Denna uppsats behandlar mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer, med vilket menas i uppsatsen mÀn som brukar fysiskt och psykiskt vÄld mot sin nuvarande eller tidigare hustru, sambo eller flickvÀn. Uppsatsen syftar till att undersöka och kritiskt granska lagar och tillÀmpningen av dessa som tillhör omrÄdet mÀns vÄld mot kvinnor. För en djupare förstÄelse beskrivs Àven hur det Àr att leva i ett vÄldsamt förhÄllande. I uppsatsen undersöks Àven en del myndigheters roller i frÄga om arbetet med misshandlade kvinnor. En granskning hur brotten grov kvinnofridskrÀnkning, grov misshandel och misshandel mot kvinnor i nÀra relationer berörs i domstolarna ses över genom studier och jÀmförelse av domar frÄn tingsrÀtt, hovrÀtt och högsta domstolen.

I detta examensarbete har vi undersökt vilken effekt pedagogens nÀrvaro/frÄnvaro och grad av deltagande kan ha pÄ förskolebarns sociala samspel..

I den hÀr studien undersöker jag hur sjÀlvidentitetsprocessen gÄr till med hjÀlp av sociala medier för kvinnor frÄn norra Sverige som flyttat till Stockholm. Fokus ligger pÄ att undersöka hur sju kvinnor framstÀller sig sjÀlva och hur de anvÀnder plattformarna Facebook, Instagram och Twitter. Sju kvinnor i Äldrarna 23 till 44 Är har intervjuats i början av april 2014. Som komplement till intervjuerna har jag observerat deras konton pÄ sociala medier under en lÀngre period. Resultatet visar att kvinnorna i studien ser sig som norrlÀnningar efter flytten till Stockholm och de visar sin koppling till norra Sverige pÄ sociala medier pÄ olika sÀtt.

Problembakgrund: Sociala medier har blivit sÄ viktigt att marknadsförare inte kan bortse ifrÄndem (Patino, Pitta och Quinones, 2012). Det Àr viktigt att företag har en klar strategi för hurmarknadsföringen pÄ sociala medier ska se ut (Setreus, 2011). För att fÄ djupare förstÄelse kringdet hÀr bör anvÀndandet av sociala medier undersökas.Syfte: Uppsatsen syfte Àr att undersöka och beskriva konsumenters beteende pÄ sociala medier,och upplevelser kring företags marknadsföring pÄ sociala medier.Metod: Undersökningen har en kvalitativ ansats. Urvalet i studien Àr ett spontant uppsökandeurval av tolv individer, som har deltagit i totalt tre stycken gruppintervjuer med fyra personer ivardera.Slutsatser: Respondenterna i undersökningen anvÀnde i huvudsak sociala medier för att hÄllakontakten med vÀnner. De lÀste varandras profilsidor, och var noga med hur deras egnaprofilsidor sÄg ut.

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för hur man kan sprida sociala miljöinnovationer som bidrar till en hÄllbar utveckling. I detta examensarbete undersöktes innovationsprocessen av den sociala miljöinnovationen en köttfri dag i veckan. Studien baserades pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr innovationsprocessen pÄ tvÄ skolor som implementerat en köttfri dag spÄrats. Vi konstaterade att det Àr av stor vikt att försöka kartlÀgga sociala system som delar de normer och vÀrderingar som en social miljöinnovation bidrar till dÄ detta sprider innovationen ytterligare. Vidare medförde studien en förstÄelse för att det behövs sociala miljöinnovationer för att kunna förÀndra individers sociala vilja nÀr det kommer till att konsumera hÄllbart.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka i vilken utstrÀckning legitimerade sjuksköterskor pÄ vÄrdavdelningar frÄgar patienter om vÄld i nÀra relationer i samband med anamnesupptagning vid inlÀggning pÄ vÄrdavdelningen, samt hur de följer den lokala handlingsplanen för vÄldsutsatta patienter.  Metod: Kvantitativ tvÀrsnittstudie. I enkÀtstudien deltog 50 legitimerade sjuksköterskor frÄn fyra olika vÄrdavdelningar pÄ ett sjukhus i Mellansverige. Data analyserades med hjÀlp av deskriptiv och icke-parametrisk statistik.Resultat: Majoriteten (76%) av sjuksköterskorna frÄgade ?Aldrig? eller ?SÀllan? om vÄld i nÀra relationer vid anamnesupptagningen. Handlingsplanen för omhÀndertagande av vÄldsutsatta hade majoriteten varken diskuterat eller lÀst och mindre Àn hÀlften visste var den hittades.

