Traditionellt isolerad från internationella marknader har Ryssland under de senaste femton åren genomgått stora förändringar, vilket ledde till landets ökade deltagande i världsekonomi och som resultat till större intresse från utländska aktörer. Detaljhandelsbranschen är en av de mest attraktiva sfärer för utländska investeringar och då inte minst när det gäller livsmedelsförsäljningen. Innan företag bestämmer sig att gå in på en marknad måste de genomföra en utförlig marknadsanalys för att se om det finns potential för ytterligare etableringar inom branschen. Syftet med detta arbete är därför att undersöka om det finns etableringsmöjligheter för utländska etablerare på den ryska livsmedelsmarknaden. Fokus läggs främst på att genomföra en branschanalys genom att titta på branschutvecklingen, konkurrenssituationen samt eventuella inträdeshinder.

Ett fartyg är en stor investering och sjöfartsbranschen betraktas traditionellt såsom riskfylldmed svårprognostiserade kassaflöden. Då huvuddelen av kapitalet anskaffas genom banklånär faktorerna som tas hänsyn till vid kreditgivningen en intressant fråga för branschen.Trenden att bygga mer specialanpassade fartyg ger upphov till frågan om och på vilket sättden påverkar kreditbedömningen. Vad som är en specialanpassning är i branschen ensubjektiv bedömning.Undersökningen syftar till att undersöka om ett produkttankfartygs specialiseringsgradpåverkar kreditbedömningen och belåningsgraden. Undersökningens problem besvaras utifrånintervjuer, vilka har genomförts med respondenter från de fyra affärsbankerna SvenskaHandelsbanken, Nordea, Swedbank och SEB samt från Svenska Skeppshypotekskassan. Föratt tillföra kredittagarens dimension har två ytterligare respondenter intervjuats, en somarbetar på Sveriges största tankfartygsrederi och den andra som är styrelseledamot av ett parrederier på Donsö.En redare låter specialanpassa ett fartyg av främst tre skäl: Som en teknisk utveckling ibranschen, som kundanpassning för att kunna sysselsätta fartyget under en viss charter och föratt skapa en ny nisch på marknaden.

Utemiljöbranschen är en del av trädgårdsbranschen, vilken har många små aktörer och ett fåtal större (Ekelund et al. 2012). Utemiljöbranschens aktörer arbetar i stor utsträckning med arbetsområden som även berör andra branscher, och utemiljöbranschens gränser ter sig därför oklara. Då det inte finns någon övergripande branschorganisation som samlar utemiljöbranschens aktörer i gemensamma frågor, framstår även aktörerna som oklara. Att utemiljöbranschens aktörer inte finns samlade påverkar deras förmåga att utöva inflytande över branschen, till exempel dess utveckling, då enskilda aktörer och små samarbeten skapar ett mindre avtryck, jämfört med om branschen stod samlad mot sin omvärld. Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) gjorde 2010 en gravt felaktig uppskattning av trädgårdsbranschens omfattning i form av antal anställda, då man skulle bedöma kommande behov av arbetskraft för att reglera utbildningsvolymen. Som svar gjorde aktörer från utemiljö- och trädgårdsbranschen en ny rapport för att markera trädgårdsbranschen omfattning och betydelse (Ekelund et al. 2012).

Från att endast finnas inom enstaka branscher, till att sprida sig brett över branschregistret har ordet projekt fått en vidare betydelse. Begreppet projekt används idag flitigt inom IT-branschen. I och med att projektarbete har blivit vanligare, har nya frågor och funderingar kommit upp kring teambuilding.I rapporten tar jag tar upp de kriterier som ställs, både på projektledare och de medlemmar som ingår i projektgruppen, samt vilka egenskaper en projektledare bör besitta för att skapa en bra miljö i ett projekt. Vidare i min genomförandedel gör jag en jämförelse hos litteraturen för att avgöra skillnader och likheter i åsikter och synsätt.I min studie har jag funnit att litteraturen till stor del är överrens om de kriterier som ställs upp på projektledare och projektmedlemmar. Däremot finns det vissa skillnader i litteraturen om projektledarens arbetsuppgifter och ansvarsområden..

Syftet med denna studie var att studera kvinnliga juristers syn på balans mellanarbete och privatliv. Forskningsfrågor som använts är bland annat hur balansmellan arbete och privatliv ser ut hos juristerna, hur de sätter gränsermellan arbete och privatliv, men också om strategier används, både från företagensoch individers sida, för att få en bättre balans mellan arbete och privatliv.Gruppen som undersökts var fem kvinnliga jurister som samtliga arbetarpå advokatbyrå. De är i varierande åldrar med olika befattningar, hararbetat olika länge inom branschen samt har olika familjesituation. Studienbaseras på kvalitativ metod och information om studien skickades ut tillgruppen där etiska aspekter beaktades både vid det tillfället och under intervjuernasgång. Intervjuer genomfördes sedan med personerna utifrån en intervjuguide,materialet sammanställdes och organiserades i teman.

