Medarbetarsamtal är en form av samtal på individnivå. Samtal kan vara en viktig arbetsform även för hälsopedagoger som arbetar med människor på individnivå. Att veta hur pedagogiken kan användas i samtal för att påverka individer blir därmed en stor tillgång.Undersökningen syftar till att ta reda på om och i sådana fall hur pedagogiska ledare använder sig av pedagogik i medarbetarsamtal.Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats och den metod som har använts är intervju. Fyra intervjuer har genomförts med en urvalsgrupp bestående av personer med pedagogisk högskoleutbildning och som arbetar som ledare på en pedagogisk arena.Resultatet visade att medarbetarsamtalen till stor del är baserade på utveckling och utvecklingsinriktat lärande. Reflektion ses som det viktigaste verktyget man som pedagog har i samtal som syftar till utveckling hos en annan individ.

The purpose of this study is to find out how the teachers in preschool work with mathematics. How educators working to promote children's mathematics learning and how educators visualize math work. How they plan, implement and document the work of mathematics. I also want to find out how legal guardians perceive their children's mathematics learning in preschool.I have chosen to do interviews with the educators and survey legal guardians to make visible the work of mathematics in kindergarten. I interviewed six teachers who work at both younger and older children department.

Syftet var att i denna studie behandla ämnet åldersblandat i förskolan. Syftet var att beskriva för och nackdelar med åldersblandade barngrupper i förskolan. Min undersökning bygger på rena faktastudier av litteratur samt enkäter och öppna frågor. Pedagogerna som deltagit i min enkät har erfarenheter av både åldersblandade och åldersindelade barngrupper. Resultatet i min studie pekar mot att åldersblandade barngrupper gynnar framförallt de yngre barnen.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka vilka förhållningssätt pedagogerna i förskolan har gentemot invandrade fäder samt vilka erfarenheter invandrade fäder har av mötet med förskolan. Examensarbetet är grundat på kvalitativa metoder. Empirin består av semistrukturerade intervjuer med invandrade fäder samt fokusgrupper med pedagoger. I litteraturgenomgången presenteras systemteori som ger redskap i förståelsen för samspelsmönster med andra människor, Läroplanen för förskolan samt litteratur om samverkan, förhållningssätt och faderskap. I empirin framkommer att det finns en komplexitet i att få till en god och produktiv samverkan mellan pedagog och invandrad far.

BAKGRUND: I alla barngrupper på förskolan finns det alltid något eller några barn som är tystare än de andra. Dessa barn ska få samma möjligheter till kommunikation som de andra barnen. När barnet i vardagen hör de vuxna prata och använda ett rikt språk med många variationer kan det ta till sig språket som en helhet. Det är inte meningen att pedagogerna på förskolan skall prata enbart till barnen, t.ex. ge instruktioner, utan de skall prata med barnen.SYFTE: Syftet är att undersöka olika aspekter i muntliga yttranden mellan barnet och pedagogerna samt yttranden från det enskilda barnet till en pedagog eller omvänt.METOD: Den här undersökningen är kvalitativ med kvantitativa inslag.

Syftet med vårt examensarbete var att studera hur kommunikation sker mellan hem och förskola samt vilken information som anses viktig att förmedla mellan pedagog och förälder. Anledningen till att vi valt att skriva denna forskningsrapport är att vi tror att det kan finnas brister i kommunikationen mellan förskola och hem. Vår teori tar upp hur kommunikation sker mellan människor och vilken betydelse den har för vår vardag. Vi har intervjuat sju kvinnliga förskollärare i kommunala förskolor samt lämnat ut enkäter till föräldrar som har barn i kommunala förskolor, för att se hur de olika parterna ser på den kommunikation och information som sker mellan hem och förskola. Undersökningen visar vilken sorts information pedagoger och föräldrar anser som viktig att förmedla vid de olika möten som sker i förskolan, men även vilka omständigheter som kan vara avgörande för hur samarbetet kommer att fungera mellan hem och förskola.

Syftet med uppsatsen var att synliggöra pedagogers erfarenheter samt sätt att se på lek som inlärningsmetod. Frågorna som tas upp rör pedagogernas sätt att se på lek, sitt eget sätt att införliva lek i undervisningen samt vilka möjligheter och vilka problem som finns med metoden. I undersökningen har det genomfört intervjuer med pedagoger samt observationer i dessa pedagogers klassrum. Uppsatsen ses med fördel genom ett sociokulturellt samt ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. Undersökningen visar på att pedagogerna överlag är positivt inställda till lek som inlärningsmetod men att de inte är nöjda med sitt eget sätt att införliva denna typ av metod.

