Jag har alltid haft ett intresse för att förstå olika aspekter inom religion och andlighet. Under senare år har jag även utvecklat ett intresse för att förstå så kallade ockulta fenomen. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i TV4?s program Det Okända, 2009. Valet av programmet Det Okända blev ett naturligt val för mig då jag tidigare följt programmet under några säsonger i syfte att ta del av det utbud av ockultism som finns i massmedia, för att bredda min kunskap inom ämnet ur det perspektiv som ges i media.

Sammanfattning:Denna uppsats syftar till att undersöka om och hur stora industriföretag använder sig av personalen som en innovativ kraft. Olika teoretiker beskriver innovation på olika sätt. Bland annat så hävdar Parker och Kerrie (2003) att det är ett proaktivt beteende som leder till innovationer, och att det är tillvägagångssättet i sig som är en innovation. Drucker (2000) och Dobni (2005) tycks vara ense om att en innovation är ett tankesätt. Jag fann ett intresse i att undersöka hur mina valda företag tycks uppleva innovationer.

Avsikten med detta examensarbete är att få en uppfattning om hur elevers läsvanor på fritiden påverkar deras betyg, naturvetenskapliga begreppsförståelse och språkbehandling. En grupp om 75 elever i år 8 fick skriftligt redogöra för sina läsvanor och förmodade höstterminsbetyg i svenska samt i de naturvetenskapliga ämnena. De ombads även förklara några vetenskapliga begrepp och sätta de naturvetenskapliga ämnenas svårighetsgrad i förhållande till övriga ämnen i skolan samt gradera sitt intresse för de olika naturvetenskapliga ämnena.Undersökningen visar en varierande kvalitet beträffande elevernas skriftspråk utan egentlig koppling till läsvanor. En majoritet har svårt att förklara de angivna begreppen ens ur vardaglig synvinkel. De elever som inte läser alls eller endast seriemagasin har dock till övervägande delen svaga prestationer i undersökningen och låga betyg, medan kopplingen är tydlig mellan goda läsvanor och höga betyg.

BAKGRUND: Studien går igenom olika metoder som kan användas vid läs? och skrivundervisning, kartläggningsmaterial samt aktuell forskning om individanpassad undervisning. Forskningen idag framhåller att när lärarna låter läs- och skrivundervisning utgår från elevens behov och intresse skapas en individanpassad undervisning. Den teoretiska ramen utgår från ett sociokulturellt perspektiv. SYFTE: Syftet med undersökningen är att belysa hur ett antal lärare i förskoleklass till skolår tre arbetar och vilka uppfattningar som ligger till grund för individanpassning i deras läs- och skrivundervisning.

Ett problem som jag såg när jag var ute på praktik var hur elevernas intresse och inställning till de naturvetenskapliga ämnena för vissa elever är negativa vilket leder till att de inte vill arbeta med ämnena. Tidigare forskning visar att detta intresse och inställning hos barn och ungdomar sjunker med de stigande åldrarna. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken inställning som eleverna har till de naturvetenskapliga ämnena som undervisas i den svenska skolan. Utöver detta undersöks även vilka åsikter som dessa elever har till vad som ska göras för att de ska få en positiv inställning till dessa ämnen. Denna undersökning genomfördes med en kvantitativ enkätstudie hos fyra klasser med elever i årskurs 9 vid en kommunal skola.

Håkansson, Katarina (2011). Hur skildrar barn i förskoleklass och deras föräldrar den skriftspråkliga utvecklingen; How children and their parents in a preschool class depict the development of written language; Med fokus på ett tidsperspektiv som sträcker sig från förskola till tiden i förskoleklass. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Mitt syfte med denna undersökning är att beskriva hur elever som går i förskoleklass och deras föräldrar och pedagoger skildrar den skriftspråkliga utvecklingen. Likaså vill jag undersöka om föräldrarnas egna läsvanor hänger samman med barnets läsintresse och behållning av olika läsupplevelser. Undersökningen är kvalitativ med inramning av ett sociokulturellt perspektiv och empirin grundar sig på tretton halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om hur pedagoger arbetar med litteracitet, främst läs- och skrivinlärning i förskolan. Likaså hur dessa pedagoger ser på sin yrkesroll och sitt arbetssätt i förhållande till de riktlinjer och mål läroplanen anger. Följande forskningsfrågor har använts: Hur arbetar pedagogerna med läs- och skrivinlärning med hjälp av olika metoder idag i deras verksamhet? Hur uppfattar, reflekterar och diskuterar pedagogerna sin yrkesroll i förhållande till de mål och riktlinjer läroplanen anger för läs- och skrivinlärning? Hur upplever pedagogerna att barnens intresse för läs- och skrivinlärning ser ut i deras verksamhet? Den metod som används i studien är kvalitativa intervjuer, där fyra förskollärare och fyra barnskötare deltar från fyra olika förskolor. Resultatet visar på att flera metoder och hjälpmedel används i pedagogernas verksamheter men även vilken betydelse leken har för inlärning.

Årsredovisningen och årsstämman är två kommunikationskanaler som företag använder för att sända ut information om företagets progress och prestationer till en mottagare, dess nuvarande investerare och intressenter. Aktieägarna utgör därmed en viktig grupp för företaget då de är en viktig källa till kapital. Årsredovisningen och årsstämman utgör en ram för de budskap som kommuniceras till företagets investerare som ska fatta beslut om att behålla, köpa eller sälja aktier, det är då av vikt att den information som sprids är användarvänlig och kan möjliggöra grund för beslutsprocessen. Redovisningsinformation kan tolkas olika av olika mottagare beroende av individens kunskap, erfarenhet och intresse. En bidragande konsekvens av detta är att investerarna själva måste bilda sig uppfattning om aktiens egentliga värde.

