SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att undersöka om gymnasielÀrare Àr medvetna om sina rÀttigheter vad gÀller ÄtgÀrder som fÄr vidtas enligt skollagen (2010:800) frÄn 2011. Den syftar Àven till att undersöka var lÀrarna fÄtt information om skollagen frÄn.Hur medvetna Àr gymnasielÀrare om sina rÀttigheter enligt lag gÀllande ÄtgÀrder som fÄr vidtas om en elev stör studieron samt vad lÀrarens tillsynsplikt innebÀr?Har lÀrarna varit utsatta för hot och/eller vÄld samt hur medvetna Àr de om var de ska vÀnda sig om de kÀnner sig krÀnkta av en elev?Hur har lÀrarna fÄtt information om sina rÀttigheter och ÄtgÀrder enligt skollagen och kÀnner lÀrarna att de fÄtt tillrÀcklig kunskap om skollagen under sin högskoleutbildning?Metod: Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats, dÀr en halvstrukturerad intervju anvÀntssom datainsamlingsmetod. I studien deltog sex gymnasielÀrare frÄn tre olika skolor, vilka kontaktades via ett tillgÀnglighets- och snöbollsurval. En tematisk kategorisering skapadesutefter lÀrarnas svar kopplat till studiens teoretiska ramverk och anvÀndes som analysverktyg.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att undersöka om gymnasielÀrare Àr medvetna om sina rÀttigheter vad gÀller ÄtgÀrder som fÄr vidtas enligt skollagen (2010:800) frÄn 2011. Den syftar Àven till att undersöka var lÀrarna fÄtt information om skollagen frÄn.Hur medvetna Àr gymnasielÀrare om sina rÀttigheter enligt lag gÀllande ÄtgÀrder som fÄr vidtas om en elev stör studieron samt vad lÀrarens tillsynsplikt innebÀr?Har lÀrarna varit utsatta för hot och/eller vÄld samt hur medvetna Àr de om var de ska vÀnda sig om de kÀnner sig krÀnkta av en elev?Hur har lÀrarna fÄtt information om sina rÀttigheter och ÄtgÀrder enligt skollagen och kÀnner lÀrarna att de fÄtt tillrÀcklig kunskap om skollagen under sin högskoleutbildning?Metod: Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats, dÀr en halvstrukturerad intervju anvÀntssom datainsamlingsmetod. I studien deltog sex gymnasielÀrare frÄn tre olika skolor, vilka kontaktades via ett tillgÀnglighets- och snöbollsurval. En tematisk kategorisering skapadesutefter lÀrarnas svar kopplat till studiens teoretiska ramverk och anvÀndes som analysverktyg.

Under ett politiskt val ökar det politiska intresset bland medborgarna. DÀrmed ökar ocksÄ intresset för att ta del av journalistik som handlar om politik och politiker. Vid valet 2006 bestÀmde sig en tredjedel av vÀljarna för vilket parti de skulle rösta pÄ under den sista veckan före valet. DÀrmed blir journalistiken i valrörelsens slutskede ett viktigt element till hur medborgare ser pÄ politik och politiker. Politisk nyhetsjournalistik har en tendens att gestalta politik som sport och spel i stÀllet för som sakfrÄgor.

Our study examining how well the guidelines, from Skolverket (School Department), aboutgrades in the course "SamhÀllskunskap A" are implemented in the Swedish Upper SecondarySchool. The study focus on both teachers and students. To discover which knowledge the bothgroups have, we have used two different methods. The students have answered a survey,which was based on the phrases from the course plan "SamhÀllskunskap A" about grades. Thesurvey wanted to see how well the students could match the correct phrases with the gradesteps (the Swedish school uses three grade steps).