Det här arbetet handlar om hur fyra utvalda revisorer från olika revisionsbyråer, bedömer disciplinärenden från Revisorsnämnden, som behandlar revisorns oberoende i yrkesrollen. I intervjuunderlaget för bedömningarna ges utrymme att, på en skala från ett till sju, värdera graden av förseelse i valda ärenden. Vidare har varje utvald revisor även kunnat kommentera sin bedömning. I arbetets teoriavsnitt redogör vi för agentteorin som ligger till grund för vår analys och vi presenterar lagar som Aktiebolagslagen, Revisorslagen samt normer utgivna av FAR (Föreningen för revisionsbyrå branschen). Det vi har kunnat se i vår analys är att värderingen av revisorernas oberoende varierar markant.

Syftet med denna uppsats var att belysa förhållandet mellan image och tjänstekvalitet inom försäkrings-branschen. För att kunna besvara vårt syfte studerade vi skillnaden mellan förväntad och upplevd tjänst. Vi studerade även i vilken utsträckning olika faktorer påverkar den upplevda kvaliteten av en tjänst, samt vilket inflytande image har på kunden vid köp av tjänst. En enkätundersökning gjordes bland ett försäkringsbolags kunder, där vi undersökte SERVQUALS sex dimensioner samt imagens påverkan. Vår empiriska undersökning visade att det fanns en klar koppling mellan image och tjänstekvalitet.

Människor lever längre, är friskare och mer aktiva idag än för bara 30 år sedan. Dagens seniorer har också helt andra preferenser och krav på hur de vill leva sitt liv som pensionärer. Detta tillsammans med en brist på tillgänglighetsanpassade bostäder har skapat en stor marknad för seniorboenden. Problemet men också möjligheterna ligger dock i att de nya generationerna seniorer inte nöjer sig med vad tidigare generationer tyckte var gott nog. Det gäller att skapa nya koncept med mer valfrihet och eget bestämmande för att locka dem att lämna sina kvarboenden.

Problemdiskussion: Finansanalytiker och deras köp- och säljrekommendationer har den senaste tiden varit flitigt omdiskuterade och kritiserade i olika media. Den turbulenta uppgången och den efterföljande kraftiga nedgången har lett till man kan ställa sig frågan hur lämpliga de befintliga modellerna för aktievärdering är. Det har även diskuterats att börspsykologi blivit ett allt viktigare inslag på aktiemarknaden. Kanske är det så att de aktievärderingsmodeller som används idag inte längre är lika tillförlitliga som de har varit tidigare. Problematiken i uppsatsen är fokuserad på vilka modeller de svenska analytikerna använder idag och även om det finns teoretisk täckning bakom besluten.

Problemdiskussion: Syftet med revision är att det granskade materialet ska kunna anses vara tillförlitligt. Trots detta inträffar revisionsskandaler som tyder på det motsatta. Åtgärder har vidtagits för att bygga upp ett förtroende för revisorer men ytterligare skandaler har uppmärksammats på den svenska marknaden, där företag begått grova bokföringsbrott utan att revisorn av olika anledningar agerat tillfredsställande, eller inte agerat alls. Dessa skandaler har bidragit till den förtroendekris för revisionsbranschen som råder i samhället. Att revisorerna klarar sig undan skandaler relativt lindrigt och därmed kan fortsätta arbeta som revisorer torde inverka negativt på förtroendet för hela branschen.Forskningsfrågor: Hur har den senaste tidens revisionsskandaler påverkat förtroendet för revisionsbranschen? Hur anser revisorerna att revisionsskandalerna har inverkat på förtroendet för revisionsbranschen? Hur har revisionsskandalerna inverkat på förtroendet för revisionsbranschen enligt banker och kunder? Vilka element är viktiga för att skapa och bevara förtroende för revisionsbranschen enligt revisorer, banker och kunder?Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur revisorer och intressenter ser på förtroendet för revisionsbranschen efter den senaste tidens revisionsskandaler och hur dessa skandaler har inverkat på förtroendet.

Trots den ostabila lönen som oftast utgörs i form av provision, väljer många att arbeta som fastighetsmäklare. Statistiken visar att antalet fastighetsmäklare ökar för varje år som går och inte en enda gång under dessa år visar det motsatsen. I och med det riktar sig studien mot om det är belöningssystem som motiverar fastighetsmäklare i slutändan eftersom de fortsätter vara verksamma inom branschen. Det finns två typer av belöningar som vi kan utgå ifrån, dessa är finansiella och icke-finansiella belöningar. Finansiella belöningar består av provision, lön och olika typer av förmåner samtidigt som de icke-finansiella innebär uppskattning, beröm eller kundnöjdhet.