Högläsning är en handling när en vuxen läser en text högt för ett eller flera barn och är en viktig del av barns språkutveckling. Att besitta ett rikt språk är av stor vikt för att leva och verka i dagens samhälle som präglas av text och samtal. Sett från det senaste decenniet har barns läsförmåga och intresse till läsning försämrats. Därför är det betydelsefullt att lärare tillämpar arbetssättet högläsning i undervisningen. Syftet med litteraturstudien var att belysa högläsningens betydelse i de tidiga skolåren.

Intresset för naturvetenskapliga ämnen i skolan sjunker och eleverna upplever dem faktaspäckade och svåra. Syftet med undersökningen är att studera undersökningsbaserat lärande (IBSE) i naturvetenskaplig undervisning med målsättningen att studien ska bidra med kunskap och erfarenhet kring metodens betydelse för måluppfyllelse och elevintresse. Förändringen studeras i ett aktionsforskningsprojekt. Inläsning av litteratur, genomförande av en undervisningssekvens, utvärdering och reflektion strukturerades och dokumenterades genom en aktionsforskningsprocess Aktionsforskningen ger en direkt koppling till praktiken och genomförs i nära anslutning till lärares och elevers vardag.. Lärarna som deltog i studien ansåg att det undersökningsbaserade undervisningssättet verkade stimulera elevernas engagemang och intresse för naturvetenskap.

Denna studie beskriver en läsmodell som utvecklats av en grupp pedagoger vid en svensk grundskola. Studiens syfte var att undersöka om de förändringar i arbetssätt, läsaktiviteter och läsmiljöer som genomfördes främjade elevernas läsförståelse och läskompetens. Utifrån ett special-pedagogiskt perspektiv granskades de specifika insatser som gjordes för elever med låga resultat på läsförståelsetest. I studien undersöktes även vilken inverkan läsmodellen hade på elevernas läslust och intresse för läsning. I studien har använts en kombination av kvalitativa och kvantitativa tillvägagångssätt.

Problemorienterat polisarbete utvecklades under 1970-talet i USA av Herman Goldstien, kritik hade då länge riktats mot polisens händelsestyrda arbetssätt. Det problemorienterade arbetssättet spred sig sedan till polisorganisationer runt om i världen och så även till Sverige. Under 1990-talet fick det problemorienterade arbetssättet även fäste i Sverige i och med att närpolisreformen genomfördes. Tanken med problemorienterat polisarbete är att polisen tillsammans med organisationer, myndigheter och andra i samhället ska arbeta för att förebygga och förhindra brott och andra ordningstörningar genom att tänka mer långsiktigt än vad man hade gjort tidigare. I denna rapport har intervjuer genomförts med poliser på två olika myndigheter i Sverige för att se om kunskap om arbetssättet finns i teorin och i vilken utsträckning det tillämpas i praktiken.

Digitala verktyg och barns sk?rmanv?ndning ?r ett kontroversiellt ?mne vars plats i f?rskolan f?r tillf?llet diskuteras. L?roplanen f?r f?rskolan (2018) ?r f?rskolans mest centrala styrdokument som anger m?l och riktlinjer f?r utbildningen. I l?roplanen f?r f?rskolan st?r det framskrivet att f?rskoll?rare ansvarar f?r att varje barn ska f? anv?nda digitala verktyg p? ett s?tt som stimulerar utveckling och l?rande.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur väl webbplatsen för Karlstad Universitetsbibliotek möter studenters behov på mobila enheter, samt huruvida de anser att en biblioteksapp skulle utgöra ett behövligt komplement i framtiden. Uppsatsen riktar sig främst till Karlstads Universitetsbibliotek men kan även tänkas vara av intresse för bibliotek vid liknande lärosäten.För ändamålet upprättades två prototyper, varav den ena representerade befintlig webbplats på mobiltelefoner, medan den andra utgjorde ett exempel på hur en biblioteksapp skulle kunna se ut. Under jämförelsetester fick sedan studenter genomföra en grupprumsbokning och söka upp en elektronisk resurs i respektive prototyp samt besvara enkätfrågor.Av resultatet att döma finns ett intresse kring en biblioteksapp bland Karlstad Universitets studenter, då de gärna vill ha tillgång till bibliotekets tjänster på sina mobiltelefoner även om befintlig webbplats upplevs som krånglig på denna plattform. I ?OneSearch? (dvs.

Vi har kommit fram till att de flesta människor är miljömedvetna och intresserade av att återvinna pantenheter och hjälpa till med välgörenhet, men för att maximera deras goda gärningar krävs att de har full insyn i vart de insamlade pengarna tar vägen samt att de vill ha möjlighet att välja till vilket ändamål pengarna ska skänkas. Vi har genom en enkät på 19 frågor sammanställt våra respondenters svar och härlett dessa svar till undersökta teorier. Undersökningen har gjorts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning med målet att se deras syn på återvinning, miljö och välgörenhet. Vi ville även se om och vilka faktorer som kan påverka människor för ökad medvetenhet och intresse att göra en god gärning. Till undersökningen valde vi att titta närmare på olika teorier inom Socialt beteende, Påverkanstaktik, Miljö, Återvinning och Välgörenhet.