Laura Mulvey was the first to suggest that women and men have different positions on the screen; men drives the plot forward, and the women are objects of masculine desire and lust.The purpose of this report was to look at and compare the two characters from the 70?s - and 80's with two characters from the 00?s - and 2010?s to gain a deeper understanding and insight into how female action heroes are presented. This will be done with the help of the questions; How is the female action heroes that are analyzed in the paper?What are the differences and similarities between the past and the present-day action heroes? Just how stereotypical are the women in their genre? The four female action heroes that were analyzed were; Princess Leia Star Wars, Sarah Connor Terminator and Lisbeth Salander Men Who Hates Women and Katniss Everdeen The Hunger Games.The four female action heroes were analyzed based on Rikke Schubarts categories (Moderarketypen, Amazon, Dotterarketypen, Ha?mnerskan and Dominatrix), the character's personal development, the character's violence and the reason for the character's.Characters from the past were more often presented as more uncertain and fragile than the modern confident characters. The female action heroes of modern times was more independent, strong, and in no need of a man in comparison with contemporary female action heroes.

Min uppsats beskriver hur gymnasielÀrare i religionskunskap Är 2010 kan förhÄlla sig till livsfrÄgor i undervisningen och den didaktiska problematiken med livsfrÄgor i klassrummet.Som teoretisk ram har jag tagit upp nÄgra olika definitioner av livsfrÄgor, gjort nedslag i den didaktiska historiken över livsfrÄgepedagogik, samt visat pÄ de lÀroplansteoretiska utgÄngspunkterna för livsfrÄgor i undervisningen. Mitt perspektiv utgÄr frÄn grounded theory och utifrÄn en hermeneutisk förstÄelsehorisont har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem verksamma religionskunskapslÀrare under vÄrterminen 2010. Informanternas svar visar att livsfrÄgor kan tolkas pÄ olika sÀtt vilket pÄverkar didaktiken. Det framkom Àven att de omgÀrdar livfrÄgedidaktiken med försiktighetsÄtgÀrder vilka kan bero pÄ omsorg om eleven, rÀdsla, kontrollbehov, praktisk pedagogisk kompetens grundad pÄ erfarenhet, eller bristande kompetens. LivsfrÄgor introducerades i kursplanen för religionskunskap med intentionen att utgÄ ifrÄn elevens intressen och frÄgor. Men i praktiken kan det bli just de frÄgor som ligger eleven nÀrmast som anses för kÀnsliga och vÀljs bort i undervisningen..

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lÀrare planerar för, iscensÀtter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. UtifrÄn studiens ansats vÀljs tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lÀrsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. LÀrarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte pÄ vilken roll de sprÄkliga uttrycken har.

Background: Currently Sweden has the possibility to like other EU countries raise the limits of statutory audit, but have chosen significantly lower limits. The reform was adopted in 2010 and only applies to smaller companies and there is great pressure for the limits to rise in future. This would enable Swedish companies to compete on equal terms in Europe. Aim: The aim of our study is to investigate the impact of the removal of the statutory audit for smaller companies from audit and accounting bureaus perspective and also the possible impact if the limits were to rise. Furthermore we want to explore how the supplies of other financial services have developed as a result of this.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett demonstratorperspektiv föreslÄ vilken typ av lvrobotsystem som skall vara lvrobotdemonstrator 2010. Metoden som anvÀnds Àr att beskriva olika myndigheters uppfattning om demonstrator, den hotbild frÄn luftmÄl som Àr aktuell 2010-2020, de aktuella svenska lvrobotsystemen och de uppgifter som FM anser att dessa skall lösa samt teknikutveckling för lvrobotar. En analys av underlaget ger mer konkreta syften och nivÄer pÄ demonstratorer, en jÀmförelse mellan hot och lvrobotsystemens förmÄga visar vilka förmÄgor lvrobotsystemen saknar, slutsatser av lvförbandens uppgifter och teknikutveckling redovisas. Med stöd ur hela underlaget diskuteras sedan vad som skall demonstreras och hur detta skall demonstreras. Avslutningsvis identifieras tvÄ system som kan möta kraven pÄ demonstratorn och ett av systemen vÀljs.