I mitt arbete som lÀrare i sÀrskolan har jag kommit i kontakt med sociala berÀttelser och seriesamtal, som Àr en pedagogisk metod som kan anvÀndas för personer som har svÄrt att förstÄ den verbala kommunikationen och behöver stimulera flera sinnen för att förstÄ. Sociala berÀttelser och seriesamtal Àr skrivna och ritade förklaringar och strategier som försöker förtydliga sociala mönster, oskrivna regler och sociala normer. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur man kan arbeta med sociala berÀttelser och seriesamtal med elever i sÀrskolan. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod dÀr jag gjort min datainsamling genom intervjuer. Jag kom fram till att sociala berÀttelser och seriesamtal kan anvÀndas som en metod att kommunicera med elever i sÀrskolan.

Den hÀr kvalitativa studien undersöker hur det Àr att vara förÀlder till ett barn som missbrukar samt hur vardagslivet och hur relationer inom familjen samt till omgivningen pÄverkas. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk forskningstradition med kvalitativ inriktning. Undersökningen bygger pÄ fyra semistrukturerade intervjuer varav alla intervjupersoner har haft minst ett barn med missbruksproblem. Familjen Àr ett  mÀnskligt system, dÀrför tolkas resultatet utifrÄn systemteorin. Resultatet visar att familjens vardag förÀndrades dÄ de fick utstÄ pÄfrestningar av missbruket vilket ledde till att familjerelationerna försÀmrades.

VÄld i nÀr relationer debatteras flitigt i det offentliga rummet. Fokus ligger till största delen pÄ mÀns vÄld mot kvinnor. MÀn som brottsoffer i samband med vÄld i nÀra relationer förekommer endast sporadiskt i forskningsvÀrlden, och tillskrivs knappt legitim status som brottsoffer i samhÀllet. Till följd av detta Àr det svÄrt att uppskatta i vilken omfattning mÀn utsÀtts för vÄld. Syftet med den kritiska diskursanalysen var att belysa den normativa ordning som bestÄr av en bild av mannen som förövare och kvinnan som offer, samt att analysera hur diskurserna manlighet, kvinnlighet, offer och förövare anvÀnds i ett konferensmaterial kring vÄld i nÀra relationer.

NÀr mÀnniskan befinner sig i livets slutskede har autonomi, kommunikation, familj och vÀnner stor betydelse. Platsen för vÄrd blir dÀrför mycket viktig. Platsens betydelse för oss mÀnniskor innebÀr inte bara den fysiska miljön. I palliativ vÄrd Àr det viktigt att platsen inger individen personlig identitet, trygghet och avskildhet. Dessutom bör hÀnsyn tas till de fysiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekterna pÄ vÄrd.

Syftet med denna studie Àr att uppnÄ ökad förstÄelse för skillnader och likheter mellan en organisations och dess traineers förvÀntningar i förhÄllande till organisationens traineeprogram. Studien genomförs i samarbete med en kunskapsintensiv industriorganisation och Àr avgrÀnsad till att studera organisationens nuvarande traineeprogram. Tre teman dÀr skillnader och likheter mellan organisationens och traineernas syn utgör studiens frÄgestÀllningar; trainee och traineeprogram, humankapital samt nÀtverk och sociala relationer. FrÄgestÀllningarna knyter an till tre teoretiska utgÄngspunkter. Nyinstitutionell teori och humankapitalteori, tvÄ teorier som betraktar rationalitet pÄ olika sÀtt, dÀrtill Àr forskning om nÀtverk och sociala relationer av relevans för studien.

