Sökresultat:
1276 Uppsatser om Försäkrings branschen - Sida 23 av 86
Den nya apoteksmarknaden : En studie om förÀndringar inom verksamhetsstyrningen pÄ svenska apotek efter omregleringen
Denna studie undersöker de förÀndringar som följt av att den svenska apoteksmarknaden har omreglerats. FörÀndringar vi undersöker Àr avgrÀnsade till omrÄdet verksamhetsstyrning med inriktning pÄ strategier, arbetsmetoder samt ledning & organisation. Vi har anvÀnt oss av New public management och teori om privatiseringar som behandlar organisatoriska förÀndringar som grund för undersökningen. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med nio apotekschefer samt insamling av sekundÀrdata frÄn Ärsrapporter. Resultaten visar att reformen har lett till en konkurrensutsatt marknad karaktÀriserad av lÄga marginaler och ökat kundfokus.
Införande av standardsystem : Oplanerade och planerade anpassningar i smÄ och medelstora verksamheter
I företagsvÀrlden blir standardsystem ett allt mer förkommande val vid anskaffning av nya affÀrssystem.Utredningen behandlar applikationskategorin löneberÀkningar som Àr nationellt beroende. Det Àr en kategori som styrs av avgifter och lagar som Àr nationella och krÀver regelbundna uppdateringar. Det begrÀnsar leverantörer av systemet till den svenska marknaden men stoppar ocksÄ leverantörer att slÄ sig in pÄ den internationella marknaden.Syftet med utredningen var att undersöka om det uppstod oplanerade anpassningar, förÀndringar i verksamheten eller standardsystemet, för de verksamheter som anskaffade standardiserade lönesystem, varför de uppstod och hur de kan ÄtgÀrdas.Intervjuer genomfördes med bÄde kunder och leverantörer av standardiserade lönesystem. Med intervjuresultaten kunde vi jÀmföra kunders och leverantörers Äsikter om anpassningar samt se skillnader mellan kunderna. Resultaten av vÄr kvalitativa utredning visar pÄ att kunder av systemet inte behöver göra anpassningar eftersom branschen Àr vÀldigt styrd.
HÄrdvarulösningar för att uppnÄ sÀkerhet med IP-telefoni
IP-telefoni introducerades 1995 och har sedan dess vÀxt sig starkare och starkare men det Àr först nu i samband med att fler och fler fÄr tillgÄng till bredband som lanseringen av tjÀnsten tagit fart pÄ allvar. Vid lanseringen av nya produkter framkommer det alltid vissa problem, sÄ Àr Àven fallet med IP-telefoni. FOI (2004) beskriver tvÄ av de största vilka Àr beroendet av konstant strömförsörjning och sÀkerhet mot intrÄng och attacker, och Gulliksson och Lindström (2000) tar upp det som kan klassas som det tredje vilket Àr samtalskvaliteten. Dessa problem kan ses ha en gemensam lösning nÀmligen olika hÄrdvara. För att ta reda pÄ vilken hÄrdvarufunktionalitet som anvÀnds för att lösa problemen har det gjorts intervjuer med företag inom branschen.
KartlÀggning av upphandlingsprocessen inom vatten- och avloppsbranschen ? anvÀndning av livscykelkostnader i processen
Syftet med offentlig upphandling Àr att konkurrensutsÀtta marknader och skapa bÀsta möjligaaffÀr för de offentliga medel som den upphandlande myndigheten har till sitt förfogande.Offentlig upphandling ska ske med lÄngsiktigt perspektiv och det finns verktyg för att tillse attett lÄngsiktigt synsÀtt erhÄlls. Ett av dessa verktyg Àr livscykelkostnader (LCC) som beaktaren produkts anskaffning, Àgande och avveckling. En produkt som har ett högtanskaffningsvÀrde men lÄga framtida kostnader, kan bli det mest kostnadseffektiva inköpet.LCC anvÀnds för att göra en ekonomisk vÀrdering av olika investeringsalternativ,diskonterade över produktens livslÀngd. Livscykelkostnader Àr ett synsÀtt som utforskar deolika investeringsalternativen och anvÀnds aktivt för att föra en dialog mellan aktörerna iupphandlingsprocessen.AnvÀndningen av livscykelkostnader, kan antas vara till god hjÀlp för beslutsfattarna i vattenoch avloppsbranschen (VA) om de vill ta lÄngsiktigt korrekta beslut. Problematiken Àr attingen har kartlagt hur ett livscykelkostnadsverktyg pÄverkar beslutsprocessen i offentligaupphandlingar inom VA-branschen och om det ger bestÀllaren ett tydligt beslutsstöd.
LÀmplig som pilot? : En uppsats om lÀmplighetsprövning och rekrytering av piloter.
