Sök:

Sökresultat:

5643 Uppsatser om Förskolebarns intresse - Sida 46 av 377

Barns kroppsuppfattning

Syftet med studien Àr att se vad barn har för uppfattningar om mÀnniskokroppen och hur ser vi ut pÄ insidan samt vad barnen vet om hur magen och hjÀrtat fungerar. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att ta reda pÄ barns uppfattningar om kroppen och tolkningar av organens funktion. I studien framgick det att, hur mycket barnen lÀr sig beror pÄ intresset hos det enskilda barnet om specifika organ eller helorgansystem t.ex. magens placering och funktion hade flera barn klart för sig Àn hjÀrtats funktion. Bygger man undervisningen eller en aktivitet utifrÄn barnens intresse vill ocksÄ barnen lÀra sig..

Generation Z : Den sökande generationen / Generation@ / Netgeneration

Andledningen till att vi valt att undersöka Generation Z Àr för att vi som blivande studie- och yrkesvÀgledare kommer arbeta med dessa ungdomar. Generation Z Àr fortfarande unga men det hindrar dem inte frÄn att vara uppkopplade pÄ olika sociala medier. Aldrig tidigare har en generation haft sÄ enkelt att hitta vad de söker efter. Den hÀr generationen ligger i vÄrt intresse eftersom vi som framtida studie- och yrkesvÀgledare ska mer försöka knyta ihop sÀcken med all information som ges..

?TvÄ sidor för Angered och en liten spalt?

Titel:?TvĂ„ sidor för Angered och en liten spalt? En kvalitativ studie om ungdomars förhĂ„llningssĂ€tt till medier pĂ„ uppdrag av Sveriges Radio.Författare:Cecilia Pettersson, Maria Skoglund och Linn WargKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin:Höstterminen 2010Handledare:Ingela WadbringUppdragsgivare:Sveriges Radio Stockholm. Kontaktperson: Ingrid Östlund, Chef Publik & OmvĂ€rld.Sidantal och ord:62 sidor, exklusive bilagor. Totalt 19031 ordSyfte:Syftet Ă€r att studera individuella och strukturella faktorers betydelse för ungas förhĂ„llningssĂ€tt till medier.Metod och material:En kvalitativ metod i form av fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 18 ungdomar.Huvudresultat:Studien visar att bĂ„de strukturella och individuella faktorer har betydelse för ungas förhĂ„llningssĂ€tt till medier. Det finns dock en likvĂ€rdig tillgĂ„ng till medier oavsett social klass.

Matematik skolÄr fem : nio elevers erfarenheter

Bakgrunden till arbetet var att Nationella utvÀrderingen av grundskolan 2003 ? Matematik Ärskurs 9 visade pÄ resultatförsÀmringar i elevernas matematiska kunnande frÄn 1992 till 2003. Eleverna angav ocksÄ i utvÀrderingen att Àmnet matematik inte intresserade dem, trots att mÄnga av eleverna trodde sig ha anvÀndning av sina kunskaper i framtiden. Ytterligare en anledning till arbetet var att utredningen Att lyfta matematiken ? intresse, lÀrande, kompetens visade att attityder till Àmnet matematik inte bara pÄverkades under lektionerna i skolan utan för mÄnga elever var en positiv attityd till Àmnet matematik ute i samhÀllet en förutsÀttning för att de sjÀlva skulle nÄ en positiv matematikinlÀrning.Syftet med arbetet var att undersöka elevers attityder till Àmnet matematik och huruvida deras attityder skulle stÀmma överens med vad litteraturen visat och hur lÀrare i skolan skulle kunna arbeta för att ge eleverna en mer positiv attityd och öka elevintresset för Àmnet.

Integrering av vardagsmatematiken och skolmatematiken : hur upplever elever att den pÄverkar deras attityd till matematik?

Vi har uppmÀrksammat att det finns ett glapp mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken som gör att eleverna ofta kÀnner sig oberörda av den matematiken som undervisas i skolan. Detta i sin tur leder till en dalande motivation och intresse och pÄverkar elevernas attityd till Àmnet matematik pÄ ett negativt sÀtt. Vi funderade om en integrering av skolmatematiken och vardagsmatematiken kan leda till en förÀndrad attityd hos eleverna. Detta ligger som grund till vÄr undersökning..

