Studien tar sin utgångspunkt i barnkonventionen och skolans styrdokument. I fokus är pedagogens uppdrag att stödja elevens trygghetskänsla och självbild genom ett medvetet arbetssätt där elevens bakgrund, kultur och språk uppmärksammas. Ett delsyfte är att undersöka eventuella olikheter i pedagogers förhållningssätt, till elevers kulturella bakgrund och modersmål som en resurs i undervisningen. Studien tar stöd i tidigare forskning som visar på ett tydligt samband mellan pedagogens förhållningssätt, elevens identitetsutveckling och skolresultat. Den teoretiska bakgrunden finner vi bland annat i Mead (1976) som beskriver hur signifikanta andra (till exempel en lärare) påverkar identitetsutvecklingen hos eleven genom att individen ser sig själv som en spegelbild, genom andra.

Vår studie syftar till att ur ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka hur skolverkets påbjudna uppdrag med förskolans kvalitetsarbete kan utvecklas genom pedagogisk dokumentation, vilket är den metod som Uppsala kommun förordar. Studien är ett försök till att klarlägga hur begreppet pedagogisk dokumentation uppfattas av realiseringsarenan som formuleringsarenan påbjuder utifrån den reviderade Läroplanen Lpfö98 (2010). Pedagogisk dokumentation har sina rötter i Reggio Emilia pedagogiken som Loris Malaguzzi är upphovsman av och innebär ett gemensamt reflektionsarbete mellan pedagogerna, barnen, de anhöriga runt barnen och närsamhället. Att dokumentera och diskutera är grunden i den pedagogiska dokumentationen.Studiens huvudsakliga resultat visar inte någon märkbar skillnad mellan stora och små förskolor av de svar vi fått in då det gäller antal barn per pedagog i arbetet med pedagogisk dokumentation. Överlag kan vi se att begreppet pedagogisk dokumentation uppfattas på skilda sätt.

Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka språkutveckling med hjälp av musik och rytmik på två skolor i Skåne. Den ena skolan har profilklass med musikinriktning och den andra har inga profilklasser. Vi har medvetet valt två olika skolor för att se om det skiljer sig i användandet av musik som ett didaktiskt verktyg. Som lärarstuderande vill vi veta hur både barn och pedagoger tänker kring ämnet samt hur de använder musik och rytmik i verksamheterna. Musik är och har alltid varit ett högst aktuellt ämne och vi menar att detta påverkar varje människa på ett eller annat sätt.

En utmaning som pedagoger st?r inf?r i m?tet med barnens fria lek ber?r balansen mellan pedagogers delaktighet och fr?mjandet av barnens inflytande samt sj?lvst?ndighet. Mot bakgrund av detta syftar denna kvalitativa intervjustudie till att unders?ka en grupp fyraoch fem?riga f?rskolebarns uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken. De fr?gest?llningar vi unders?ker ?r: vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken? Vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers roll i den fria leken? Vad f?rmedlar barnen kring pedagogers agerande i den fria leken? Med avstamp i livsv?rldsfenomenologi som ansats unders?ker vi vad som ?r meningsfullt f?r barnen utifr?n deras livsv?rld och erfarenheter.

Swedish childcare has undergone radical changes in the last 15 to 20 years. It has evolved from kindergarten to pre-school, in other words, gone from simple childcare to an active learning environment with the child as the center. Official documents, such as the pre-school curriculum and other guide documents, define the role and work ethics of the pre-school teacher. In my thesis I argue that it is essential to have an ongoing and continuous discussion at pre-schools on the practical applications of these frameworks and ambitious goals.What do you do when you simply cannot give every child the individual time they should have according to rules and regulations? How do you stay an active and present pedagogue in today?s pre-school with large classes and heavy workloads? How do you establish a common professional work ethics within a pre-school so that all children are treated equally? In my scientific essay, I examine these issues based on a real-life situation: Ellen in the hallway.A pedagogue must continuously make balanced decisions based on rules and regulations, on life- and work experience which, in many cases, contradict each other.

Abstract   Study: Degree project in teacher education, Advanced level, 15 hpUniversity of Skövde.Title: ?The aim is for them to manage as much as possible on their own? ? a qualitative study of preschools´ indoor environment as a pedagogical tool for the independence of children.Number of pages: 31Author: Jenny Karlsson, Marie PerssonTuto: Gunvi BrobegDate: 2009-01-28 Keywords: Independence, indoor environment, preschool, pedagouge This study aims at examining the indoor environment of three different preschools as a pedagogical tool for the independence of children. Is the design of the premises adapted to the height of the children? Can they themselves reach the material they need and is it possible for them to reach their outdoor clothes or do they constantly have to ask for help? In order to acquire a deeper understanding of the different views of the three preschools, the question is asked: what are the pedagogues thoughts of the indoor environment of their own preschool in the perspective of childrens independence and what affects their choice of furnishing, planning etc? The preschool curriculum clearly states that the children must be given the opportunity to develop their independence. We have experianced that the pedagogues feel that they are unable to plan the environment as they wish and thus, interest is also pointed towards the question: are there any limiting factors that affect the design of the indoor environment, and, that being the case, which are they? The study is based on qualitative observations and interviews because it is in its interest to discern patterns and categories rather than quantity.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma pedagoger inom grundsärskolan arbetar med formativa bedömningsprocesser. Frågeställningen handlar om hur pedagogerna synliggör kunskapskraven för elever som har en utvecklingsstörning, hur de följer upp elevernas lärprocesser samt vilka verktyg de använder i det formativa arbetet med eleverna. Jag har genom semistrukturerade intervjuer undersökt hur verksamma pedagoger tänker kring kunskapsbedömningen i grundsärskolan, hur de utmanar eleverna och vilka förutsättningar eleverna ges för att utveckla sina förmågor. För att finna svar på studiens frågeställning har jag tagit del av litteratur kring formativa arbetsprocesser samt intervjuat fyra pedagoger inom grundsärskolan som alla har en lång erfarenhet inom skolans värld. Studiens resultat visar att det arbetas på ett formativt sätt där elever på olika sätt får vara en del i sin kunskapsinhämtning men vad det gäller att analysera resultat, utvärdera och förändra undervisningen var det ingen pedagog som använde sig av detta för att förändra sin undervisning. Resultatet visar också att rektor och huvudman har en stor del i hur det arbetas i grundsärskolan kring formativa bedömningsprocesser.

