Sök:

Sökresultat:

19818 Uppsatser om Förskola för alla - Sida 65 av 1322

Barn som behöver mer för att fÄ lika mycket : en intervjustudie med fyra pedagoger om att arbeta med barn med funktionsnedsÀttningar

VÄrt arbete lyfter fram de kritiska aspekter som belyses av pedagoger, via intervjuer, samt litteratur, gÀllande arbete med barn med funktionsnedsÀttningar. Det handlar om hur dessa barn, med exempelvis asperger eller ADHD, pÄverkar pedagogers arbete. KrÀver barn med funktionsnedsÀttningar mer tid? Mer eller annan kompetens? Forskningen har sin grund i de kritiska aspekter som tas upp i, anser vi, relevant litteratur och i aktuell forskning. Vi ville fÄ en bra helhetsbild, dÀrför valde vi att granska arbetet i bÄde grundskola och förskola.

MatematiksvÄrigheter : En studie utifrÄn nÄgra pedgogers pÄ hinder och anpassningar i matematik för elever i svÄrigheter.

Syftet med studien Àr att fÄ fördjupade kunskaper i vad som kan vara hinder i lÀrandesituationer i matematik hos de elever som bedöms ha svÄrigheter i Àmnet, samt hur nÄgra pedagoger anser att de kan anpassa sin undervisning för att möta dessa hinder utifrÄn ett inkluderande perspektiv. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats dÀr 11semistrukturerade intervjuer genomförts med matematiklÀrare, speciallÀrare och en specialpedagog. Resultatet visar pedagogernas uppfattning av matematiksvÄrigheter samt vilka former av anpassningar som de gör. Pedagogerna har en samsyn kring att elevernas svÄrigheter beror pÄ en rad olika faktorer som visar pÄ framgÄngsrika respektive mindre framgÄngsrika arbetssÀtt som pÄverkar undervisningen för elever i matematiksvÄrigheter. Pedagogerna uttrycker att gruppens storlek har betydelse dÀr en mindre grupp ger dem mer möjlighet att se alla elever och elevernas behov.

Ökad mĂ„luppfyllelse i matematiken- Hur gör vi?

Alla mĂ€nniskor behöver kunskaper i matematik. AnmĂ€rkningsvĂ€rt Ă€r dock att mĂ„nga elever inte nĂ„r betyget G i skolĂ„r nio. I denna undersökning lyfts Ă„sikter frĂ„n lĂ€rare, skolledare och elever om hur vi ska arbeta för att nĂ„ högre mĂ„luppfyllelse i matematiken i skolĂ„r nio. Även skolledarnas och lĂ€rarnas Ă„sikter om hur ekonomin pĂ„verkar detta arbete undersöks. Metoden som anvĂ€nts i studien Ă€r en kvalitativ undersökning i form av en enkĂ€t med öppna frĂ„gor.

Att leva i vÀrlden men inte av vÀrlden

Syftet med min studie har varit att se i vilken mÄn och utstrÀckning Livets Ord och pingströrelsen överensstÀmmer med de kÀnnetecken som kan liknas vid uppstÀllda sektkaraktÀrer. Som teori har jag anvÀnt sociologen Bryan Wilsons beskrivning av religiösa sekter. Med utgÄngspunkt i de intervjuer jag gjort, rörelsernas hemsidor och genom att delta pÄ ett av mötena hÀmtade jag material till min C-uppsats.Resultatet visar pÄ att det finns drag av de kriterier Wilson uppstÀllt, men inte i alla av de intervjuades församlingar. NÀr det gÀller det kriterier om uppstÀllda krav eller prov för medlemskap, fann jag stor likhet i en av rörelserna. Alla församlingarna har frivilligt medlemskap men skiljer sig ifrÄga om huruvida rörelsen avvisar sökande.

?I samarbete med...?Hur sponsrade blogginlÀgg pÄverkar bloggares trovÀrdighet

Handlingsplan ingÄr i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas pÄ alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen Àr ett dokument dÀr mÄl och strategier som företagen ska följa upp gÄs igenom..