Databasskydd enligt svensk och europeisk rÀtt

Databaser Àr nÄgot som i dagens företagarsamhÀlle har kommit att bli vÀldigt viktigt dÄ det lÀggs ner stora resurser i form av bÄde tid och pengar pÄ att arbeta fram en databas som blir en företagsprodukt. DÀrav krÀvs att dessa databaser kan skyddas pÄ ett för databasproducenten tillfredstÀllande sÀtt, samtidigt som samhÀllets intresse av att fÄr ta del av dessa verk skall tillgodoses. För att harmonisera lagstiftningen i Europa antogs det sÄ kallade databasdirektivet 1996 enligt vilket en databas kan skyddas pÄ olika sÀtt. Med hjÀlp av ett fiktivt fall analyseras de olika skyddens objekt och innehÄll..

HöglÀsning : Pedagogik eller tidsfördriv?

Studien handlar om verksamma pedagogers syn pÄ höglÀsning. Med höglÀsning avser vi nÀr pedagogen lÀser högt ur en text, en bok eller ett lÀromedel. Bakgrunden till studien var att fÄ reda pÄ hur pedagogerna anvÀnder sig av höglÀsning i undervisningen dÄ vi genom egna erfarenheter, frÄn den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) under vÄr lÀrarutbildning, upplever den som tidsfördriv. Vi anser att man som pedagog ska kunna motivera alla val man gör gÀllande all undervisningstid. VÄrt intresse för höglÀsning vÀcktes under en kurs som vi deltog i som behandlade hur barn lÀr sig lÀsa och skriva och en annan kurs som behandlade barn- och ungdomslitteratur. Syftet med studien var att ta reda pÄ pedagogernas intentioner med att anvÀnda höglÀsning i sin undervisning och vad de grundar sina val pÄ.

Betydelsen av daglig fysisk aktivitet i skolan

SÀtten att titta pÄ TV-serier har utökats de senaste Ären i och med Internets allt mer centrala rolli vÄr mediekonsumtion. Sverige har gÄtt ifrÄn att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vÄr studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför sjÀlva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som bestÄr av de tvÄ delarna peritextoch epitext. Dock Àr det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnssÄ mÄnga olika TV-serier och TV-kanaler Àr det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmÀngden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den Àr innan den faktiskt börjat sÀndas.Vi har anvÀnt oss av tre olika metoder för att kunna besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som rörvilka epitexter TV-kanaler anvÀnder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie.

Uppfattningar om hÀlsocoaching : En kvalitativ studie som belyser en grupp mÀnniskors tankar om begreppet hÀlsocoaching

Allt fler ma?nniskor i va?rt samha?lle lider av oha?lsa, detta av diverse bakomliggande orsaker. O?vervikt, hja?rt- och ka?rlsjukdom, ho?gt blodtryck, fo?rho?jda blodfetter, typ 2- diabetes samt cancer a?r na?gra av de sjukdomar som kan kopplas till denna problematik. Kostnaderna fo?r sjukva?rden i samha?llet visar en successiv o?kning som inte tycks avta.

Socialutredarens lÀrande i mötet

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur socialutredare upplever att lÀrande sker i mötet med unga flickor som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld. Uppsatsen har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att socialutredarna upplever att förutsÀttningarna för att lÀrande ska ske i mötet med klienterna Àr mycket goda. Resultatet av studien visar exempelvis att intresse, delaktighet och engagemang Àr nÄgra faktorer som bidrar till hur socialutredarna upplever att lÀrande sker i mötet..

AnsvarskÀnsla och samarbetsförmÄga : Elevers utveckling i fritidshemmet

Denna undersöknings frÀmsta teoretiska utgÄngspunkt Àr att medier pÄ ett eller annat sÀtt pÄverkar mÀnniskors uppfattning av verkligheten. Medierna kan visa oss de dimensioner av verkligheten vi inte sjÀlva har möjligheten att uppleva och blir dÄ ofta vÄr enda kÀlla till information. DÀrför finns ett intresse att undersöka hur medier framstÀller sÄdana situationer och hÀndelser.Undersökningen har begrÀnsats till hur tvÄ av Sveriges största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, i sina reportage, framstÀllt den ebolasituation som pÄgÄtt i VÀstafrika under det senaste Äret. Detta har undersökts med hjÀlp av en kvalitativ analys av innehÄllet, dÀr fokus lagts pÄ att urskilja generella mönster och drag som karaktÀriserar framstÀllningen.Under den valda sökperioden har endast Ätta reportage publicerats och samtliga av dem inom en tvÄmÄnadersperiod. VÀrt att notera Àr det faktum att ebolasituationen enbart framstÀllts utifrÄn ett av de drabbade lÀnderna i VÀstafrika, Liberia.