Jag har under min tid som lärare funderat över hur man ska anpassa undervisningen i ett klassrum för alla de individuella behov som ryms där. För att finna ett lämpligt svar på ovanstående fundering, så beslutade jag mig för att ta reda på vilka olika lärstilar som finns. Därefter undersökte jag vilken som är min egen lärstil som pedagog. Nästa steg var att göra en analys av elevernas stilar i en klass, i det här fallet den som jag är handledare för. Slutligen ville jag, med hjälp av tidigare forskning och litteratur, undersöka hur kunskaper om min egen samt elevernas olika stilar kunde utnyttjas för att undervisa på ett mer individanpassat sätt.

I detta arbete har jag studerat hur traditionella könsroller träder fram hos barn i den fria leken. I arbetet har jag utgått ifrån ett genusperspektiv där jag förklarar vad det innebär med traditionella könsroller och varför det är viktigt att ifrågasätta dem. Enligt egna erfarenheter ifrån förskolan har jag märkt att genus är ett ämne som inte kommit fram riktigt i det dagliga arbetet och därför fann jag det intressant och viktigt att lyfta fram och synliggöra ämnet. När jag påbörjade min undersökning utgick jag ifrån fyra olika problemområden. Dessa områden var hur barnen utnyttjar miljön på förskolan, val av lekar, pedagogernas förhållningssätt till sin barngrupp samt deras egen inställning till genus.

SAMMANFATTNINGDenna undersökning handlar om kreativ matematik hos pedagoger i en Sydafrikansk skola. Inom matematikundervisningen finns det flera olika undervisningsmetoder för pedagogen att använda sig av, och dessa passar eleverna olika bra. På lärarutbildningen i Sverige talas det just nu om att det i den svenska skolan ska arbetas med kreativ matematik. Den kreativa matematiken handlar om att eleverna i matematikundervisningen använder sig av metoderna Göra- Pröva och Tänka- Tala, en så kallad handlingsmatematik. Genom att eleverna arbetar laborativt i matematikundervisningen innebär det att eleverna får med sig kunskap genom kommunikation, diskussion och reflektion.Eftersom jag fick möjlighet att resa till Sydafrika och ha en del av min slutpraktik där på en skola i en svart traditionell kåkstad, kunde jag inte låta bli att ta tillfället i akt att undersöka hur matematikundervisningen bedrivs i en annan världsdel.

Under de senare åren har rapporter visat på att de psykosociala arbetsmiljöproblemen är framträdande inom skolan och lärare är en av de yrkesgrupper där de flesta långtidssjukskrivningarna beror på stress. Vidare tillhör lärare den yrkeskategorin som har högst arbetskrav, minst egenkontroll och sämst socialt stöd, vilka alla är faktorer som har betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Enligt Skolverket är var femte lärare är idag i riskzonen för allvarlig ohälsa. Under 1990-talet var den svenska skolan föremål för omfattande förändringar, den så kallade decentraliseringen, vilket medförde nya styrformer, nytt betygssystem, minskade resurser, färre pedagoger, större klasser/barngrupper, nya arbetstider, individuell lönesättning och nya arbetsformer. Lärare upplever att förändringarna har medfört att arbetet har blivit mer intensivt.

Uppsatsen syfte är att undersöka hur gymnasiepedagoger bedriver religionskunskap och om olika utövanden och trosföreställningar i en och samma religion framkommer i undervisningen. För att komma fram till ett svar har kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger. Det finns olika synsätt på och olika definitioner av religion, vilket litteraturen visar i uppsatsen. Litteraturen fastställer också att det finns olika utövanden i en och samma religion. Ninian Smart (1989) menar att för att förstå en religion krävs det även att man studerar hur religionen praktiseras av människorna. Uppsatsen behandlar även litteratur om hur skolans roll ser ut. Birger Lendahls (1986) anser att förståelse kan erhållas vid möten mellan elever och människor från olika religioner.

ABSTRACT Poverty, and in particular child poverty, is a serious social problem. Statistics show that the number of children living in poverty has increased over the last ten years. Earlier research shows that there are huge gaps in our knowledge of how the actors in civil society handle child poverty. With this study we hope to help fill this gap. The aim of our study is to look at how four different organisations working in the civil society in Uppsala perceive and handle child poverty.

Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrån att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och därför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i så fall innebära att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hälso- och sjukvården.Undersökningen har genomförts i form av en kartläggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, där 58 verksamhetschefer tillhandahållit information gällande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att täcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige.Resultatet visar att ungefär hälften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast åtta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrån att de både hade erfarenhet och självskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi.

?Examensarbetet handlade om att ta reda på hur pedagoger beskriver betydelsen av barns lek, samt hur man implementerar läroplanens delar om lek i verksamheten. Syftet med studien var att få reda på hur pedagogerna beskriver delaktighet och betydelse av barns lek. Samt om de aktivt arbetar med läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998) när det gäller leken och pedagogen.?Den ?teoretiska utgångspunkten ?i arbete är det sociokulturella perspektivet som handlar om lärande genom samspel och interaktion med andra människor.Studien bygger på intervjuer med ?sex pedagoger.