Omorganisationen av det individuella programmet

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare och elever upplever att IV programmet (Individuella Programmet) i Helsingborg fungerar. Numera finns IV programmet pÄ alla gymnasieskolor i staden. Tidigare gick alla IV elever pÄ samma skola, Ungdomscentrum (UC). Orsaken till omorganisationen var att mÄnga IV elever hoppade av IV programmet och att man av den anledningen, för att minska avhoppen, ville inkludera alla IV elever till den vanliga gymnasieskolan,. Detta har medfört att lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare och elever har flyttat ut till de övriga gymnasieskolorna i Helsingborg.

En studie om motivation - Vad motiverar studie- och yrkesvÀgledare i deras arbete?

Vi blev under vÄr utbildning nyfikna pÄ vad som driver och motiverar yrkesverksamma studie- och yrkesvÀgledare att stanna kvar i sin profession. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrför som följer: ? Vad upplevs som motiverande för en studie- och yrkesvÀgledare i hennes/hans arbete? ? Vad pÄverkar en studie- och yrkesvÀgledares motivation? ? Finns det skillnader gÀllande motivation pÄ de olika arbetsplatserna vi har undersökt? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer. De intervjuade Àr sju kvinnliga och tvÄ manliga vÀgledare i Malmö stad. Intervjuerna spelades in pÄ band.

RÀttsverkan av att anlita en besktningsman vid fastighetsköp

Den Svenska modellen har gÄtt frÄn en omfattande lagregleringsreform pÄ 70-talet, till ett stadigt tillstÄnd dÀr bland annat rÀttigheter sÄ som förenings- och förhandlingsrÀtt, rÀtten till information samt fredsplikt skyddas genom kollektivavtal.Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebÀr att staten har överfört beslutsmakt till unionen och dess institutioner, vilket gör att unionen har en överstatlig karaktÀr dÀr unionsrÀtten gÄr före nationell rÀtt vid en konfliktsituation.Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har den Svenska modellen och framför allt kollektivavtalens stÀllning fÄtt en annan betydelse. En av orsaken till detta att de svenska kollektivavtalen inte uppfyller unionens krav vid implementering av direktiv, dÄ direktiven skall omfatta alla arbetstagare och arbetsgivare. Kollektivavtalen i Sverige binder endast de parter som avtalet Àr slutet mellan. DÄ kollektivavtalen inte kan anvÀndas som ett implementeringsinstrument mÄste Sverige implementera direktiv frÄn unionen genom lagstiftning, som dÄ inbegriper alla parter pÄ arbetsmarknaden. Det medför en ökad lagstiftningsprocess, som innebÀr att beslutsbefogenheterna tas frÄn arbetsmarknadsparterna och ges till staten.Inom mÄnga lÀnder i Europa anvÀnds sÄ kallade allmÀngiltiga kollektivavtal.

Anorexia nervosa: Faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen mellan sjuksköterska och patient

Bakgrund: Anorexia nervosa drabbar ca 1 procent av alla kvinnor och 0,1 procent av alla mÀn innan 18 Ärs Älder i Sverige. Patientgruppen Äterfinns i bÄde allmÀnsjukvÄrd och psykiatriska vÄrdavdelningar. Sjuksköterskan behöver redskap för att utveckla en vÄrdrelation till dessa patienter, dÄ vÄrdrelationen Àr essentiell för att uppnÄ hÀlsa. Syfte: Att belysa de olika faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen mellan sjuksköterska och patient med diagnosen anorexia nervosa. Metod: Studien Àr en systematisk litteraturstudie.

Den preanalytiska fasen ? Hur viktigt Àr det att blanda serumrören?

Bakgrund: Cirka 2/3 av alla preanalytiska fel uppkommer i den preanalytiska fasen, dÀr blandning av provrör direkt efter provtagningen Àr en av faktorerna. Studiens syfte var att jÀmföra analysresultaten för glukos, laktatdehydrogenas samt kalium i serum frÄn blandade rör med oblandade rör. Studiens syfte var Àven att undersöka hÄllbarheten pÄ dessa tre analyter i rumstemperatur (25 °C) under sju dagar.Metod: 100 blandade och 100 oblandade serumrör med gel, frÄn 100 patienter, analyserades pÄ Architect ci2800. Analysresultaten jÀmfördes statistiskt med parat t-test. Alla serumrör förvarades i rumstemperatur under sju dagar och de tre analyterna analyserades dagligen.

