Sök:

Sökresultat:

1276 Uppsatser om Försäkrings branschen - Sida 2 av 86

Kapitalstruktur- likheter och olikheter mellan tre branscher

I studien kom vi fram till att kapitalstrukturen inte alltid Àr uppbyggd pÄ ett likartat sÀtt.UtifrÄn de valda förtagen i IT branschen pÄvisas det att kapitalstrukturen inte Àr utformad pÄ samma viss. TjÀnsteföretagen pÄvisar en likartad kapitalstruktur med avvikelse frÄn företaget New Wave. DÀremot i Industri branschen var kapitalstrukturen utformad pÄ en likartad modell..

LÀrlingsersÀttning. : En fallstudie frÄn hotell- och restaurangbranschen.

Över 390 miljoner har sedan 2008 betalats ut i statsbidrag inom det gymnasiala lĂ€rlingsförsöket. Media har uppmĂ€rksammat att större delen av pengarna gĂ„tt till huvudmĂ€nnen och inte till de företag somtar emot lĂ€rlingar. Det viktigast Ă€r att eleverna fĂ„r en sĂ„ bra lĂ€rlingsutbildning som möjligt för pengarna. PĂ„verkar lĂ€rlingsersĂ€ttningenkvalitĂ©n pĂ„ lĂ€rlingsutbildningen? Syftet med studien var att beskriva och analysera om formerna för lĂ€rlingsersĂ€ttningen anses pĂ„verka utbildningskvalitĂ©n.

Alla kan inte vara Riche : En studie om personalomsÀttningen i hotell- och restaurangbranschen

Statistik visar att personalomsÀttningen i hotell- och restaurangbranschen Àr högst av alla branscher i landet. En hög personalomsÀttning pÄverkar branschen i stort, företagen, och personalen som jobbar inom den. För företagen orsakar personalomsÀttningen problem sÄsom kompetensförluster, kostnad för rekrytering och försÀljningsförluster. Dessutom sliter en hög personalomsÀttning pÄ den befintliga personalen och dÀrmed sjunker produktiviteten och motivationen pÄ företagen. Denna uppsats ska öka förstÄelsen för de faktorer som ligger bakom den höga personalomsÀttningen i branschen.

Belöningssystem och generation Y i IT-branschen

Denna studie syftar till att undersöka huruvida arbetsmotivationen skiljer sig mellan generation Y och tidigare generationer i den svenska IT-branschen. Studien vilar pÄ en teoretisk grund bestÄende av tre vÀlkÀnda teorier inom arbetsmotivation; Herzbergs tvÄfaktorteori, Self-Determination Theory samt Job Characteristics Model. För att kunna besvara studiens forskningsfrÄga ?Hur kan belöningssystem utformas för att ta hÀnsyn till fler anstÀllda frÄn generation Y i den svenska IT-branschen?? genomfördes en semistrukturerad intervju med en HR-chef samt en enkÀtundersökning bland anstÀllda pÄ IT-företaget Evry. Resultatet av studien visar att det finns vissa skillnader i arbetsmotivationen mellan generation Y och tidigare generationer vilket kan motivera till förÀndringar i hur man arbetar med belöningar nÀr en allt större del av arbetskraften utgörs av generation Y. En viktig skillnad som framkom Àr att medarbetare frÄn generation Y uppskattar feedback mer Àn Àldre medarbetare, oavsett varifrÄn i organisationen feedbacken kommer ifrÄn. Studien fann Àven att monetÀra belöningar kan ha en stark negativ inverkan pÄ arbetsmotivationen, men att de under vissa omstÀndigheter kan vara positiva och ibland Àven nödvÀndiga.

Den verklighetsnÀra koden : En studie hur IT-branschens teknik kan implementeras i gymnasiet

Att synliggöra verkligheten i undervisningen Àr en utmaning. SÀrskilt att fÄ in aktuell teknik in i datorundervisningen pÄ gymnasienivÄ. Detta eftersom IT-branschen aldrig stÄr still, ny teknik utvecklas stÀndigt och branschen Àr dÀrmed tvungen att hÀnga med i denna utveckling. Hur ska dÄ vi i skolvÀrlden kunna hÀnga med? Vilken teknik anvÀnds ute i IT-branschen egentligen?I detta explorativa examensarbete undersöks vilken teknik som IT-företagen i Norrköping och Linköping anvÀnder inom sektorerna programmering och webbdesign.

3G-branschen i Sverige ~ Kan 3 vinna?

Problem: I uppsatsen undersöks vilka möjligheter och hot mobiltelefonibranschen i Sverige stÄr inför nÀr 3G-teknikens införs. Vidare undersöks hur en nÀtaktör som Hi 3G Access AB kan vinna varaktiga konkurrensfördelar pÄ denna marknad. Slutligen undersöks hur införandet av ny teknik, 3G-tekniken, pÄverkar affÀrsmöjligheterna i branschen pÄ ett mer teoretiskt plan. Metod:Studien genomförs som en kvalitativ fallstudie. Teoretiska perspektiv: I studien anvÀnds Porters teori om branschanalys samt Barneys teori om resursers betydelse för att nÄ varaktiga konkurrensfördelar.

