BakgrundHär presenteras en kort sammanfattning om förskolans framväxt. Vidare presenteras förskolans första läroplan Lpfö98 (1998) för att sedan beskriva bakgrundsfakta kring den omarbetning som gjorts och som bidragit till att förskolan den 1 juli 2011 får en reviderad läroplan.SyfteSyftet med undersökningen är att studera implementeringen av den reviderade läroplanen för förskolan utifrån hur den enskilde förskolläraren ser på, förstår och tolkar Lpfö98 reviderad (2010). Vidare vill vi undersöka vad förskolläraren tror att den reviderade läroplanen kommer innebära för dennes vardagsarbete och verksamhet.MetodFör att kunna undersöka vårt syfte har vi utgått från den kvalitativa metoden self report som forskningsverktyg. Self report innebär att respondenterna skriftligen besvarar en eller flera frågeställningar. Urvalet i denna undersökning är 12 verksamma förskollärare från en mindre kommun i Västra Götalands län.ResultatResultatet visar att förskollärare ser den reviderade läroplanen för förskolan som mer tydlig och preciserad.

Syftet med uppsatsen är att teoretiskt avgöra om underrättelsefrågorna, de åtta s-en, tillsammans kan utgöra en grund för val av sensorkombinationer. Frågorna skall svara mot den frågeställning beslutsfattaren ställer till ledningsstödsystemet för att uppnå framtida förmågor. Uppsatsen har inledningsvis utvecklat tre av de förmågor som projekt FoRMA redovisar i sin rapport, avseende FM framtida förmågor år 2010. Förmågorna är identifiering, att verifiera före en insats och kunna bekräfta och dokumentera verkan av en insats. I uppsatsen behandlas endast elektrooptiska och elektromagnetiska sensorer som utifrån sina egenskaper delas in i olika sensorklasser.

Syftet med denna studie är att synliggöra om förskollärarna upplever upplever några skillnader i sitt metodval inom matematik i och med implementeringen av läroplanen för förskolan reviderad 2010 samt om den geografiska placeringen av förskolan har någon inverkan på dessa val. Studien behandlar även om yrkesidentiteten har förändrats i och med reviderigen, samt om den geografiska placeringen av förskolan har betydelse för den metodik förskolläraren använder sig av inom ämnet matematik. Genom att först göra en textanalys av läroplanen för förskola (Lpfö98) och läroplanen reviderad förskola reviderad 2010 (lpfö98/10) har vi belyst de skillnader som finns i förskolans läroplaner. Detta resulterade i att vi kunde utforma en intervjuguide som vi sedan har kunnat använda i de intervjuer som gjordes med respondenter som totalt är nio stycken, fyra som är verksamma i en stor stad och fem som är verksamma i glesbygden. Under studiens gång har vi ständigt använt oss av relevant litteratur som bland annat behandlar matematik i förskolan.

Under 2009-2010 genomfördes en kurs i kolning med både teoretiska och praktiska inslag vid institutionen för skogens ekologi och skötsel vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå. Kursen som omfattade 15 hp initierades av åtta intresserade elever från kurs 07/12; Håkan Johansson, Carl Kling, Henrik Nises, Jonas Strandberg, Erik Sundström, Jonas Svensson, Erik Söderberg, Daniel Timblad.Inom ramen för kursen så genomfördes olika aktiviteter; en serie litteratur-seminarer om kolningens historia och praktik samt om kolningen i ett internationellt perspektiv, omsorgsfullt förberedande och praktisk genomförande av milkolning samt intervjuer med äldre personer som kolat tidigare. Slutresultatet av arbetet presenteras i föreliggande rapport samt i form av ett bildspel och en kort videofilm från kolningen. Allt arbete finns tillgängligt via Epsilon på Skogsbibliotekets hemsida.Professor Lars Östlund (lars.ostlund@svek.slu.se) har varit ansvarig och examinerande lärare för denna kurs, men arbetet har i hög grad byggt på studenternas egna initiativ och eget arbete.Rapporten är indelad i tre avsnitt:1) Kolningsdagbok inklusive litteraturlista2) Kolningsintervju 1: Kurt Johansson i Långträsk3) Kolningsintervju 2: Martin Åslin i Gnarp.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera fördelningen mellan män och kvinnor som departementschefer i regeringen. Detta för att se om och i så fall hur det finns skillnader mellan könen över tid. Undersökningen omfattar tiden 1970-2010 som i sin tur delats i två perioder.Resultatet visade att det finns könsmönster i regeringen. I den tidiga perioden fann jag att männens dominans var väldigt stor och att 10 ministerposter innehafts av endast män. Tre ministerposter fanns vara könsneutrala (maximalt 60-40 procents förhållande mellan könen) och det var socialminister, arbetsmarknadsminister och bostadsminister.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Bygghantverk, 27 hp, 2010.

Bakgrund & frågeställning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag är partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, växande stöd och senaste framgångar i valet 2014 parallellt med uppmärksammande skandaler väckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med så tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? Avgränsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, både implicit och explicit, för att övertyga.

