TITEL Makten över samhĂ€llsdebatten En fallstudie av relationen traditionella nyhetsmedier och sociala medierFRÅGESTÄLLNING Hur ser relationen mellan traditionella nyhetsmedier och sociala medier ut? Vilka teman av nyhetsrapporteringen fokuserar de respektive medierna pĂ„? Vilka typer av aktörer Ă€r det som ges utrymme i de respektive medierna?BAKGRUND 1968 upptĂ€ckte Maxwell McComb m.fl att nyhetsmedierna utövade ett slags makt över publiken. Detta dĂ„ de fann att de sakfrĂ„gor som allmĂ€nheten ansĂ„g vara viktigast stĂ€mde överens med nyhetsfokus de senast föregĂ„ende fem veckorna. Sedan dess har stora teknologiska framsteg gjorts vilket förĂ€ndrat det journalistiska arbetet. Bland annat har det uppstĂ„tt nya sociala medier.SYFTE Det övergripande syftet Ă€r att bidra med en förstĂ„else för hur traditionella nyhetsmedier interagerar med sociala medier, och vice versa.

Syftet med studien har varit att belysa vilka behov och mĂ„l som beskrivs och vilka Ă„tgĂ€rder som föreslĂ„s för elever som har Ă„tgĂ€rdsprogram för att nĂ„ sociala mĂ„l. Studien har baserats pĂ„ tjugo Ă„tgĂ€rdsprogram med fokus pĂ„ sociala mĂ„l. Dessa har samlats in frĂ„n fyra olika F-9 skolor i tvĂ„ angrĂ€nsande kommuner. Arbetet inbegriper en hermeneutisk ansats dĂ„ det innebĂ€r att studera texter för att se vilken elev- och kunskapssyn som genom min tolkning framtrĂ€der i dokumenten. ÅtgĂ€rdsprogrammen tolkades utifrĂ„n en social och en kunskapsmĂ€ssig dimension i behovsbeskrivning, mĂ„l och Ă„tgĂ€rder. Resultatet visar att det Ă€r vanligast med mĂ„l som relaterar till kunskapsutveckling vilket förekommer 69 gĂ„nger i jĂ€mförelse med sociala mĂ„l som förekommer 16 gĂ„nger. Fem Ă„tgĂ€rdsprogram innehöll enbart sociala mĂ„l, fem Ă„tgĂ€rdsprogram innehöll mĂ„l inriktade mot kunskapsutveckling och tio Ă„tgĂ€rdsprogram innehöll bĂ„de kunskaps- och sociala mĂ„l.

Att anvÀnda sig utav internet har i dag blivit en sjÀlvklarhet, dagens information och kommunikationsteknologi har öppnat vÀrldar som tidigare var helt okÀnda. I denna utveckling har nya former utav mobbing och krÀnkningar vuxit fram. Teknologin, sociala medier och den ökade tillgÀngligheten har bidragit till en större öppenhet, grÀnsöverskridande arbete och lÀrande samt ökat tillgÀngligheten för sociala relationer, men hÀr identifieras Àven en baksida. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning som har utförts i form av en litteraturstudie. En systematisk litteratursökning har genomförts i tvÄ steg vart efter ett manuellt artikelurval har gjorts.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ likheter och skillnader mellan stora och smÄ hotellkedjor i sÀttet hur dessa marknadsför sig via sociala medier.Till detta syfte har vi arbetat mot tre frÄgor:Hur anvÀnder sig hotellkedjor av sociala medier i sin marknadsföring?Hur ser interaktionerna ut mellan hotell och deras följare via sociala medier?Har storleken pÄ hotellkedjor nÄgon betydelse i sin marknadsföring via sociala medier?Metod: För att komma mer pÄ djupet inom Àmnet har vi valt att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod samt en observation. Det empiriska material vi samlat för arbetet Àr frÄn fyra respondenter frÄn fyra hotellkedjor som Àr insatta och har betydande roller i det vi valt att studera. Alla har vi intervjuat ansikte mot ansikte och observationen Àr genomförd i form av sammansatt matris.Slutsats: Vi har genom utförda intervjuer och analys identifierat hur smÄ och stora hotell förhÄller sig till sociala medier. UtifrÄn detta har vi Àven funnit likheter och skillnader mellan stora och smÄ hotellkedjor i sÀttet hur dessa anvÀnder sig av dem sociala medierna som marknadsföringskanaler.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur n?gra elever med spr?kst?rning i mellan- och h?gstadiet upplever l?rande i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning. Studiens syfte unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka m?jligheter och hinder upplever elever med spr?kst?rning i sitt l?rande, kopplat till spr?k- l?s- och skrivundervisning?, Vilket st?d upplever eleverna att de f?r idag och vilket st?d ?nskar de f? i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning?, Hur upplever eleverna delaktighet, sj?lvk?nsla och tilltro till sin egen f?rm?ga i relation till sitt l?rande och till undervisning? F?r att svara p? studiens fr?gor antas en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod. F?r att bearbeta och analysera intervjuerna anv?ndes en kvalitativ inneh?llsanalys.