Syfte:Som pedagog använder man sig ständigt av olika strategier i sin undervisning för att nå de mål som är uppsatta för verksamheten. Den här uppsatsen syftar till att ta reda på hur pedagoger som använder sig av massage i skolan resonerar kring massage och vilka strategier de tillämpar.   Metod:En kvalitativ metod i form av en intervjustudie användes för att få fram resultatet, en studie i vilken tre yrkesverksamma lärare medverkade. Informationen från intervjuerna lades sedan in i mjukvaran Complador som är uppbyggt enligt Trenätsteorin, och ett strateginät skapades. En observation genomfördes även för att ge en inblick i hur ett massagetillfälle i skolan kan se ut. Resultat:Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade pedagogerna har liknande strategier för sitt användande av massage som en del av undervisningen.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagogerna definierar barn i koncentrationssvårigheter och i vilka situationer eller sammanhang dessa utmärker sig samt hur pedagogerna möjliggör en god lärandemiljö. Efter att ha presenterat olika aspekter om koncentrationssvårigheter har jag valt att utgå ifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, för att få en förförståelse för hur olika aspekter och sammanhang kan upprätthålla och samverka kring barn i koncentrationssvårigheter.I resultatet har jag valt att lyfta fram pedagogernas olika tankar och erfarenheter. En del i urvalsgruppen definierar barn i koncentrationssvårigheter, när ett barn har svårigheter med att fokusera och följa instruktioner eller när barnet inte är tillräckligt intresserad av en aktivitet, som blir mer framträdande vid; övergångarna, när det är stora barngrupper och när det fattas personal på avdelningen. Pedagogerna delar in barnen i mindre grupper under dagen och de lyfter även vikten med en god lärande miljö. Detta bidrar till att alla barnen inte alltid är på samma plats hela dagarna och barnen blir lugnare och kan koncentrera sig bättre..

Syftet med undersökningen var att belysa skolgårdens konflikter sett ur ett pedagog- och elevperspektiv samt att undersöka hur konflikterna förebyggs och hanteras i enlighet med styrdokumenten. Undersökningen utfördes på två stycken F-5 skolor och var av kvalitativ karaktär. Metoderna var observationer av skolgårdens konfliktsituationer samt intervjuer med fyra pedagoger och samtal med fyra elever. Resultatet visade att de konfliktsituationer som uppstår på skolgården oftast är av liten karaktär, där inte så stora åtgärder behövs för att stoppa dem. Av resultatet framkom också att det förebyggande arbetet styrs av likabehandlingsplanen som varje skola ansvarar för att utforma.

Studiens syfte var att undersöka pedagogernas intentioner med användandet av taktil massage som pedagogisk inriktning i förskoleverksamheten, med målet att identifiera och beskriva skilda uppfattningar vad gäller effekterna av att använda taktil massage i förskoleverksamheten ur ett pedagogperspektiv.Studien har en fenomenografisk ansats, en ansats som innebär att forskaren undersöker människors uppfattningar och variationer av ett fenomen. Datainsamlingen bestod av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som använt eller använder sig av taktil massage i förskoleverksamheten.Resultatet av studien visar att pedagogernas intentioner med att använda taktil massage kan härröras till sociala-, fysiska, psykologiska- och kognitiva effekter. Effekter som respondenterna uppfattar med användandet av taktil massage.Slutsatsen lyder följande; att användandet av taktil massage medför att pedagogen som väljer metoden taktil massage ställs inför ett pedagogiskt dilemma vilket innebär att pedagogen måste välja mellan vad som väger tyngst, ett värdegrundsperspektiv eller ett didaktiskt perspektiv..

The purpose of this study was to find out what thoughts some preschool teachers had about gender andgender work. The aim was also to investigate whether preschool educational orientation had any impacton how teachers thought about gender and gender work.The scientific method for the study was qualitative research interviews. The interviews were conductedindividually with four preschool teachers from two different preschools. The first preschool was agender-oriented school and the other was a non-gender-oriented school.The results of the study show preschool teachers have good knowledge of gender and gender work andwhat they mean in preschool, and this is regardless of the pedagogical approach the preschool they?reworking for has.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna beskriver och uppfattar sin livsvärld i en förskola där de arbetar tillsammans med barn och barns lärande och utveckling. Forskningsfrågorna som har besvarats är: Hur upplever pedagogerna sitt arbete i förskolan? Vad upplever pedagogerna att det finns för problem och förtjänster med att arbeta i förskolan? Studien har ett hermeneutiskt angreppssätt och fem pedagoger har intervjuats samt observationer har genomförts. Resultatet visar att pedagogerna till största del upplever sitt arbete som glädjefullt och detta beror till stor del på den aktuella förskolans beskaffenhet. Problematiken återfinns då pedagogerna upplever att de verkar i för stora barngrupper och är för styrda av riktlinjer och kunskapskrav som inte är deras egna.

Vårt syfte med denna studie var att studera pedagogernas uppfattning om deras bemötande gentemot pojkar och flickor samt hur bemötandet sker mellan pedagog och barn under samlingen på förskolan. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder. Intervjuer har gjorts med sju pedagoger, där de flesta varit verksamma i förskolan i ca 20 år. Vi har även använt oss av observationer. Barnen som medverkat i dessa observationer var mellan tre och fem år gamla.

Syftet med studien är att undersöka om begåvade elever i årskurs 1-6 identifieras i dagens skola, vilket stöd de i så fall får, samt även vad som anses vara en begåvad elev. Undersökningen är kvalitativ och som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer. 3 rektorer och 2 pedagoger intervjuades på 3 olika skolor. Resultatet visar på att alla respondenter ansåg att det var svårt att skapa en uppfattning om vad begåvade elever är, samtliga menade dock att det inte behövde bero på vad eleverna presterade. Vissa respondenter ville inte använda sig av begreppet särskilt begåvad då de ansåg att det var ett negativt laddat ord.