The purpose of this essay is to investigate what preschool teachers now about children in crisis and and how to manage crisis. It´s also about what children in preschool understand about death. Literature studies have been made to get a better idea about what to do when you are in the middle of a crisis situation and to find out how children reacts when they are in grief. Four preschool teachers have been interviewed from two different preschools and three children at the same preschool. The interviews show theire knowledge about preschool children in crisis and how to deal whit the crisis.

I dagens samhälle möts barn av enorma krav från olika håll, skolan är en stor del i barnens liv, och vi har i denna uppsats fokuserat på hur barn upplever stress och vad som orsakar deras stress. För att ta reda på detta har vi använt oss av den kvalitativa metoden i form av intervjuer med barn och en pedagog. Problemformuleringarna vi har använt oss av består av dessa frågor: är barnen medvetna om sin egen stress? Hur känns det i kroppen då de är stressade? Och vet de varför de är stressade? Resultatet av vår undersökning visar att vår barngrupps medvetenhet om stress inte är särskilt stor. Barnens svar kretsar runt tid och vuxnas stress, av 11 intervjuade barn var det endast tre som kopplade stressen till sig själv och beskrev sin egen stress..

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur lärare och ansvariga uppfattar de lärande som sker i ett fritidshem som är inspirerat av Reggio Emilias arbetssätt. Jag har använt mig av en kvalitativ metod och genomfört två intervjuer med en verksam pedagog samt en rektor för ett specifikt fritidshem i Piteå. Intervjuerna genomfördes under april 2007 på fritidshemmet. Resultatet av min studie visar att den Reggio Emilia inspirerade pedagogiken svarar väl mot en modern kunskapssyn. Eftersom utgångspunkten är lyhördhet gentemot barnets inneboende kreativitet och skaparkraft viktiga inslag i denna pedagogiska modell är estetiska uttryckssätt samt en medveten dokumentation av de lärande som sker..

Syftet med min studie var att se hur pedagoger ser på naturvetenskap i förskolan. Vad kan naturvetenskap vara för förskolebarn och hur lyfter pedagogerna fram den? Jag var också intresserad av att få veta hur de använder sig av ett undersökande och utforskande arbetssätt, som har stora likheter med ett naturvetenskapligt arbetssätt.Som metod använde jag kvalitativ undersökning och intervjuade sju förskollärare. De var alla eniga om att naturvetenskap är ett brett och viktigt ämne. I första hand är det biologin man lyfter fram.

Huvudsyftet med detta examensarbete är att synliggöra förhållningssätt och handlingar i det dagliga arbetet med barnen, ur ett könsperspektiv. Vår målsättning är att studera hur traditionella könsrollsmönster överförs och hur de befästs. Genom litteratur och undersökningar har vi sökt svar på våra frågor. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där vi har filmat pedagoger i mötet med barn. Vi har även fört löpande protokoll över barns lek och pedagogers förhållningssätt till leken.Genom våra undersökningar har vi fått fram resultat som visar att vi bemöter pojkar och flickor olika beroende på kön och att vår egen bakgrund påverkar oss i detta bemötande.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilket förhållningssätt pedagoger har till tystnadsplikt och sekretess på två förskolor. Vi har undersökt om pedagogerna ser sekretessen som ett hinder eller en tillgång och om det kan uppstå några etiska dilemman på grund av tystnadsplikten.Vi har sökt svar på våra frågeställningar genom att göra en kvalitativ undersökning. Som metod har vi valt att använda oss av litteraturstudier och enkäter med öppna frågor till pedagoger verksamma på en kommunal och en fristående förskola. Vårt resultat visar att pedagogerna i studien anser att sekretess och tystnadsplikt är en oerhört viktig del av deras arbete i förskolan. Pedagogerna tyckte att det viktigaste var att tänka på med vem och vad de pratade om samt att värna om barns och föräldrars integritet..

Som pedagog är det viktigt att välja läromedel som uppfyller det åtagande som gäller enligt Skolverkets styrdokument. Detta för att det förstås inte bara är pedagogerna som påverkar elevernas värderingar utan även innehållet i de läromedel som används påverkar eleverna i stor utsträckning. Det kanske t.o.m. är så att det är den enda litteratur som eleverna kommer i kontakt med. Därför är det viktigt att innehållet uppfyller kraven som ställs på goda läroböcker.Är det då så att det finns ett interkulturellt perspektiv i alla läroböcker? Detta är angeläget att ta reda på eftersom de flesta pedagoger med stor sannolikhet antar att även läromedlen utgår ifrån ett interkulturellt perspektiv..