I denna c- uppsats har en undersökning gjorts om interaktionen och samspelet mellan medlemmarna pÄ ett forum som Àr ett av de frÀmsta diskussionsforumen för homo- och bisexuella förÀldrar/blivande homo- och bisexuella förÀldrar. Syftet med undersökningen var att Àr fÄ ökad insikt om den sociala interaktionen pÄ forumet med hjÀlp av dessa tre frÄgestÀllningar: Hur ser interaktionen/samspelet ut mellan medlemmarna pÄ forumet? GÄr det att utlÀsa sÀrskilda teman utifrÄn inlÀggen? PÄ vilket sÀtt kan forumet tÀnkas vara till nÄgon hjÀlp för medlemmarna?Den teoretiska ramen för denna uppsats innefattar Stephen P. Robbins kommunikationsprocessteori, interaktionsspiralen som beskrivs av Sven Windahl, Signitzer & Olson, Jonathan H. Turners teori om sociala processer, samt en del av Hartmut B.

2011 fick den svenska skolan nya styrdokument att förhÄlla sig till och arbeta efter. Nu finns begrepp som sexualitet, relationer, kön, identitet, jÀmstÀlldhet och normer inskrivet i de nya Àmnesplanerna för gymnasieskolan. FörÀndringen innebÀr att ansvaret för undervisningen i sexualitet och relationer, tidigare sex- och samlevnadsundervisningen, inkluderas i flera Àmnen och dÀrmed vilar ocksÄ ett ansvar pÄ lÀrarna i berörda Àmnen. Rektorn har dock, precis som tidigare, det övergripande ansvaret för att styrdokumenten följs. I denna empiriska studie har vi undersökt hur lÀrare pÄ gymnasienivÄ tolkar att de ska undervisa i sexualitet och relationer inom ramen för Àmnet samhÀllskunskap.

Syftet med denna studie var att belysa mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer och att fÄ en ökad förstÄelse inför fenomenet. Vi Àmnade undersöka de bakomliggande faktorerna samt vilka insatser och vilket förÀndringsarbete som krÀvs för att minska mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. Studien Àr kvalitativ dÄ vi strÀvade efter en djupare förstÄelse för fenomenet. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med Ätta personer som aktivt arbetar med mÀns vÄld mot kvinnor. De teoretiska utgÄngspunkterna vi anvÀnde i vÄr analys av empirin var dels strukturella teoretiska begrepp som genuskontraktet, isÀrhÄllandets logik, könskulturella ramar samt maskulinitet.

Relationer och sexualitet utgör grundlĂ€ggande behov för alla mĂ€nniskor men detta Ă€r nĂ„got som ofta förbises av omgivningen nĂ€r det gĂ€ller funktionsnedsatta personer. Studiens syfte var att undersöka hur Örebro kommuns ROS- policy för bemötande av brukares kĂ€nslor, relationer och sexualitet tillĂ€mpas i dagliga arbetet pĂ„ boenden med sĂ€rskild service inom förvaltningen för funktionshindrade. Studien har haft följande frĂ„gestĂ€llningar: hur följer medarbetarna ROS- policyn, pĂ„ vilket sĂ€tt kan medarbetarnas förhĂ„llningssĂ€tt pĂ„verka brukarnas möjligheter till relationer och privatliv. För att fĂ„ svar pĂ„ forskningsfrĂ„gorna anvĂ€ndes kvalitativa intervjuer, för att generera uttömmande och detaljerade svar. Intervjuer genomfördes med elva enskilda medarbetare, vilka valts ut genom mĂ„linriktat urval via en pedagogisk verksamhetsutvecklare.