Patienters upplevelser av nedstÀmdhet/depression efter stroke : -En litteraturstudie

Inledning: I Sverige drabbas ungefÀr 30000 mÀnniskor av stroke varje Är. NÀstanhÀlften av alla mÀnniskor som genomgÄtt en stroke blir nedstÀmda/deprimerade. Det Àrviktigt att fÄ kunskap om vilka patientupplevelser som förekommer vidnedstÀmdhet/depression för att kunna möta patienterna pÄ ett adekvat sÀtt. Syfte: Syftetmed litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av nedstÀmdhet/depressionefter stroke. Metod: Litteraturstudien har baserats pÄ 11 kvalitetsgranskadevetenskapliga artiklar frÄn 2003-2013.

SocialtjÀnsten och kommunikation genom tolk

Idag Àr kommunikation genom tolk vid olika myndigheter ett vanligt förekommande företeelse tack vare att det bor mÄnga mÀnniskor med ett annat sprÄk Àn svenska som modersmÄl. Syftet med min uppsats Àr att studera om och i sÄ fall hur sprÄkproblemet pÄverkar klienternas Àrende nÀr man vÀnder sig till socialtjÀnsten och behöver anlita tolk. FrÄgan uppsatsen försöker ge svar pÄ Àr hur sprÄkproblemet upplevs av parterna, hur de ser pÄ tolkens medverkan och hur nöjda eller missnöjda de Àr med tolken. Jag har anvÀnt mig av kommunikationsteorin och sÀrskild Habermas teori om kommunikativ handlande. Studien Àr utförd enligt den kvalitativa intervjumetoden.

KörsÄng som friskvÄrd

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur ko?rsa?ngare upplever sitt sjungande och varfo?r de vill sjunga i ko?r. Syftet a?r a?ven att underso?ka om ko?rsa?ngarna medvetet sjunger i ko?r fo?r de positiva effekterna som kunnats visas i tidigare forskning. Metod fo?r denna underso?kning har varit semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer med sex informanter samt observation av en ko?r pa? 30 personer.Resultaten visade att det inte ga?r att sa?ga att man som amato?rsa?ngare alltid sjunger i ko?r fo?r den sociala gemenskapen, och de positiva effekter som kan uppsta? i samband med ko?rsa?ng.

Ett annorlunda liv! : Tankar om barndom, nutid och framtid - en intervjustudie med vuxna som har ett syskon med en funktionsnedsÀttning

Denna studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra informanter, som alla har ett syskon med en funktionsnedsÀttning. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av att ha ett syskon med funktionsnedsÀttning. Jag ville ocksÄ undersöka hur syskon ser pÄ sin syskonrelation i vuxen Älder, samt vad de har för tankar kring framtiden. Studiens resultat visar att syskonen frÄn tidig Älder varit otroligt engagerade och tagit ett stort ansvar bÄde i sitt syskons liv liksom i familjens dagliga rutiner. Av de fyra intervjuade syskonen arbetar idag tre av dem inom handikappomsorgen pÄ nÄgot sÀtt och ser det som helt naturligt.

Samlingen i förskolan: för vem och varför?

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att ta reda pÄ de pedagogiska syftena bakom samlingarna i förskolan samt hur dessa kan kopplas till lÀroplanen. För att ta reda pÄ detta har vi intervjuat sex förskolepedagoger som Àr verksamma pÄ olika avdelningar inom samma kommun. Som komplement till intervjuerna har vi Àven utfört tvÄ observationer under samlingsmomenten pÄ vardera avdelning. Vi har sett mÄnga likheter mellan samlingarna pÄ de olika avdelningar som visat sig i samlingens form, innehÄll och utförande, vilket i viss mÄn bekrÀftat vÄr syn pÄ samlingen som en rutin. Alla pedagoger vi intervjuat kunde redogöra för olika syften med samlingsmomentet samt Àven koppla dessa till lÀroplanen.

<- FöregÄende sida 65 NÀsta sida ->