Jobba i spelbranschen

Spelindustrin vÀxer för varje Är som gÄr, och mycket har hÀnt pÄ senare Är. Detta och mitt intresse om dator/tv-spel gör att jag finner det relevant att ta reda pÄ hur det Àr att jobba i spelbranschen och skaffa mig kunskap om hur det fungerar i branschen. Det finns mÄnga positioner inom spelbranschen och det Àr inte lÀtt för en utomstÄende att förstÄ hur mycket arbete, tid och pengar spelföretag lÀgger ner för att slÀppa ett spel pÄ marknaden och förhoppningsvis fÄ det att sÀlja bra. En annan viktig aspekt i spelbranschen Àr hur det fungerar rent ekonomiskt och vart all budget kommer ifrÄn för att producera ett spel. Jag har ocksÄ valt att titta nÀrmare pÄ hur det gÄr till nÀr man ska skaffa sig jobb i branschen. Genom litteraturstudier analyserar jag hur det kan tÀnkas vara att jobba i spelbranschen samt genom fakta fÄ fram hur det fungerar med ekonomin och de olika positionerna som finns samt hur man ska göra nÀr man söker jobb. Med studien har jag bland annat förstÄtt att det krÀvs mycket mer tid, budget och marknadsföring för att producera ett spel men att det verkar vara en spÀnnande bransch.

Samarbete mellan skola och yrkesliv - kvalitetsförbÀttringar

Vi Àr tvÄ yrkesmÀn som har arbetat i över 20 Är inom vÄra respektive yrkesomrÄden, d.v.s murare och fordonsmekaniker. Det hÀr Àr vÄrt examensarbete dÀr vi valt att undersöka samarbetet mellan skola och yrkesliv. För att i framtiden kunna anvÀnda oss av denna studie till att kvalitetsförbÀttra utbildningen för eleverna.EnkÀten har vi sammanstÀllt för att vi ska fÄ ut sÄ mycket som möjligt av frÄgorna samt att den skall ligga till grund för vÄrt fortsatta samarbete med branschen.Enligt de svar vi fÄtt av respondenterna kan vi se att det rÄder delade meningar om byggutbildningens kvalitet. Men att branschen i huvudsak Àr nöjd.EnkÀterna delades ut till 20 byggföretag i Falkenbergs kommun som gymnasieskolan redan har ett samarbete med i nÄgon form..

VÀrdering av IT-bolag - en kvalitativ analys med fallföretag i fokus

Abstrakt Titel: VÀrdering av IT-bolag ? en kvalitativ studie med fallföretag i fokus. Författare: David A. Bauer Jacob Ljungh Handledare: Erling Green Ingmar Tufvesson Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera vÀrdering av företag som Àr verksamma inom IT-branschen. För att göra detta diskuteras:· nyckeltal och traditionella vÀrderingsmodeller, deras applicerbarhet, samt· vÀrderingsmodeller som fokuserar pÄ tillvÀxtföretag,· vÀrderingens pÄverkan pÄ branschen och individuella företag inom branschen.

VÀrderingsmetoders tillÀmplighet pÄ Teleagent - En fallstudie pÄ ett företag i elektronikkomponentbranschen

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka befintlig vÀrderingsteoris tillÀmplighet pÄ fallföretaget. Fallföretaget jÀmförs Àven med konkurrenter i branschen för att utreda generaliserbarheten för fallstudiens resultat pÄ branschen som helhet. En kvalitativ analys av ett fallföretag genomförs. Information erhÄlls genom intervjuer med fallföretagets VD och utvalda analytiker och branschkunniga, samt genom insamlande av finansiell data. En kvantitativ branschstudie genomförs i syfte att jÀmföra fallföretaget med dess konkurrenter.

Annonsering pÄ framtidens plattformar : En kvalitativ fallstudie om annonseringsbranschen, prissÀttning, affÀrsmodeller och MBIS annonsstyrningstjÀnst Adder

AnvÀndandet av smarta telefoner och lÀsplattor har ökat signifikant de senaste Ären. Detta medför att flera utnyttjar internet pÄ sina enheter och sÄledes blir exponerade med en mÀngd annonser. Utvecklingen har gjort att företag tvingas anpassa sig till mobilannonsering eftersom intÀkterna frÄn annonser i traditionella medier minskar kontinuerligt. Vi fick ett öppnat intresse för detta i och med kontakt med företaget MBIS som Àr verksamma inom branschen med sin produkt Adder. Vi fann det intressant att undersöka hur företag inom branschen fungerar och vilka tendenser vi kunde se i aktörernas affÀrsmodeller.