Författare: Daniel Lundberg, Anders Verf och Daniel WestinTitel: Revisionskvalitet - Artikeln 19, 35 och 40 och dess inverkan på intern och externkvalitetskontroll.Bakgrund och problem: Revisorns roll hade till följd av finanskrisen 2008 ifrågasatts i denmening hur de kunde skriva rena revisionsberättelser utifrån företagens finansiella rapporter.Artikel 19 och 35 (kompletterat med artikel 40) var tre av de artiklar som EU-kommissionensförslag bestod av som en reaktion på finanskrisen. Dessa berörde den interna och externakvalitetskontrollen. Regleringsförfarandet skedde här med hjälp av lagstiftning och en diskussionhar förts angående när lagstiftningsförfaranden ska påbörjas och om det är en adekvat åtgärdefter kriser. Problemställningen fokuserade på att hantera kvalitetsfrågan i revisionen relaterat tillde nya förordningarna och direktiven om intern och extern kvalitetskontroll. Hur regleringenstillvägagångssätt möttes av branschen var även en del av den problemformulering som låg tillgrund för uppsatsen.Syfte: Med den ovan angivna problemställningen som grund var syftet att beskriva och förklaravad branschen förväntade sig till följd av artikel 19 och 35 i revisionspaketet när det gällde deinterna och externa kvalitetskontrollerna och hur det i förlängningen kunde påverka revisionensolika kvalitetsaspekter.

Problemdiskussion: Syftet med revision är att det granskade materialet ska kunna anses vara tillförlitligt. Trots detta inträffar revisionsskandaler som tyder på det motsatta. Åtgärder har vidtagits för att bygga upp ett förtroende för revisorer men ytterligare skandaler har uppmärksammats på den svenska marknaden, där företag begått grova bokföringsbrott utan att revisorn av olika anledningar agerat tillfredsställande, eller inte agerat alls. Dessa skandaler har bidragit till den förtroendekris för revisionsbranschen som råder i samhället. Att revisorerna klarar sig undan skandaler relativt lindrigt och därmed kan fortsätta arbeta som revisorer torde inverka negativt på förtroendet för hela branschen.Forskningsfrågor: Hur har den senaste tidens revisionsskandaler påverkat förtroendet för revisionsbranschen? Hur anser revisorerna att revisionsskandalerna har inverkat på förtroendet för revisionsbranschen? Hur har revisionsskandalerna inverkat på förtroendet för revisionsbranschen enligt banker och kunder? Vilka element är viktiga för att skapa och bevara förtroende för revisionsbranschen enligt revisorer, banker och kunder?Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur revisorer och intressenter ser på förtroendet för revisionsbranschen efter den senaste tidens revisionsskandaler och hur dessa skandaler har inverkat på förtroendet.

Smarttelefoner har blivit vanligare som affärsverktyg inom arbetslivet. Med sina många funktioner och stora flexibilitet har smarttelefonen stormat affärsvärlden och kommit att bli ett alternativ eller komplement till den bärbara datorn. Allt eftersom smarttelefoners popularitet har ökat, har även företagens intresse att investera i denna nya teknik vuxit, men har säkerheten följt med i denna snabba utveckling?Denna studies syfte är att genomföra en undersökning för att se ifall företag inom IT-branschen har samma säkerhetsmedvetande för smarttelefoner som för bärbara datorer. Studien visar att företag har ett större säkerhetsmedvetande och högre säkerhetskrav för bärbara datorer än smarttelefoner. Samtidigt är både slutanvändarna och företagsledningen väl medvetna om de risker och hot som smarttelefonen ställs inför..

Syfte: Vår bild av vad fastighetsmäklaryrket innebär och vad det handlar om har ändrats ganska mycket sedan vi påbörjade vår utbildning. Med hjälp av denna studie vill vi få en bild av studenternas förväntningar och se om dessa stämmer överens med den bild mäklarna ger av yrket. Detta för att de som funderar på att studera till fastighetsmäklare ska få ett bättre underlag till sitt val av yrke. Vi vill också att branschen ska få en klarare bild av vad mäklarstudenternas förväntningar faktiskt är, så att de kan mötas på halva vägen och fler som påbörjar sina studier faktiskt fullföljer dem och påbörjar sin karriär inom mäklaryrket. Metod: Under vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi hade personliga intervjuer med fastighetsmäklarstudenter och intervjuer via mejl med fastighetsmäklare. Vi sammanställde det insamlade materialet för att sedan ta upp det till analys och diskussion mot den insamlade teorin som införskaffats genom litteratur och artiklar. Resultat & slutsats: Det visade sig att de förväntningar mäklarstudenterna har på fastighetsmäklaryrket stämmer ganska bra överrens med hur de aktiva fastighetsmäklarna beskriver yrket.