har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, för att kunna anknyta slutsatsen till syftet. Diskussionen betonar olika definitioner av begreppet beteendeproblem sett ur pedagogers perspektiv men Àven hur pedagogerna skall förhÄlla sig till barn som uppfattas ha beteendemÀssiga problem.

För personer med funktionsnedsÀttning har vardagen förÀndrats vÀldigt genom tiderna. FrÄn att förr ha blivit kallad alla möjliga misskrediterande glÄpord och haft begrÀnsade rÀttigheter har personer med funktionsnedsÀttningar i senare tids handikappolitik helt andra rÀttigheter dÀr de skall ha möjlighet att leva som andra och fÄ ett bÀttre bemötande. Vi har i denna studie undersökt tvÄ kvÀllstidningar, Expressen och Aftonbladet, med syfte att studera hur man anvÀnder termen rullstolsburen i sina artiklar och hur detta anvÀndande blir till ett stigma för personer med funktionsnedsÀttning. Vi valde ut dessa tvÄ tidningar eftersom de konsumeras över hela landet och Àr de största av de kvÀllstidningar som produceras och dÀrmed har flest lÀsare som pÄverkas av artiklarna. För att begrÀnsa oss och Àven för att pÄvisa antalet artiklar av detta slag som publicerades under en viss tidsperiod, Àr materialet som anvÀndes frÄn april 2009 och tre Är tillbaka i tiden. Denna sökning resulterade i att vi anvÀnde 81 st artiklar till studien. Med hjÀlp av den kritiska diskursanalysen har vi analyserat sprÄkbruket i dessa artiklar och utforskat sammanhanget i vilka man anvÀnder termen rullstolsburen.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur valrapporteringen av miljöfrÄgor i de tvÄ svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter har sett ut under valperioderna 1979, 1988, 1998 och 2010 samt hur rapporteringen har förÀndrats över tiden. I uppsatsen söker vi svar pÄ frÄgan om vilka miljöfrÄgor som har prioriterats under valperioderna i medierna, hur de har framstÀllts och varför. För att ta reda pÄ vilka miljöfrÄgor som har fÄtt mest utrymme i medierna inför valen har vi anvÀnt oss av en kvantitativ undersökningsmetod.Denna undersökning kompletterade vi med en kvalitativ studie för att se hur dessa frÄgor har framstÀllts i medierna och varför. Vi har Àven gjort en studie dÀr vi utgÄr frÄn dagordningsteorin. Med den undersökningen ville vi ta reda pÄ om tidningarnas högst prioriterade miljövalsfrÄgor stÀmmer överens med de politiska partiernas agenda.

Uppsatsen bygger pĂ„ en kvalitativ undersökning av hur lĂ€rarstudenter har upplevt och reflekterat över den pĂ„gĂ„ende skolreformen samt hur detta kan komma att pĂ„verka dem i deras framtida yrke. För att fĂ„ svar pĂ„ detta har fyra frĂ„gestĂ€llningar legat som grund, dĂ€r sĂ„vĂ€l revisionen av förskolans lĂ€roplan som lĂ€rarutbildningens förĂ€ndring nĂ€mns. Den litteratur som presenteras i uppsatsen Ă€r bland annat rapporter frĂ„n skolverket och forskningsöversikter som berör implementeringen av förskolans första lĂ€roplan. Även forskning om hur lĂ€rarstudenter upplever den första tiden som yrkesverksamma och hur lĂ€rarutbildningen förĂ€ndrats genom tiderna nĂ€mns. Vidare har lĂ€roplanerna för förskolan granskats och jĂ€mförts, för att fĂ„ svar pĂ„ vilka skillnaderna mellan de bĂ„da styrdokumenten Ă€r.

Wolfgang Amadeus Mozart, underbarnet frÄn Salzburg, levde under andra halvan av 1700-talet och anses av mÄnga som vÀrldens genom tiderna mest framstÄende kompositör. Under sina 35 levnadsÄr hann han tonsÀtta över 600 verk. Han skrev inte minst operor, symfonier, konserter, kör- och kammarmusik. Mozart komponerade fyra flöjtkvartetter för besÀttningen flöjt, violin, viola, och cello (K. 285, 285a, 285b, och 298).

Denna uppsats rör sig inom fÀltet kritiska kulturarvsstudier och fokuserar pÄ svensk utförselreglering av kulturhistoriska föremÄl genom tiderna. UtgÄngspunkten ligger i 2014 Ärs omformulering av kulturmiljölagens portalparagraf, vilken numera inkluderar mÄngfaldsmÄl. Kulturmiljölagens utförselreglering (reglerad i 5:e kapitlet), som inte uppdaterades samtidigt, Àr tÀnkt att lÀsas mot bakgrund av de inledande bestÀmmelserna. Eftersom den sedan tidigare uppfattats vila pÄ Älderdomliga nationalistiska vÀrdegrunder, uppstod frÄgan ifall det fanns en diskrepans i förhÄllande till de nya mÄlen.För att hitta svar söker sig uppsatsen tillbaka till utförselregleringens formativa moment samt förÀndring frÄn 1920-talet och framÄt och sÀtter detta i relation till nuvarande kulturpolitiska mÄl och kulturvÄrd i dagens samhÀlle. Motiv till utförselreglering men ocksÄ vilka föremÄlstyper som skyddats genom tiderna har studerats, analyserats och jÀmförts kvalitativt.

Kraven pÄ att nybyggda bostÀder ska vara energisnÄla i driftskedet ökar hela tiden av flera anledningar. Dels vill brukarna hÄlla driftskostnaderna sÄ lÄga som möjligt och dels Àr det miljöaspekten som spelar in. Men hur energisnÄl kan en villa egentligen göras och hur pÄverkas arkitekturen dÄ den görs extremt energieffektiv?I den hÀr rapporten utreds tio energieffektiva principer som kan anvÀndas för att göra en villa mer energisnÄl och energiproducerande. Alla tio principer har tillÀmpats i en villa som projekterats under arbetets gÄng.

Den ha?r uppsatsen grundar sig i en kvalitativ underso?kning ro?rande Stockholms bostadsmarknad. Det empiriska materialet besta?r av semistrukturerade intervjuer samt en litteraturstudie. Intervjuerna har genomfo?rts med akto?rer som alla har intresse i bostadsmarknaden.

Detta examensarbete handlar om vilken betydelse samlingen har pÄ en förskola i en stad i SkÄne. Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vad pedagoger anser om samling i förskolan, samt hur deras uppfattning förhÄller sig till förskolans utveckling i ett historiskt perspektiv. För att ta reda pÄ detta har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka förestÀllningar har pedagoger om samlingens roll i förskolan samt hur förhÄller de sig till dessa i praktiken? Hur tÀnker pedagoger om samlingens innehÄll och upplÀgg? Vad anser pedagogerna att barnen lÀr sig i samlingen? Hur har samlingen förÀndrats genom förskolans utveckling utifrÄn barnsyn och fostran? Efter att vi samlat in vÄrt empiriska material har vi gjort en analys. HÀr lyfter vi fram det vÀsentliga ur vÄr empiri nÀr det gÀller pedagogernas sÀtt att arbeta med samling i förskolan, hur de ser pÄ lÀrande, innehÄll och syfte.