För att kunna bli pilot i kommersiell luftfart Àr första steget att utbilda sig. En pilotutbildning mÄste föregÄs av en medicinsk undersökning för att garantera en tillrÀckligt god fysisk hÀlsa hos den blivande piloten. MÄnga utbildare krÀver ocksÄ att en person som vill utbilda sig till pilot genomgÄr en psykologisk lÀmplighetsprövning, i syfte att fÄ en indikation pÄ dennes personliga förutsÀttningar i övrigt för en lyckad utbildning och karriÀr inom pilotyrket. NÀr utbildningen Àr genomförd Àr piloten redo för att se sig om efter arbete men den senaste tidens allmÀnna nedgÄng i flygbranschen har gjort det allt svÄrare för piloter att fÄ anstÀllning. Detta arbete har syftat till att ge en inblick i bakgrunden till den typ av lÀmplighetsprövning som genomförs inför utbildning, hur sÄdana prövningar vÀrderas av arbetsgivare i branschen samt vad som i övrigt enligt arbetsgivare avgör om en pilot Àr aktuell för anstÀllning..
IntÀktsredovisning vid tillÀmpning av IAS 18 intÀkter
Bakgrund och problem: IntÀkter Àr för de flesta företag den största posten i resultatrÀkningen och redovisas inte de pÄ ett korrekt sÀtt kan det medföra stora problem för ett företag samtidigt som det ger intressenter en felaktig bild av företaget. Under de senaste Ären har flertalet redovisningsskandaler uppdagats och i de flesta fall grundar de sig i en felaktig intÀktsredovisning. IASB och FASB har inlett ett konvergensprojekt för att utveckla begreppet ?revenue recognition?, det vill sÀga nÀr en intÀkt ska redovisas. Bakgrunden till projektet Àr bland annat att definitionen och kriteriet för nÀr en intÀkt ska tas upp inte stÀmmer överens mellan förestÀllningsramen och IAS 18 ? IntÀkter.
 Yrkeskunskap - YrkesfÀrdighet
MÄlen för gymnasieskolans lÀroplan Lpf 94 handlar om yrkesförberedelse och utveckling av insikter, en nÄgot ödmjuk instÀllning till komplexiteten i uppdraget. I Gy11 Àr man mer rak pÄ sak, eleven förvÀntas kunna ett eller flera yrken nÀr de lÀmnat skolan. Kanske Àr det införandet av lÀrlingsutbildningen som givit författarna en större sjÀlvsÀkerhet om skolans förmÄga att producera yrkesmÀnniskor. Kan eleverna pÄ Handelsprogrammet ett eller flera yrken dÄ de avslutar sin treÄriga gymnasieutbildning och vad innebÀr det i sÄ fall att kunna yrket? BÄda frÄgorna Àr högst relevanta för den som utbildare pÄ ett yrkesprogram. Viktiga delar av vÄrt uppdrag som lÀrare handlar om att, efter lÀroplanens intentioner, utbilda och coacha eleverna mot ett yrke.
Att vÀrdera kundnytta vid systembyte
Det Àr viktigt för kunder och leverantörer inom IT-branschen att pÄvisa att en IT-investering leder till kundnytta. Detta arbete syftar dÀrför till att se vilka faktorer som Àr viktiga att ta hÀnsyn till nÀr kundnytta vÀrderas vid ett systembyte.Resultatet visar att olika typer av nyttofaktorer uppkommer i olika situationer. Genom att utföra litteraturstudier, intervjuer och enkÀter har det framkommit nÄgra viktiga aspekter som pÄverkar vilka nyttofaktorer som uppstÄr i en verksamhet vid ett systembyte. Dessa aspekter Àr vilken nivÄ i verksamheten som systemet Àr tÀnkt att stödja, vilken typ av system som ska anskaffas, hur lÄngt organisationen kommit i sin IT-utveckling och vilken mÄlsÀttning som finns med investeringen.Som ett resultat i detta arbete har ocksÄ ett ramverk utformats, för att underlÀtta för organisationer att identifiera och vÀrdera olika nyttofaktorer. Dessutom föreslÄs nÄgra lÀmpliga metoder som kan anvÀndas som hjÀlpmedel i processen att identifiera och vÀrdera olika nyttofaktorer..
FörÀndringar i redovisningsbranschen och dess inverkan pÄ redovisningskonsultens yrkesroll och yrkesidentitet
Syfte: Syftet med denna studie Àr att se hur yrkesrollen och yrkesidentiteten hos redovisningskonsulter förÀndras pÄ grund av de externa förÀndringar som stÀndigt sker i branschen.Teoretisk ansats: LitteraturgenomgÄngen Àr uppbyggd kring tvÄ delar. Den första Àr yrkesrollen och den andra Àr yrkesidentiteten.Metodologi: Studien anvÀnder sig utav en kvalitativ metod för att skapa en förstÄelse kring hur redovisningskonsulterna sjÀlva ser pÄ hur förÀndringarna har pÄverkat deras yrkesroll och yrkesidentitet.Slutsatser: Slutsatsen som denna studie har kommit fram till Àr att fyra externa förÀndringar: auktorisationen av redovisningskonsulter, införandet av Reko, avskaffandet av revisionsplikten och införandet av K2 och K3 regelverken pÄverkar redovisningskonsulternas yrkesroll och yrkesidentitet. De har fÄtt en utbredd yrkesroll och den sociala biten har blivit viktigare och Àven de personliga egenskaperna har förÀndrats..