I dagslÀget har sociala medier fÄtt en större roll i rekryteringsprocessen. Genom en induktiv ansats fokuserade denna forskning pÄ att urskilja vilken roll sociala medier spelar dÄ arbetsgivare bakgrundsgranskar arbetssökande. Undersökningen inriktade sig mot vad arbetsgivare tittade pÄ samt i vilken utstrÀckning de lÀt sig pÄverkas av informationen i sina beslutsfattanden. Totalt intervjuades Ätta personer inom personalyrket. I resultatet lyftes bland annat ett etiskt perspektiv med olika dilemman sÄ som generationsskillnader och mÀnniskosyn samt egen kritisk förmÄga.

Studiens syfte har varit att via fokusgrupper undersöka rektorers sociala representationer av lÀrarskicklighet samt hur de samtalar om bedömning och premiering av de lÀrare som de upplever Àr skickliga. Det resultat som framkommit Àr att rektorer har en gemensam bild av vad lÀrarskicklighet Àr utifrÄn formell och informell kompetens, men att tonvikten lÀggs pÄ olika kompetenser i rektorsgrupperna. Det finns en sammastÀmmighet i att skickliga lÀrare har en medfödd talang, en tyst kunskap. Hur de ser pÄ vad lÀrarskicklighet Àr, fÄr konsekvenser för hur de bedömer och premierar de lÀrare som de upplever som skickliga.  I första hand Àr det inte vardagsarbetet i klassrummet som premieras, utan övergripande utvecklingsarbete av verksamheten som helhet..

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn ett individperspektiv erhÄlla djupare förstÄelse och ökad insikt inom ramen för mÀns identitetskapande pÄ en kvinnodominerad arbetsplats. Studien utgick frÄn en kvalitativ metod med en tematisk, semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av fyra mÀn som jobbar pÄ ett sjukhus i Halmstad. Resultatet visar att mÀnnens identitet Àr flyktig och att den Àr situationsbunden. Resultatet pÄvisar Àven hur en identitet Àr bunden till olika slags sociala relationer.Resultatet analyseras utifrÄn George Herbert Mead, Sigmund Freud, Erwig Goffman, William James samt Gregory Stone.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

Denna uppsats behandlar publiceringen av bilder av döda pÄ sociala nÀtverk. ForskningsfrÄgan Àr vad som karakteriserar publiceringen av dödsbilder pÄ sociala nÀtverk vad avser just framstÀllningen av bilderna. Den teoretiska bakgrunden Àr i huvudsak David Campbells teorier kring hur publicering av bilder av lidande och död styrs genom tre etiskt normativa regulatorer. Metoden Àr semiotisk analys och i tre fallstudier fastslÄs att publiceringarna Àr otypiska frÀmst för att de förekommer medan det Àr mycket ovanligt att se publiceringar av denna typ i traditionella medier. Bilderna uppfyller inte rÄdande standard i medieindustrin vad gÀller smakfullhet och anstÀndighet.

Studiens syfte Ă€r att undersöka ungdomars sociala medieanvĂ€ndande och hur dessa pĂ„verkar dem dĂ„ de Ă€r online och offline. Det som studien fokuserar pĂ„ Ă€r införlivande av tillhörighetskĂ€nslor, kollektiv sjĂ€lvkĂ€nsla och bekrĂ€ftelse via sociala medier hos informanterna. Det Ă€r en kvalitativ metod som anvĂ€nds i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyseras och kopplas till tidigare forskning samt Richard Jenkins teori om social identitet vilken inkluderar begrepp som grupper, kategorisering, institutionalisering, habitualisation, identifikation, sjĂ€lvbild och offentlig image. Även Berger och Luckmanns begrepp face-to-face interaktion och socialisationsprocess anvĂ€nds i analysen samt begrepp som berör internetberoende.Det empiriska materialet analyseras enligt hermeneutiska principer, och visar pĂ„ att alla informanterna tar del av sociala medier varje dag.

Vi har gjort en fallstudie pÄ ett företag som jobbar i projektform, den normala definitionen pÄ projekt Àr att det har tidsram och nÀr tiden för projektet tagit slut tar Àven relationer som skapats i projektet slut. Vi har undersökt vad som hÀnder efter projektets slut och vad det kan finnas för motiv för ett företag att investera vidare i en kundrelation efter det att tiden för projektet tagit slut. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka varför vissa relationer som skapats mellan företag och kund under ett projekt överlever efter att tiden för projektet tagit slut. För att besvara vÄrt syfte har vi gjort intervjuer med tre personer som jobbar pÄ fallföretaget och tvÄ kunder till fallföretaget. Genom vÄr studie visar vi att det i vissa situationer kan föreligga motiv för ett företag att upprÀtthÄlla en kundrelation efter projektets slut.

Denna studie har som syfte att beskriva hur nÄgra barn upplever leken i skogen och att belysa ett antal lÀrares förestÀllningar kring barns lek i skogen. Studiens karaktÀr Àr kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har anvÀnts som angreppssÀtt. DÀrigenom har tvÄ lÀrare och sex barn intervjuats kring lek, relationer och lekmiljöer i skogen. Resultaten vittnar om att lÀrarnas kartlÀggning av barnens lekmiljöer, relationer och lek i skogen visade sig i övergripande drag vara förenliga med barnens egna utsagor. LikasÄ kunde skriftliga kÀllor i mÄnga fall ge en överensstÀmmande skildring av omrÄdet.