Bakgrund: Klamydia ökar bland ungdomar och unga vuxna i Sverige. Vad gÀller preventivt HIV/STI-arbete riktat mot ungdomar som utförs av landsting och kommuner nÄr detta i högre grad ut till unga kvinnor Àn mÀn. Syfte och metod: En intervjustudie har genomförts under januari till juni 2006 med syfte att belysa unga mÀns syn pÄ sex, relationer och handlingsstrategier. Tre fokusgrupper genomfördes bestÄende av sammanlagt 14 heterosexuella högskolestuderande mÀn, 20-29 Är, rekryterade pÄ en högskola i södra Sverige. FrÄgor kring platser och tillfÀllen att trÀffa nya kontakter, olika former av relationer samt sÀkrare sex och preventivmedel ingick i intervjuerna.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare och elever uppfattar utvecklandet av relationer sinsemellan, samt hur dessa relationer vÀrderas utifrÄn ett lÀrandeperspektiv.För att undersöka detta genomfördes sammanlagt tolv intervjuer med sex elever och sex lÀrare. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats eftersom avsikten var att skapa en djupare förstÄelse för lÀrares och elevers stÀllningstaganden.I det resultat som uppdagades framgick det att det rÄder skilda meningar gÀllande synen pÄ hur dessa relationer bör utformas samt hur de vÀrderas sinsemellan lÀrarna. Eleverna Ä andra sidan uppvisade en mer entydig bild av hur relationens art bör vara utformad för att gynna deras möjligheter till lÀrande, dÀr det i huvudsak var personlighet och lÀttsamhet som ansÄgs vara önskvÀrt bland sina lÀrare.Sammantaget framhöll dock samtliga lÀrare och elever vikten av relationsutveckling sinsemellan, sÄvÀl för att gynna elevers skolgÄng i stort, sÄvÀl elevers möjligheter till lÀrande. Majoriteten av lÀrarna uppgav att de gÀrna skulle vilja arbeta mer med att utveckla relationer till sina elever men att möjlighet till detta inte finns dÄ deras tid inte rÀcker till. Eleverna uppger att relationsutvecklingen i stor utstrÀckning bör genomföras utanför klassrumssituationerna, vilket Àven anammas av flera lÀrare; detta upplevdes dock vara problematiskt pÄ grund av ovan nÀmnda tidsbrist.Avslutningsvis bör det pÄpekas att relationer sinsemellan lÀrare och elever, med utgÄngspunkt i sÄvÀl tidigare forskning som lÀrares utsagor, kan fÄ sÄvÀl positiva som negativa konsekvenser för elevers möjligheter till lÀrande beroende pÄ relationens art.

BakgrundAttention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) hos vuxna a?r en neuropsykiatrisk diagnos som ofta bemo?ts med misstro trots att tre till fyra procent av den vuxna befolkningen i Sverige bera?knas leva med diagnosen. ADHD pa?verkar ma?nga aspekter av det dagliga livet och kan problematisera sociala relationer, utbildning, arbetsliv, ekonomi och ha?lsa. Fo?rsta?else fo?r individens funktionella fo?rma?ga a?r ett no?dva?ndigt verktyg fo?r sjuksko?terskan i omva?rdnadsarbetet.

