Det allmänna trycket på förändringar ökar ständigt, liksom organisationers behov av att hantera och genomföra dessa. Samtidigt är förändringsprojekt komplexa och har en hög misslyckandegrad. Interna förändringsprojekt kan involvera både projektledning och förändringsledning. Skillnaden mellan dessa kan enklast beskrivas som att projektledningens fokus ligger på den tekniska lösningen medan förändringsledningen riktar energin mot att skapa förståelse och acceptans hos projektets berörda individer. Under det senaste decenniet har forskning riktat fokus mot interna förändringsprojekt och behov av kompetenser hos projektledaren.

Denna uppsats jämför illustrationer av läraren i svenska och brittiska bilderböcker. I uppsatsen diskuteras nationella likheter och skillnader av lärarillustrationerna. Fokus ligger på hur bilderböckerna bidrar till att socialisera in barnen i förberedelserna inför skolstarten. Bildanalyserna jämförs även med den brittiska läroplanen The National Curriculum, och den svenska läroplanen, Lpo94, för att se hur pass realistisk den presenterade bilden av läraren är.Vi har valt att analysera illustrationer från tre böcker från vardera land, alla med ordet ?school? eller ?skola? i titeln.

Teorier inom företagsekonomi tillika service management, talar för hur verksamheter med ett tydligt koncept kan detaljstyra och därmed säkerställa sin kvalitet. Detta kan, enligt befintliga teorier, göras då ledning, personal och gäster inom det tydliga konceptet ses som homogena grupper vars beteenden och reaktioner kan förutspås. Den befintliga service management litteraturen som hävdar detta utgår ifrån ett realistiskt perspektiv och menar att det finns en enighet mellan dessa tre parter. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv menar vi att det är mer komplext än så. Komplexiteten mellan dessa parter illustrerar vi i en modell som vi gett namnet ?Gapets triad?.

I takt med att samhället växer behövs nya alternativa energikällor, inte bara för att täcka upp det nya behovet av energi utan även för att substituera till exempel kolkraften som ger betydande utsläpp i vår miljö. Vindkraften kommer därmed med all sannolikhet ha en betydande marknadsandel i framtidens energimarknad.Utbyggnaden av vindkraft hindras bland annat av den utbredda misstro som finns kring vindkraftens effekter för boende omkring vindkraftverken. Speciellt kan ljud från vindkraftverken upplevas som störande. Ljudemissionen från ett vindkraftverk är den ljudeffekt verket ger upphov till. Syftet med projektet var att utreda sambandet mellan mätbara variabler och ljudeffektnivån samt utreda möjligheten att beskriva ljudeffektnivån från ett vindkraftverk med en semi-empirisk modell.

I samarbete med Skanska Sverige AB, Region Hus Stockholm Bostäder har detta examensarbete upprättats. Examensarbetet handlar om bedömning och uppföljning av de allmänna kostnaderna, (AK), inom regionen.  Inom husbyggnation är de allmänna kostnaderna en del av projektets totalkostnad och är i de flesta fall svåra att beräkna. Delar av Region Hus Stockholm Bostäder har arbetat med att ta fram erfarenhetsvärden och nyckeltal, för att få ökade kunskaper om AK i projekten och därigenom underlätta bedömningarna för prissättning i kommande projekt. Syftet är att försöka bidra till högre produktivitet genom att göra bättre bedömning, uppföljning och erfarenhetsåterföring med hjälp rekommendationer. Målet är ta fram en generell beskrivning av en rekommenderad arbetsrutin som ska ha en ?best practice? funktion för framtida arbeten.

Stadsodling finns redan i flera av våra städer och resultaten från projekten som idag drivs är goda och det är dags för nästa steg i utvecklingen mot ett grönare och mer hållbart stadsrum. Rapportens frågeställning är en teknisk vinkling av de mjukare värdena som normalt diskuteras när det gäller stadsodling: Går det att ta fram en generell typ av växtbädd för gemensamma fritidsmässiga odlingsytor i stadsmiljö för växtzon I? Hur skulle den i så fallvara uppbyggd? För att besvara frågeställningen gjordes ett urval av köksväxter man normalt kan hitta i trädgårdsodlingar. De krav urvalsväxterna hade på växtjord sammanställdes och sedan kontrollerades de mot de beskrivningar som normalt används som stöd vid anläggning idag, AB Svensk Byggtjänsts publikationer Anläggnings AMA 98 (1999a) och RA Anläggning 98 (1999b). Det visade sig att den sandiga siltjord som borde passa samtliga växter i urvalet utgjorde en av de standardjordar som anges i Anläggnings AMA 98. Även gällande växtbäddens uppbyggnad konsulterades AB Svensk Byggtjänsts två beskrivningar.

Forest streams and the associated riparian zones are sensitive to disturbances and changes that occur within these riparian areas. Particularly sensitive are small streams of low order, which will have large impacts down-stream. The disturbances that occur in the riparian zones are reflected quickly in the stream. Driving with forestry machines in the riparian zone will have detrimental effects to the soil and water. Driving the machines will lead to changes in the mineral soil composition, resulting in the reduction of porosity, less infiltration, compaction, and an increased bulk density.