Dahlgren Karin och Nilsson Anna-Karin (2011) Dokumentation i förskolan. LĂ€rarutbildningen Malmö Högskola. Vi har valt dokumentation i förskolan som Ă€mne för vĂ„rt examensarbete dĂ„ vi menar att det Ă€r ett bra redskap för vĂ„rt arbete i förskolan. Dokumentation kan anvĂ€ndas för att följa upp, utvĂ€rdera och utveckla verksamheten. Ämnet har Ă€ven aktualiserats i och med den reviderade lĂ€roplanen för förskolan som fastslĂ„r att ?förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras? (Lpfö 98 reviderad 2010:14) I lĂ€roplanen har ocksĂ„ förskollĂ€rarnas ansvar för dokumentation förtydligats.

In this study I have analysed the national tests in Swedish between the years 2006-2010. These tests are given to all students in the public schools in grade 9 and 10. I wanted to see if I identified an over-representation of a certain category of people in the texts given to the students. I analysed the texts from an intersectional perspective and I used primary Lena Martinsson (2007), Framtidens feminister and her categories and theories and Moria von Wright (1998) Genus & text- nÀr kan man tala om jÀmstÀlldhet i fysiklÀromedel?, and her gender categories in my study.

The purpose of this paper is to examine how the term "pupils in need of special support" is defined in Swedish central policy documents. The essay is based on a social constructive contribute knowledge about the term?s definition and interpretation with support in a range of scientific texts. The method for achieving the purpose based on qualitative textual analysis of Skollagen 2010:800, LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet- Lgr 11, Salamancadeklarationen and analysis of the result of three scientific studies.Neither Skollagen 2010:800 nor Lgr 11 gives a clear definition of the term ?pupils in need of special support?.

I den hÀr studien har vi valt att undersöka hur partiet Sverigedemokraterna framstÀlldes och gestaltades inför valet 2010. Tidigare forskning visar pÄ att det alltid Àr nÄgot parti som gynnas eller missgynnas i medierna inför ett val, bland annat genom hur aktörerna framstÀlls och hur partiet och deras sakfrÄgor framstÀlls. Sverigedemokraterna har lÀnge sagt att de sÀrbehandlats i medierna, framstÀllts pÄ ett mycket negativt sÀtt och inte fÄtt komma till tals i sina sakfrÄgor. I medierna har det ocksÄ pÄgÄtt en debatt om hur Sverigedemokraterna ska hanteras.För att undersöka hur partiet framstÀllts har kategorierna negativ, positiv och neutral anvÀnts. För att avgöra om partiet gynnats eller missgynnats har vi anvÀnt oss av medieforskaren Kent Asps Aktörsbehandlingsindex (AB-index), som Àr en sammanstÀllning av partiets negativa, positiva och neutrala framstÀllning samt hur ofta partiet fÄtt komma till tals som agerande aktör.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bygghantverk,27 hp, 2010.

This Master's thesis aims to discover, understand and interpret how,with what results, and with what settings adults reading are investigatedin a series of nine Master's theses, written at The Swedish School ofLibrary and Information Science at the University of BorÄs 2000-2010.This Master's thesis is a meta-study that operates with theoreticalconcepts such as discipline, sub-discipline, research field,interdisciplinarity and with a qualitative research method calledanalytic induction. The results show that LIS - reader studies illustratevaried knowledge about adults reading that investigates with two mainapproaches - a general and a specific one - but with a common interestin two main categories: reading circumstances and reading effects andvalues. LIS ? reader studies show an instrumental perception of theborrowed theories for study of reading and their application and a lessepistemological justification of these in relation to LIS, as own researchfield. The problem area readers and reading is regarded withuncertainty as study topic in the LIS, and this attitude shows up, despitea depth theoretical awareness, a less intellectual self-awareness and amore pragmatic one..