NĂ€r en kvinna drabbas av bröstcancer förĂ€ndras hennes förutsĂ€ttningar att leva livet som hon tidigare gjort. Denna livsomvĂ€lvande hĂ€ndelse Ă€r början pĂ„ en transitionsprocess dĂ€r kvinnan behöver lĂ€ra sig att acceptera och hantera det som hĂ€nt genom att omvĂ€rdera sin uppfattning om livet, relationer och sjĂ€lvet för att ha möjlighet att uppnĂ„ hĂ€lsa. Syftet med vĂ„r litteraturstudie var att beskriva upplevelser av transition hos kvinnor som lever med bröstcancer. Åtta artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehĂ„llsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: Att ha svĂ„rt att acceptera och hantera sjukdomen och livsödet: Att fundera över meningen med sjukdomen och livet: Att relationer och sĂ€tt att se pĂ„ relationer förĂ€ndras: Att förĂ€ndras och fĂ„ en ny syn pĂ„ sig sjĂ€lv: Att fĂ„ ett förĂ€ndrat liv och vĂ€lja att hantera det som sker. I resultatet framkom kvinnors svĂ„righeter att acceptera det som hĂ€nt.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ grundlÀggande kunskap om begreppet klassrumsklimat och ledarskapets betydelse för klassrumsklimatet. Jag vill ta reda pÄ hur ett klassrumsklimat kan gestalta sig och undersöka hur elever kan beskriva sin klassrumssituation. För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av litteraturstudier, en klassrumsobservation och elevintervjuer i Är 4. Resultatet av den utvalda klassen visar att klimatet i gruppen till stor del beror pÄ det ledarskap som rÄder. Elevers sciala relationer Àr nÄgot som stÀndigt bör uppmÀrksammas ch arbetas med i skolan för att kunna nÄ ett positivt klimat.

Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva nÄgra gymnasieelevers tankar och uppfattningar kring skolÀmnet matematik. Vad Àr det som vÀcker deras intresse för matematik? Vad Àr det som motiverar dem? Vilka krafter och omstÀndigheter Àr betydelsefulla för elevernas instÀllning till matematik? Jag erkÀnner att jag hade lÄga förvÀntningar grundade pÄ egna förutfattade tankar om svenska elever. Men att trÀffa de tio eleverna var en överraskande upplevelse för mig. Att lÀra kÀnna varenda mÀnniska fyllde mig med glÀdje.

Att anvÀnda sig utav internet har i dag blivit en sjÀlvklarhet, dagens information och kommunikationsteknologi har öppnat vÀrldar som tidigare var helt okÀnda. I denna utveckling har nya former utav mobbing och krÀnkningar vuxit fram. Teknologin, sociala medier och den ökade tillgÀngligheten har bidragit till en större öppenhet, grÀnsöverskridande arbete och lÀrande samt ökat tillgÀngligheten för sociala relationer, men hÀr identifieras Àven en baksida. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning som har utförts i form av en litteraturstudie. En systematisk litteratursökning har genomförts i tvÄ steg vart efter ett manuellt artikelurval har gjorts.

SprÄkstörning Àr ett funktionshinder som inte kan kompenseras fullt ut och som kvarstÄr genom livet men Àndra karaktÀr över tid. VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt sprÄkstörningen Àr ett handikapp för barn i Älder 4 - 16 Är i ett socialt och kommunikativt sammanhang.Studien baseras pÄ intervjuer av pedagoger, specialpedagoger och logopeder. Vi har Àven undersökt uppfattningen hos förÀldrar till barn i sprÄkklass med hjÀlp av enkÀter. Resultatet av vÄra intervjuer bekrÀftar de erfarenheter vi sjÀlva har frÄn arbete med sprÄkstörda barn. En sprÄkstörning Àr ett socialt och kommunikativt handikapp.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ Ätta unga personers erfarenheter kring sina förÀldrars skilsmÀssa. Syftet med studien var att se vilken instÀllning unga vuxna skilsmÀssobarn har till att sjÀlva ingÄ i nÀra relationer och/eller bilda familj och skaffa barn. Samt, att försöka fÄ fram hur unga vuxna skilsmÀssobarn tror att deras syn pÄ nÀra relationer har pÄverkats av att som barn ha varit med om en skilsmÀssa. Dessa frÄgor besvaras utifrÄn Ätta halvstrukturerade intervjuer, dÀr Ätta unga vuxna medverkat, sju kvinnor och en man. Personerna i studien kommer alla frÄn en uppvÀxt som inneburit att förÀldrarna skilt sig innan informanterna fyllt 18 Är.