Softproof och fÀrghantering i designprocessen : FrÄn skÀrm till tryck
MÄlet med detta examensarbete har varit att ge en överblick över de parametrar som pÄverkar möjligheten att upprÀtta ett fÀrghanterat arbetsflöde. Ett fÀrghanterat arbetsflöde ger möjlighet att förutsÀga fÀrgÄtergivningen i trycksaker via softproof ? skÀrmkorrektur. Examensarbetet belyser de problem och fallgropar som finns i arbetsflödet och hur de kan pÄverka relevansen för en bedömning av tryckresultat via softproof. Examensarbetet behandlar hur fÀrgÄtergivningen pÄverkas av betraktningsljus och omgivningsljus samt vikten av att arbeta med en kalibrerad bildskÀrm ? en förutsÀttning för att kunna utföra en fÀrgriktig softproof.
Kommunikation om CSR : En strategisk frÄga för apotek?
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur apotek externt kommunicerar om Corporate Social Responsibility (CSR) ut mot kund och huruvida det Àr en strategisk frÄga för apoteken. För att studera detta har tre stora aktörer pÄ den svenska apoteksmarknaden valts ut. En kvalitativ undersökning har genomförts med representanter frÄn respektive apotekskedja för att komplettera material till studien bestÄende av sekundÀrdata. Studien har visat pÄ att det har betydelse om apoteket i frÄga Àr statligt Àgt eller inte för hur de arbetar med att kommunicera CSR. Medan alla företag arbetar med att kommunicera CSR visar dock resultaten pÄ vissa skillnader dem emellan.
EU-lagstiftning skapar utslagning av aktörer och komplexa kundrelationer - en studie av svensk kemikaliedistribution
Kemikalieindustrin i Europa stÄr inför en stor förÀndring. En ny lagstiftning kallad REACH - Registration, Evaluation, Authorization of Chemicals ska ersÀtta ett 40- tal Àldre lagar som reglerade hantering av kemiska preparat. Syftet med den nya kemikalielagstiftningen Àr bland annat att frÀmja utbytet av farliga kemikalier till miljövÀnligare alternativ. Den stora förÀndringen bestÄr av att företag som inom EU ska tillverka eller importera kemiska produkter, mÄste registrera applikationsomrÄdet för dessa produkter och de ingÄende Àmnena. REACH Àr tÀnkt att öka transparensen i branschen och underlÀtta den administrativa hanteringen kring produkt och sÀkerhetsdata.
CSR som vÀrdeskapande verktyg i jakten pÄ sponsorer : En fallstudie av Hammarby Fotboll
CSR Àr viktigare Àn nÄgonsin i dagens ekonomi och konceptet Àr numera etablerat i de flesta branscher. Huruvida det finns ett samband mellan CSR och intÀkter Àr omdiskuterat. CSR inom underhÄllningsbranschen har dock inte fÄtt nÄgon större uppmÀrksamhet i akademiska sammanhang. Syftet med studien Àr att undersöka om, och hur, CSR kan anvÀndas som ett strategiskt verktyg i jakten pÄ sponsorer. Ett positivt samband skulle kunna uppmuntra socialt ansvarstagande i branschen.Uppsatsen bestÄr av en kvalitativ fallstudie av Hammarby Fotboll.
GesÀllbrevet hÀnger pÄ hÄret : Sex gymnasieelevers uppfattningar om gesÀllbrevet pÄ frisörprogrammet
Syftet med studien Àr att undersöka frisörelevers uppfattningar om gesÀllbrevet. Det Àr ett yrkesbevis för frisörens kunskap och kompetens och det Àr det enda bevis med vilken branschen kan mÀta elevers kunskap. PÄ ett frisörprogram med trettio elever valde tre elever 2009 att ta sitt gesÀllbrev. Av dessa siffror att döma, ska jag med kvalitativa intervjuer undersöka 6 avgÄngselevers uppfattningar. En strÀvan Àr ocksÄ att informera och vÀcka intresse om gesÀllen.
ARBETSTILLFREDSTĂLLELSE HOS AMBULERANDE PERSONAL PĂ ETT BEMANNINGSFĂRETAG
Syftet med denna studie Àr att undersöka om de speciella villkor som kommer med en ambulerande anstÀllning i ett bemanningsföretag har nÄgon pÄverkan pÄ arbetstillfredstÀllelsen. Tidigare forskning har visat pÄ att det finns en del brister inom bemanningsbranschen som inte finns inom traditionella, stationÀra, arbetsplatser. MÄnga av dessa brister kunde sammankopplas till Herzbergers et. al. (1999) tvÄfaktorsteori pÄ vilken undersökningen frÀmst baserades.