Proteinsupplementering i samband med styrketrÀning : En litteraturstudie

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att genom intervjuer kartlÀgga samordnarnas arbete för fysisk aktivitet pÄ recept(FaRŸ) i sex landsting. Tre av de landsting vars invÄnare i genomsnitt har bland den lÀgsta respektive högsta socioekonomiska statusen i Sverige. Statusen Àr baserad pÄ disponibel inkomst, nivÄ av utbildning, antal mottagare av ekonomiskt bistÄnd och introduktionsersÀttning till flyktingar, arbetslöshet samt arbetslösa i arbetsÄtgÀrder. Intervjuerna genomfördes för att undersöka om, och i sÄ fall i vilken utstrÀckning, den socioekonomiska statusen hos invÄnarna har en koppling till FaR-samordningen och mÀngden förskrivna FaR i landstinget. Med detta var tanken att se om nÄgot tyder pÄ att invÄnarna i de landsting vars invÄnare har lÀgre socioekonomisk status missgynnas.Metod? Vilka hinder respektive förutsÀttningar för FaR-samordningen finns i de sex landsting som ingÄr i studien?? Finns det tecken pÄ koppling till den socioekonomiska statusen hos invÄnarna och FaR-samordning enligt samordnarna?? Hur ser omfattningen gÀllande antalet förskrivna FaR ut i respektive landsting?Som metod i studien anvÀndes kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer dÀr sex informanter med rollen att samordna FaR i landstingen intervjuades.

Svenska aktiemarknaden : Hur pÄverkas den svenska aktiemarknaden av makroekonomiska variabler

Bakgrund och Problem: Aktiemarknaden pÄverkas bÄde av inhemska och utlÀndska faktorer. DÀrför Àr det av intresse att se vilka makroekonomiska variabler som pÄverkar den svenska aktiemarknaden. Anledningen till att Sverige har valts som den geografiska punkten Àr att det Àr av intresse att se hur ett litet land som Sverige, som har en öppen ekonomi pÄverkas av de utvalda makroekonomiska variablerna.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av information samt analys, studera hur de olika makroekonomiska variablerna pÄverkar den inhemska aktiemarknaden. Olika faktorer som pÄverkar aktiemarknaden kommer att lyftas fram för att i sin tur Àven se till de olika branscherna.Metod: DÄ data enbart bestÄr av hÀmtning av tidigare information fokuseras det enbart pÄ sekundÀrdata i form av historiska siffror samt historiska undersökningar. De statistiska tester som tillÀmpas Àr Granger Causality test, Johansens Cointegration test, Impulse Response Function test, ADF test, KPSS test, Mulitpel regression.Slutsats: Med de resultat som presenterades i denna studie, skulle vi nog inte kunna sÀga att vi har ett svar över vilka aktier en investerare ska införskaffa.

Barns delaktighet och inflytande i förskolans projekt utifrÄn pedagogens perspektiv

I den hÀr studien fÄr ni lÀsa sex pedagogers tankar om delaktighet och inflytande i verksamhetens projekt. Ett projekt kan liknas med ett tematiskt arbete, men enligt oss ska ett projekt alltid utgÄ frÄn barns behov och intresse. Vi diskuterar huruvida pedagoger genom sitt arbete i förskolan kan frÀmja och synliggöra barns delaktighet och inflytande. Vi vill tydliggöra att studien syftar till verksamhetens projekt. VÄrt syfte med studien har varit att nÄ pedagogernas berÀttelser om hur barns Äsikter och idéer lyfts fram i förskoleverksamheten.

Ämnesintegrering mellan matematik och karaktĂ€rsĂ€mnen

Ett flertal undersökningar i Skolverkets regi har de senaste Ären visat pÄ en negativ utveckling avseende elevers kunskaper och instÀllning till matematik ? ett Àmne som allt oftare upplevs som svÄrt, trÄkigt och verklighetsfrÀmmande. Jag har i denna utredning undersökt ett möjligt tillvÀgagÄngssÀtt för hur man som matematiklÀrare kan bryta denna utveckling, nÀmligen tillÀmpning av Àmnesintegrering mellan matematikÀmnet och gymnasieprogrammens karaktÀrsÀmnen ? Àmnen som eleverna ofta hyser ett större intresse för och mer konkret upplever ett mÄl och syfte med. Mitt syfte har varit att utreda vad en sÄdan Àmnesintegrering innebÀr, om det kan vara en gynnsam undervisningsmetod som inspirerar eleverna och ökar deras motivation och intresse för matematik samt hur man praktiskt kan realisera Àmnesintegreringen.För att besvara mina frÄgor har efterforskningar i befintlig litteratur och övriga pedagogiska publikationer i frÄgan kompletterats med enkÀtundersökningar och/eller intervjuer med sÄvÀl matematik- och karaktÀrsÀmneslÀrare som elever.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->