Tidigare forskning från andra länder har visat att klass fortfarande är en påverkansfaktor vad gäller avancemangsmöjligheter, medan vi inte har hittat någon tidigare forskning på svensk arbetsmarknad där avancemangsmöjligheter kopplas till klass. Syftet med detta arbete är att undersöka vilken påverkan klass har på upplevda interna samt externa avancemangsmöjligheter, samt att se om det finns några skillnader mellan män och kvinnor vad gäller upplevda avancemangsmöjligheter. Vi fokuserar endast på hur individer upplever sina möjligheter till avancemang, det vill säga frivillig mobilitet uppåt. Vår uppsats bygger på kvantitativa data, där det datamaterial som har använts är från Levnadsnivåundersökningen (LNU) från år 2010. I vår uppsats kommer vi endast att titta på individer som uppbar arbete, samt var i åldrarna 25 till 44 år, vid det tillfället då LNU 2010 genomfördes.

17 ja - om samkönade äktenskap i Göteborgs stift. Under åren 2009 och 2010 vigdes 20 samkönade par i Svenska kyrkan i Göteborgs stift. 14 av dessa tvingades ta annorlunda vägar än de skulle ha behövt. Några möttes av ett nej, andra valde det säkra före det osäkra..

Bakgrund och problem: Enligt redovisningsstandarden IAS 36 skall en nedskrivning avgoodwill spegla företagens ekonomiska verklighet. Den ekonomiska verkligheten speglasbättre genom årliga nedskrivningsprövningar än genom en avskrivning. Vilken var metodensom tillämpades tidigare. Detta har gett företagsledningar möjlighet att basera värderingenefter egna bedömningar. Tidigare forskning har visat på att nedskrivning av goodwill har ensläpande effekt på kassaflödet och inte speglar den ekonomiska verkligheten som är ett avsyftena med IAS 36 är.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 reflekteras iframtida kassaflöde ett och två år fram bland svenska företag noterade på NASDAQ OMXStockholm AB mellan åren 2005-2010.Avgränsningar: I studien ingår de företag som skrivit ned goodwill någon gång mellan åren2005-2010 och är noterade på NASDAQ OMX Stockholm AB.Metod: För att undersöka detta valde vi att genomföra en kvantitativ studie där vi undersökteett urval av företag noterade på NASDAQ OMX Stockholm mellan åren 2005-2010.

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa kallas ibland för de osynliga barnen. Beardslee familjeintervention (BFI) är en hälsofrämjande preventiv metod för barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Den har en viss evidens för positiva långtidseffekter för barn och familjer när föräldern har depression. Barnen har nu uppmärksammats ännu mer p.g.a. att lagstiftningen har skärpts från och med 1 januari 2010.

Syfte och frågeställningarHuvudsyftet med denna studie var att klargöra huruvida intaget av mättat fett påverkar risken för att drabbas av, eller avlida i hjärt- och kärsjukdom. Ett annat syfte var att undersöka om intaget av fleromättat fett eller en kost med hög kvot av fleromättat fett/mättat fett (FM/M) fungerar som prevention mot hjärt- och kärlsjukdomar. Frågeställningarna var följande;Påverkar intaget av mättat fett risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom?Påverkar intaget av mättat fett risken att dö i hjärt- och kärlsjukdom?Kan intag av fleromättat fett eller en kost med hög FM/M kvot fungera som prevention mot hjärt- och kärlsjukdomar?MetodLitteratur utgivna fr.o.m. 1 januari 1999 t.o.m.

In my study, I aim to examine how the printed Swedish media depicts Jews and Judaism.How the agenda is for the depiction of Jews and Judaism and how it can be related todidactic challenges within the school subject religion. The study is based on 194 articlesfrom the Swedish newspapers, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, in July and August 2014. I use a qualitative and a quantitative text analysis where I put articles in different categories. The study?s theoretical framework is The Agenda-Setting Theory and my study leans against Bachner (2006), von Brömssen (2012) and Revell's (2010) thoughts on the media having great influence over our image of religion and religious groups.My study shows, among other things, that Jews and Judaism are mainly mentioned in the media in relation to the conflict in Israel and Palestine, World War II or anti-Semitism.

This thesis studies the indirect effects of Europeanization on national political parties. I argue that Europeanization has affected the way national parties operate, and communicate with the voters, by restricting the national policy space through increased economic and political integration. Furthermore, I argue that the impact of Europeanization is likely to be reflected in electoral manifestos and changed patterns of party competition. Accordingly, Europeanization is hypothesized to change party rhetoric in a cartel-like manner by diminishing voters? expectations, and also by avoiding EU-affairs in electoral manifestos. The hypothesis suggests, moreover, that Europeanization is reflected in convergence among parties regarding the rhetoric concerning EU-affairs. The purpose of the thesis is to examine to what extent the rhetoric concerning EU-affairs has changed in electoral manifestos sinceSwedenjoined the European Union in 1995.

Debates about suitable content in children's literature occur regularly. In spring 2010 such a debate took place in Sweden. The purpose of this Bachelor's thesis is to analyse the debate to identify ideas concerning the role of children's literature in society. A second aim is to examine how children's literature is described and which concepts are used by the debaters. The empirical material used for the analysis consists of ten articles, blog posts, radio- and TV- features published in March 2010.