Kommunikation Àr en central del i mÀnniskans liv och har under de senaste Ärhundradena genomgÄtt stora teknologiska förÀndringar. Utvecklingen har inneburit kommunikationsmedel som ger oss möjligheten att överföra information över tid och rum. Traditionella medier har i och med utvecklingen fÄtt konkurrens av de sociala medierna i det offentliga rummet. NöjesvÀrdet hos de offentliga personerna har gjort att de fÄtt ett stort utrymme i traditionella sÄvÀl som sociala medier och de nyttjar dessa för att uttrycka sig. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur offentliga personer förhÄller sig till och nyttjar traditionella respektive sociala medier.

Kvinnor som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer Àr ett globalt folkhÀlsoproblem, dÄ vÄldets konsekvenser innebÀr ett liv av skuld, skam och lidande hos kvinnorna. HÀlso- och sjukvÄrdspersonalen har en unik och viktig roll i att hitta och identifiera kvinnorna. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer upplever mötet med hÀlso- och sjukvÄrden. En litteraturstudie dÀr tolv vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats och som ligger till grund för resultatet. Resultatet bygger pÄ tre kategorier: Att inte bli sedd och hörd, Att kÀnna rÀdsla, skam och skuld samt Att inte kÀnna stöd.

Studien syfte Àr att söka reda pÄ hur vÄldsutsatta kvinnor anvÀnder samt hÄller en social interaktion via sociala medier, frÀmst facebook. Det finns Àven en avsikt att söka reda pÄ hur anstÀllda pÄ kvinnojourer beskriver anvÀndandet av sociala medier. Genom fem semistrukturerade samtalsintervjuer har resultatet visat att det finns ett behov för kvinnor utsatta för vÄld att anvÀnda sig av sociala medier. Framförallt vad gÀller kontakten med de nÀtverk som de annars kan bli isolerade ifrÄn under tiden som de lever i förtyck och tiden efter, nÀr mÄnga upplever sig som vÀldigt isolerade. Det finns en bristande kunskap kring anvÀndandet av sociala medier och det sÀkerhetstÀnkande som behövs för att anvÀnda detta nya sÀtt att kommunicera vilket visat sig i de intervjuer som genomförts.

Detta kandidatarbete underso?ker om det ga?r att beha?lla den sociala aspekten da? man digitaliserar ett sa?llskapsspel. Fo?r att underso?ka problemomra?det skapades ett spelkoncept utifra?n de teorier och slutsatser vi fa?tt fram genom litteraturstudier. Spelkonceptet testades pa? respondenter som eftera?t intervjuades.

Syftet med denna explorativa studie Àr att undersöka hur socialtjÀnsten förhÄller sig till sociala medier. Detta görs genom socialsekreterarnas Äsikter. VÄra frÄgestÀllningar handlar om vilka erfarenheter socialsekreterarna har kring att anvÀnda det i sitt arbete samt hur man anser att socialtjÀnsten hanterar frÄgan. VÄr metod Àr kvalitativ och bestÄr av dels traditionella intervjuer och dels av intervjuer via e- post. De flesta informanter har erfarenheter kring att anvÀnda sig av sociala medier i sitt arbete eller har erfarenheter av kollegor som har gjort det.

Sociala medier har fÄtt en allt större roll i det svenska samhÀllet och anvÀndarantalet ökar stÀndigt. I takt med att internetuppkopplingen blivit mer lÀttillgÀnglig genom exempelvis smarta telefoner har sÀttet som kommunikation idag sker pÄ fÄtt nya dimensioner. Privatlivet har sÄledes börjat gÄ in i arbetslivet och tvÀrtom, vilket har lett till att grÀnsen blivit otydlig och svÄrdefinierad. Vad arbetstagare fÄr uttrycka i sociala medier Àr omdiskuterat och Äsikter mellan arbetsgivare, Arbetsdomstolen och andra aktörer gÄr isÀr. Den grundlÀggande Yttrandefrihetsgrundlagen inskrÀnks i den privata sektorn av lojalitetsplikten och Àven rÀtten att kritisera arbetsgivaren begrÀnsas.