Introduktion: Ofrivillig barnlöshet, infertilitet, är ett vanligt problem som uppträder i alla kulturer. I Sverige är ungefär 10-15 % av alla par drabbade och det samma gäller i övriga Västeuropa och Nordamerika. Det är ungefär lika vanligt med manlig som kvinnlig infertilitet och relativt ofta i kombination. Hos 10-15 % av alla infertila återfinns ingen orsak till infertiliteten. Idag är in vitro fertilisering, IVF, den vanligaste behandlingsmetoden vid alla typer av infertilitet.

Meningen med denna uppsats är att undersöka hur Reggio Emilias pedagogik och dess insatser korresponderar med inkludering i "en skola / förskola för alla"..

Syftet med den här studien var att fördjupa vår insikt i temaarbetets påverkan av förskolans verksamhet. Vi ville få fram vilka fördelar och nackdelar förskollärare ser med temaarbete som arbetssätt. Intervjuer användes som undersökningsmetod och de olika svaren jämfördes och kategoriserades. Resultatet visade att förskollärarna har olika definitioner på vad temaarbete innebär. Det visade även att temaarbete inte är en självklar arbetsmetod i förskolorna.

Denna C-uppsats behandlar ämnet adoptioner ur ett allmänt övergripande perspektiv utan någon särskild kärnfråga eller dylikt. Uppsatsen tar främst sikte på internationella adoptioner och vad som krävs vad för att få genomföra en sådan. Beträffande detta så har jag gått igenom alla de faser som man som adoptivförälder måste gå igenom för att få genomföra en adoption, alltifrån att man går igenom en lämplighetsprövning till att man tar kontakt med en adoptionsorganisation och genomför själva adoptionen. Socialtjänsten i hemkommunen har ochså en stor roll i adoptionsförfarandet och detta tas upp i ett kapitel. Uppsatsen som är skriven ur ett rättsligt perspektiv tar givetvis upp alla de svenska rättsregler som reglerar adoptioner samt även de internationella rättsregler (såsom konventioner) som finns.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur klassrummet och undervisningen utformas för att skapa förutsättningar för koncentration hos eleverna. För att få reda på detta använde vi oss av intervjuer med och observationer av åtta olika lärare i skolår 1-3, där fokus låg på lärarnas arbetssätt och klassrumsmiljöerna. Resultaten visade att många lärare nämnde att de skapade förutsättningar för koncentrationen genom att hålla lugnet i klassrummet. Undervisningen formades så buller ändå existerade i klassrummet och det visade sig att de flesta elever ändå jobbade med det som de skulle i denna miljö. De elever som önskade lugn och ro fick tillgång till ett annat rum där de kunde få jobba ifred.

Ett arbete som handlar om att vi alla lär, är och tänker olika, olika gånger på olika sätt allt utifrån våra olika erfarenheter och förutsättningar. Arbetet är tänkt att kunna användas som ett material för att börja arbeta med olika uttrycksformer samt att utveckla förståelse för att vi alla ibland behöver olika vägar och arbetssätt för att komma åt ett meningsfullt och lustfyllt lärande..

Lyxmarknaden i världen har ökat, detta trotts den ekonomiska oron. Vårt intressefångades då vi observerat varumärken i Sverige vilka har en prestige känsla men vioch massan ändock har råd att köpa produkterna. Silverstein och Fiske (2003)definierar fenomenet som Masstige. Masstige är en sammansättning av orden prestigeoch massa, alltså prestige som massan kan ha råd med. Syftet med undersökningen äratt undersöka om masstigevarumärken i Sverige använder sig av klassiskamarknadsföringsstrategier som finns för lyxigavarumärken.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur förskollärare arbetar med inkludering av barn i förskolan, hur förskollärare anpassar verksamheten efter de olika behov som finns och vad en förskola för alla är för dem. Det utfördes genom kvalitativa intervjuer som metod av verksamma förskollärare. Forskningsfrågorna som ligger till grund för studien har direkt koppling till syftet och handlar om förskollärarnas arbete och hur anpassning kan ske. Det är vi som forskare som filtrerat och kategoriserat svaren vi fått från förskollärarna, därför är resultatet i studien en tolkning vi gjort av deras erfarenheter och svar, resultatet och slutsatsen av studien behöver alltså inte vara absolut. Resultatet i studien visar att förskollärarna som deltagit har en samstämmig syn på barnen och gemensamma tankar på hur de ska inkluderas.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur kommuner, med en blandning av storstad och landsbygd, har tolkat och arbetat med implementeringen av den nya läroplanen Lgr 11.På uppdrag av regeringen, fick Skolverket utforma en strategi för att implementera nya Lgr11 genom att organisera och strukturera upp implementeringsinsatser med att förtydliga läroplaner, kursplaner, kunskapskraven, ny betygsskala och skollagen för alla skolformer i Sverige.Implementeringsansvaret ligger på huvudmannen (kommunen) men det yttersta ansvaret för att genomföra implementeringen har rektorerna på varje enskild skola och som stöd har dem sina nyckelpersoner.Lite mer än hälften av kommunerna i ett svenskt län ställde upp på intervju. Studiens resultat visar att samtliga kommuner som deltog, har implementerat enligt Skolverkets implementeringsplan och att de alla stötte på problem med nyckelpersonernas uppdrag men alla anser att implementeringen har varit lyckad..