Yrkesförarutbildningens, vara eller icke vara! : Kritiskt granskad kritik

Kritik, ett kĂ€nsloladdat ord, leder till utveckling om det speglas ur positiv synvinkel.Ej konkretiserad kritik mot transportutbildningen frĂ„n branschen gav mig inspiration att försöka ta reda pĂ„ substansen i kritiken, för elevens och övriga berörda parters överlevnad.Min metod, kvalitativ intervju, ger mig möjlighet att nĂ€rma mig kĂ€rnan pĂ„ ett tvĂ€rvetenskapligt sĂ€tt, vilket i sin tur ger ett trovĂ€rdigare resultat. Jag har valt att stĂ€lla tunga representanter inom Skolverket, Branschen, Åkerier och Arbetsförmedlingen till svars, för att komma sĂ„ nĂ€ra som möjligt.Mitt huvudsyfte var att ta reda pĂ„; hur Ă„keribranschens kritik av yrkesförarutbildningen ser ut i relation till utbildningens styrdokument? Delsyftet var att se pĂ„; hur individer med yrkesförarutbildning tas om hand i statliga system?Delar av resultatet visar att skolans styrdokument feltolkas gravt av branschföretrĂ€dare, verksam personal i skolan och Ă„keriĂ€gare, vilket leder till misstro kring elevens kunnande, som i lĂ€ngden försĂ€mrar individens sjĂ€lvförtroende. Vidare har branschen höga förvĂ€ntningar pĂ„ nyckelfĂ€rdiga förare, trots att de kommer frĂ„n en yrkesförberedande utbildning. Förmedlare av arbetskraft agerar allt oftare kontrollmyndighet före arbetsförmedlare..

Byggmaterialhandeln IgÄr! Idag! Imorgon!

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om man utifrÄn historisk utveckling kan förstÄ framtiden för den svenska byggvarubranschen. FrÄgestÀllningar: Vilka strukturförÀndringar har skett inom byggvaru- branschen?Hur ser en aktör pÄ situationen nu och i framtiden? Metod: Vi har anvÀnt oss av en branschstudiemetod för att förstÄ den historiska utvecklingen av byggvarubranschen. DÀrefter har vi anvÀnt oss av en fallstudiemetod för att förstÄ nutiden samt tendenser inför framtiden. Slutsats:Den svenska byggvarubranschen har genomgÄtt en rad olika strukturförÀndringar.

Kapitalanskaffning i rederibranschen

Bakgrund: Den senaste tiden har sjöfartsnÀringen upplevt en positiv utveckling som lett till att viljan att expandera för existerande rederier sÄvÀl som intresset för nystarter har ökat. EfterfrÄgan pÄ kapital i branschen har varit stor, nÄgot som redan ursprungligen utgör ett problem dÄ branschen Àr mycket kapitalintensiv och Àven de smÄ investeringarna vÀrdemÀssigt Àr stora. Syfte: Studiens syfte Àr att visa pÄ möjligheter och problem gÀllande kapitalanskaffning för smÄ och medelstora svenska rederier, bÄde ur rederiernas och finansiÀrernas synvinkel. Genom att göra problematiken mer allmÀn och lyfta fram pÄverkansfaktorer skapar undersökningen ett underlag för en ökad förstÄelse för branschens karaktÀristik. Genomförande: Studien Àr baserad pÄ nio personliga intervjuer med representanter frÄn bÄde redarnas och finansiÀrernas sida.

Det smÄlÀndska Möbelriket : en studie av hur regionen, branschen och företaget gynnas av att befinna sig i ett företagskluster

Kluster definieras som en geografisk koncentration av sammanlÀnkade företag och andra verksamheter inom en bransch eller delbransch. I ett företagskluster inrÀknas ocksÄ anknytande och stödjande verksamheter sÄ som underleverantörer, serviceföretag, finansiella aktörer och forsknings- och utbildningsinstitutioner. Denna uppsats behandlar det smÄlÀndska möbelklustret, det sÄ kallade Möbelriket, och syftar till att visa pÄ hur regionen, branschen och det enskilda företaget gynnas av att befinna sig i detta företagskluster.Studien har genomförts genom ett flertal personliga intervjuer med respondenter med olika sorters relationer till klustret och har varit av en bred kartlÀggande art. I intervjuerna har breda tematiska omrÄden tagits upp, vilka behandlat de frÄgor vi har varit intresserade av.Resultaten av vÄr studie har visat att respondenterna ser ett stort antal positiva effekter av att befinna sig i ett kluster, bÄde för regionen, för branschen och för det enskilda företaget. Bland annat ser vÄra respondenter effekter pÄ den ekonomiska tillvÀxten i den ökade besöksnÀringen, i det faktum att klustret generar arbetstillfÀllen och i ökade skatteintÀkter dÄ företagen i klustret gÄr bra.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->