Då konkurrensen om den bästa arbetskraften idag är hård har det blivit allt viktigare att framstå som en attraktiv arbetsgivare, varför många företag arbetar med aktiviteter som på senare tid kommit att rymmas under begreppet employer branding. Men hur går detta arbete till i praktiken? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag kan arbeta med employer branding för att framstå som en attraktiv arbetsgivare i teknologstudenters ögon. Den tidigare forskning och de teorier som studien utgått ifrån rör dels employer branding, vilket handlar om att förmedla en tydlig bild om vad som gör en arbetsgivare unik och åtråvärd, och dels "Generation Y" vilket huvudsakligen avser 80-talister och handlar om deras livsuppfattningar och värderingar, där fokus i denna studie är deras krav och förväntningar på arbetsmarknaden. För att skapa sig en bättre förståelse kring hur företag kan arbeta med employer branding gentemot teknologstudenter har det gjorts en empirisk studie, dels i form av två samtalsintervjuer med två svenska storföretag som av studenter anses vara attraktiva arbetsgivare, och dels genom två fokusgruppsintervjuer med teknologstudenter.

Hälsofrämjande och förebyggande arbete rörande barn och elevers hälsa och utveckling berör en rad olika arenor i samhället, jag har i min studie valt att koncentrera mig på skolan och de förebyggande program som kan finnas där. Mitt syfte med studien var att belysa hur valet av dessa förebyggande program går till, vem beslutar att de ska användas och vem efterfrågar programmen. Jag har i en kommun genomfört kvalitativa intervjuer med aktörer på olika nivåer i skolsystemet, ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, förvaltningschefer i skolnämnderna samt tre rektorer, alla med rätt och förmåga att fatta beslut i sin verksamhet. Att jag valde de olika nivåerna i skolsystemet beror på att skolan ofta ses som en generell institution istället för det mångfald av olika organisationer som den faktiskt är (Karlsen & Persson 2004). Jag har därför valt att i min studie utgå från Gunnar Bergs (2003) teoriSkolan som institution och skolor som organisationer samt ett struktur- och aktörsperspektiv som en grund för att belysa det i förhållande till mitt syfte.I kommunen där jag genomförde min studie så var användandet av ICDP (International Child Development Programmes) och SET (Social och Emotionell Träning) utbrett.

Modern forestry requires a high degree of machine traffic for clear felling and scarification operations. The machines most frequently used are big and the traffic often results in tracks on the forest ground. There are many small streams running through a forest, in connection to logging operations, machines might cross these frequently. These crossings could result in the erosion of fine particulate inorganic matter, which ends up in the stream. The aim of this thesis was to give a general description of small forest streams of order-one in the county of Värmland and to determine the frequency of machine tracks in small streams.

För att kunna nå politiskt uppsatta nationella klimatmål för 2050 krävs en ökad användning av järnväg. Samtidigt belastas järnvägen mer och mer eftersom varor och människor reser mer och längre. Denna tendens och politikens ökade fokus på järnväg medför att järnvägen troligen kommer få en ökad betydelse inom stadsutveckling och eventuellt även ta mer mark i anspråk. Parallellt finns i Sverige en tendens till yteffektivisering där städer omvandlar ledig mark och övergivna tomter i en önskan att motverka urban sprawl. Problemet är att det kring järnväg skapas ytor som är svåra att använda.

Hållbarhetsredovisning bland företag har ökat markant de senaste åren. Organisationen GlobalReporting Initiative påbörjade 1997 arbetet med att ta fram riktlinjer för företags hållbarhetsredovisning.Nu, drygt ett decennium senare, har dessa riktlinjer fått stor acceptans bland företag och dess intressenter. Företag har fått ett betydelsefullt verktyg att använda i sin rapportering av det hållbarhetsarbete som utförs. Tidigare forskning inom närliggande ämnen, till exempel Corporate Social Responsibility och frivilliga upplysningar, har visat variationer i företags redovisning av icke-finansiell information. Med GRI-riktlinjernas ökning i popularitet ville vi undersöka vad som påverkar innehåll i rapporter framtagna enbart enligt detta regelverk.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur verkligheten ser ut i Uganda utifrån FN:s millenniemål nummer 7- säkra en hållbar utveckling. Syftet är också att ta reda på om det skett några klimatförändringar och hur dessa i så fall påverkar landets hållbara utveckling. Med millenniemål nummer 7 avgränsas uppsatsen till några utvalda indikatorer. Begreppet hållbar utveckling förklaras ur ett holistiskt perspektiv. Konsekvenser av klimatförändringar riktar sig mot nederbörd och temperatur kopplat till jordbruk. För att uppnå syftet genomfördes en enkätundersökning samt intervjuer under en resa till Uganda i februari 2012.

Syftet med den här c-uppsatsen är att översiktligt belysa hur personalen (lärare och forskare) vid Försvarshögskolan(FHS) förhåller sig till den akademiserade officersutbildningen. De övergripande frågeställningar som uppsatsen ska gesvar på är följande: 1) Hur beskriver personalen vid FHS begreppet akademisering? 2) Hur beskriver personalen vid FHSden militära professionen utifrån ett kompetensbehov? 3) På vilket sätt kan akademiseringen av FHS bidra till attofficerens särprägel och kompetenser tillgodoses och utvecklas? Den teoretiska inramningen bygger på teorier omprofessionsforskning. Kring ämnet kompetens används en modell som är framtagen i skolreformsarbetet 2003,kompetensmodellen. Som grund för den vetenskapliga metoden använder jag begrepp, från etablerade teorier ochmodeller, och för ett resonemang utifrån dessa.

Bakgrund: Budget har använts som planerings- och styrverktyg av svenska företag sedan 50-talet. Budgetens effektivitet har de senaste åren varit omdiskuterat. Industridesign är ett begrepp som använts sedan 40-talet, då en uppdelning gjordes mellan konstruktion och design. Det har i studier visats att industridesign leder till ett ökat ekonomiskt värde för företag, samtidigt visar budgetstudier att företag bör budgetera för aktiviteter som är värdeskapande. Detta till trots finns det lite forskning som behandlar budget och industridesign tillsammans.