Detta är en undersökning om hur elever själva visar vad de har lärt sig och hur de vill lära sig. Eleverna är de viktigaste personerna i skolan. Genom att involvera dem i denna undersökning kunde de visa hur de med det vidgade språkbegreppet genom lek och fantasi lär av varandra. Här menar jag att eleverna undersöker med dans, teater, rita och bygga med lera, hur de tillsammans bygger upp ett situerat minne och lär av varandras erfarenheter. Det är i leken tillsammans med varandra, som barn och elever bearbetar abstrakt kunskap för att göra den tillgänglig. När barn leker underlättas dessa övergångar. För att göra denna undersökning möjlig skapade jag tillsammans med eleverna en gemensam imaginär värld med hjälp av en pivå, det vill säga en brygga mellan verklighet och fantasi, Pinki. Vi tillsammans skulle hjälpa Pinki, som är en tillfällig besökare här hos oss, att lära sig matematik.Undersökningen utgår från frågeställningen:Hur kan tredjeklassare i rollen som medforskare undersöka hur det vidgade språkbegreppet genom leken kan verka som inkluderingsverktyg i en designpedagogisk undersökning?De elever som blev mina medforskare i undersökningen kommer från en skola i Stockholm och genom att analysera undersökningsresultaten med sociokulturell teori kan jag som pedagog lära mig hur eleverna ser på matematik genom att låta eleverna berätta för varandra.

Syftet med examensarbetet var att ta reda på vilken roll språkutvecklande aktiviteter spelar för förskolepersonal i två enskilda fall. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor där vi undersökte vilken förståelse av och syn på barns verbala språkutveckling två utvalda pedagoger har. På vardera förskolan genomförde vi en intervju och en observation med en pedagog. Resultaten visar att pedagogerna har kunskaper om barns tidiga språkutveckling och att de anser att språket måste komma tidigt i ett barns liv. En slutsats som kan dras är att pedagogerna medvetet arbetar med språkutveckling i förskolan och att pedagogens utbildning kan ha inverkan på synen på barns språkutveckling..

Syftet med min studie är undersöka hur en lärare arbetar med barn som hon anser ha koncentrationssvårigheter. Jag vill se hur läraren arbetar med att upprätthålla deras koncentration i klassrummet. Jag vill också se lite på hur läraren valt att placera de barn hon anser ha koncentrationssvårigheter och på hur miljön i klassrummet ser ut.För att ta reda på hur en pedagog arbetar med detta har jag valt att göra observationer med kompletterande med samtal. Jag kom fram till att läraren ger tillsägelser både på håll och intill eleven. Läraren ger instruktioner på ett medvetet sätt och ibland viskar hon för att få uppmärksamheten.

Denna undersökning handlar om pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns lärande. Undersökningen har gjorts i en förskoleklass. Vi har intervjuat fem pedagoger, tre förskollärare, en barnskötare och en outbildad pedagog om deras syn på lekens betydelse för lärandet i förskoleklassen. Intervjuerna bandades och vissa passager som vi ansåg hade med undersökningsfrågorna att göra skrevs ut. Resultatet visade på att pedagogerna ger stor betydelse åt lek för lärande i förskoleklassen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken inverkan pedagogers relation kan ha på elevers självbild, samt vilka strategier som används för att bygga relationer. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som genomfördes med intervjuer. Totalt intervjuades 5 pedagoger, och alla intervjuer följde samma intervjuplan. Resultatet visar att relationer är mycket viktigt för att stärka elevers självbild, relationskompetens är en egenskap som inte kan läras in, men det är ändå viktigt som blivande pedagog att ta del av det i utbildningen. Inga speciella strategier används för att skapa relationer till eleverna, men SET används av lärarna speciellt i de yngre åldrarna.

Syftet med min essä är att uppmärksamma händelser i pedagogens vardag som ibland eller kanske oftast går pedagogen förbi eller är tabubelagda: Att förskolepersonal eller i och för sig all personal som arbetar med människor, arbetar på och gör saker som är obekvämt för oss som personer. Frågan väcktes i mig då jag började reflektera över mitt handlande i de på förskolan förekommande vardagssituationer, där jag/vi kvickt handlar i stunden och utifrån situationen. Men handlade vi på bästa sätt? Har jag som förskollärare rätt att känna och tänka utifrån mig själv som person och vad får jag uttrycka? Essän bygger på händelser som förekommit och som jag deltagit i under mitt arbete på förskolan och som sedan stannat kvar i mitt minne.Under arbetets gång har jag kommit fram till att mitt agerande på förskolan idag är förändrat genom att jag påbörjat min förskollärarutbildning. Många gånger tidigare har jag handlat på samma sätt i liknande situationer utifrån mitt som jag själv kallar det, sunda förnuft.

Denna studie behandlar hur lärare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de använder. Det finns många synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna på fältet, som vi talat med? Vad är en effektiv inlärningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjälpa eleverna att få en djupare förståelse för naturvetenskapliga fenomen? Det är vad denna studie kommer att handla om.Vårt syfte är att belysa att det finns många olika sätt och perspektiv på den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har något att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser på elevers lärande inom de naturvetenskapliga områdena..

Syftet med detta examensarbete var att studera och undersöka hur invandrarbarnens väg mot det svenska språket kan se ut. Vi har tittat närmare på hur man kan förbättra denna inlärning, vilka problem och hinder som är vanligt förekommande samt vilken roll som hemspråket har vid svenskinlärning. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjuform som innefattat fem pedagoger under vår VFU-period. Denna del redovisar vi i vår resultatdel. Genom litteratur har vi kommit i kontakt med teorier rörande våra frågeställningar och dessa har samlats i vår litteraturgenomgång.