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hälsa är ett komplext ämne när det gäller att bedriva en inkluderande undervisning där alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingå. Problematiken ligger i att ämnet Idrott och hälsa är ett utpekande ämne där du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis får eleven en direkt feedback på sin kompetens vilket kan vara känsligt för alla berörda parter.Vikten av att lärare ändå arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse då skolorna skall vara anpassade till alla och där denna debatt ständigt är aktuell. Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida lärare inom Idrott och häsla på grundskolenivå, årskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

Individualisering är något som det tydligt står i skolans läroplan att vi alla pedagoger måste arbeta med. I denna kvalitativa studie har jag genom intervjuer med både specialpedagog, speciallärare och klasslärare undersökt deras syn på individualisering i grundskolan och hur de använder sig av individualisering i sin undervisning. Jag har även kopplat detta till för- och nackdelar med integrering av elever och hur detta kan påverka undervisningen i skolan.De respondenter jag använt mig av var alla överens om att individualisering är något som är väldigt viktigt, oavsett om du arbetar i särskolan eller vanliga skolan. Detta på grund av flera olika anledningar. Bland annat så kan undervisning som inte individualiseras döda elevers intresse för att lära eftersom de kan bli tilldelade för svåra uppgifter, vilket skapar känslan av ett misslyckade.

 Detta examensarbete granskar Kiwimetoden, en analytisk läsinlärningsmetod med sitt ursprung på Nya Zeeland. Syftet med arbetet har varit att ta reda på Kiwimetodens fördelar och nackdelar gällande elevers läslust och läsförmåga. Observationer och intervjuer har genomförts för att kunna redogöra för detta. 2 lärare på olika skolor har intervjuats och 3 elevgrupper i årskurs 2 0ch 3 i grundskolan har observerats för att få en bild av Kiwimetodens positiva och negativa sidor. Varierande litteratur har använts för att få en bra bild av Kiwimetoden.

 Detta examensarbete granskar Kiwimetoden, en analytisk läsinlärningsmetod med sitt ursprung på Nya Zeeland. Syftet med arbetet har varit att ta reda på Kiwimetodens fördelar och nackdelar gällande elevers läslust och läsförmåga. Observationer och intervjuer har genomförts för att kunna redogöra för detta. 2 lärare på olika skolor har intervjuats och 3 elevgrupper i årskurs 2 0ch 3 i grundskolan har observerats för att få en bild av Kiwimetodens positiva och negativa sidor. Varierande litteratur har använts för att få en bra bild av Kiwimetoden.

ABSTRAKT Iljazi, Zatije och Folgado, Cecilia (2011) Specialpedagogernas inkluderande arbetsätt utifrån målsättningen en skola för alla i förhållande till elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter. Special education teachers inclusive work, based on a goal of a school for all - in relation to students who have dyslexia and reading and writing difficulties. Lärande och samhälle, Barn unga samhälle, Barn och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagoger ser på målsättningen en skola för alla och hur de arbetar utifrån den i förhållande till elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter. Undersökningar har gjorts på specialpedagogers arbetsmetoder och hjälpmedel när det gäller att arbeta inkluderande med elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter utifrån målsättningen - en skola för alla. Intervjuer genomfördes på två olika skolor samt utfördes det en observation.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka om lärare i två städer i Mellansverige upplever sig arbeta för delaktighet i undervisningen. Åtta lärare intervjuades gällande deras syn på bland annat koncentrationssvårigheter och delaktighet i grundskolan.Resultatet visade att delaktigheten hos elever med koncentrationssvårigheter var minimal på skola A. Tre av fyra lärare förespråkade en undervisningsform som gick ut på att elever med koncentrationssvårigheter arbetade enskilt utanför klassrummet. Endast en av de intervjuade lärarna på skola A bedrev en undervisning där alla elever inkluderas i klassrummet. Resultatet på skola B visade att alla fyra lärare arbetar på ett sådant sätt att eleverna blir delaktiga i undervisningen.