Sök:

Sökresultat:

1627 Uppsatser om Förnyelsebar energi - Sida 8 av 109

Förnyelsebar energi istÀllet för animaliskt protein : systemanalys av en möjlig livsstilsförÀndring

Olika studier visar att animalieproduktionen, sett ur ett livscykelperspektiv, Àr en energikrÀvande verksamhet som tar stora markarealer i ansprÄk. I vÀstvÀrlden konsumeras i genomsnitt större kött- och proteinmÀngder Àn vad kroppen behöver ur nÀringssynpunkt. Syftet med studien Àr att ur ett livscykelperspektiv och för svenska förhÄllanden kvantifiera den anvÀndbara energi frÄn förnyelsebara resurser som kan ersÀtta anvÀndningen av fossila resurser, vid en minskad konsumtion av mjölk, nöt- och flÀskkött motsvarande 5 kg protein per person och Är. Detta motsvarar ca 15 % av dagens totala proteinkonsumtion i Sverige, 33 kg per person och Är, och ca 23 % av dagens konsumtion av animaliskt protein, 22 kg per person och Är. Det rekommenderade intaget av protein Àr 20 kgper person och Är.

RES-direktivets implementering och integrering i svensk politik

RES-direktivet antogs av EU under 2009 i syfte att öka Europas totala andel förnybar energi till 20 procent. Sverige tilldelades en kvot pÄ 49 procent och regeringen valde att höja mÄlet till 50 procent. Vid ökad anvÀndning av förnybar energi kan mÄlkonflikter uppstÄ. De förnybara resurserna kan exempelvis anvÀndas i andra syften vilket skapar konkurrens. EnergiomstÀllningen beskrivs som en intstitutionell utmaning som krÀver politisk vilja och svÄra avvÀgningar.

Faktorer som inverkar pÄ foderintaget hos hÀstar

HÀstens foderintag Àr en viktig biologisk process och behövs för att förse hÀsten med energi och nÀring sÄ att de kemiska processerna i kroppen kan upprÀtthÄllas. Foderintaget pÄverkar Àven mÀngden nÀringsÀmnen och energi som hÀsten har tillgÀngligt för utveckl-ing av beteendemÀssiga och psykologiska processer. Foderintaget pÄverkas av mÄnga olika faktorer och dÀrför var arbetets syfte att ta upp och belysa dessa, bÄde interna och externa faktorer, som pÄverkar foderintaget hos hÀsten, samt att föra en diskussion kring deras funktion och praktiska betydelse. Studier har visat att faktorer som smak, lukt, struktur och kemisk sammansÀttning i fodret kan pÄverka foderintaget hos hÀstar. Kort- och lÄngtidsregleringen av foderintaget styrs av komplexa fysiologiska reaktioner vilka pÄverkas av omgivande miljö, foderstat och djurets energibehov.

En studie om hÀlsa och motion i ett verkstadsindustriföretag

Studien syftade till att undersöka samband mellan psykosocial arbetsmiljö, positiv/negativ affektivitet, stress/energi, motionsgrad och upplevd hĂ€lsa, sjukfrĂ„nvaro och sjuknĂ€rvaro. Även den psykosociala arbetsmiljön och sinnesstĂ€mningars samband med motionsgrad undersöktes samt skillnader avseende kön, Ă„lder, befattning och arbetstidsförlĂ€ggning. Motionsgrad utgjorde sĂ„ledes bĂ„de beroende och oberoende variabel. Data insamlades via en enkĂ€t till 300 medarbetare pĂ„ ett verkstadsindustriföretag och besvarades av 115 personer. Resultatet visade bland annat att stimulans, stress, energi och motionsgrad hade samband med hĂ€lsa, att en positiv affektivitet gav en högre motionsgrad och att lĂ€gre stress gav lĂ€gre sjukfrĂ„nvaro.

FastighetsÀgares ekonomiska incitament till att investera i solceller - utifrÄn tvÄ tÀnkbara framtida scenarier

PÄ grund av den globala uppvÀrmningen Àr det hög tid att försöka öka mÀngden förnybar energi och minska pÄ anvÀndningen av de fossila brÀnslena. Enligt EU direktiven ska förnybar energi stÄ för 20 % av all anvÀnd energi Är 2020 och kraven kommer enbart att höjas. PÄ bara nÄgra fÄ dagar tar jorden emot mer energi Àn den totala mÀngd som förbrukats under hela mÀnniskans historia och en utmaning inför framtiden Àr att kunna ta tillvara en liten del av solens strÄlar för att kunna tillgodose all den energi som mÀnniskan krÀver. Under de senaste 10 Ären har solcellsmarknaden i Sverige vuxit, men i förhÄllande till andra lÀnder, bÄde i Europa och övriga vÀrlden har utvecklingen varit liten. De lÀnder som stÄr för merparten av den installerade solcellskapaciteten i vÀrlden har haft program för förnybar energi sedan 1990-talet.

Varmluftstorktekniker och -funktioner inom lantbruket

I examensarbetet behandlas Àmnet varmluftstorktekniker som anvÀnds i dagens moderna lantbruk. Varmluftstorktekniken Àr nÄgot som förÀndras och finjusteras konstant. Examensarbetet tar upp skillnader mellan olika tekniker och beskriver hur de fungerar. De tekniker som arbetet fokuserar pÄ Àr de som Àr mest relevanta för norra Europa. Endast spannmÄlstorkar som torkar spannmÄl i tunna skikt behandlas.

Energieffektivisering av kulturhistoriska byggnader : Energi och klimat i Lekaryd kyrka

Detta examensarbete syftar till att utreda inneklimat- och energisituationen i Lekaryd kyrka. För att göra detta har klimatmÀtning genomförts, samt simuleringar med datorsimuleringsprogrammet IDA ? Klimat och energi. Kyrkan har höga energikostnader och för att fÄ kÀnnedom om energiförlusternas storlek och fördelning, har en kartlÀggning av kyrkans energiflöden genomförts i syfte att faststÀlla dess energibalans. MÄlet Àr att resultaten frÄn klimatmÀtningen och datorsimuleringarna ska kunna anvÀndas som underlag vid utarbetande av ÄtgÀrdsförslag för en lönsammare och ur bevarandesynpunkt skonsammare drift av Lekaryd kyrka.

Skolbarns matval : En observationsstudie av hur 8-Äriga elever vÀljer att komponera sin lunchtallrik

Bakgrund: Sverige Àr unikt i vÀrlden genom att ha lagstadgat om kostnadsfria och nÀringsriktiga skolmÄltider. Mat i skolor har serverats i Sverige sedan mitten av 1800-talet. Dagens system har formats över en lÄng tid och har utvecklats allt eftersom nÀringsrekommendationer och matkultur förÀndrats. De senaste rekommendationerna för den svenska befolkningen kom 2005 och den senaste uppdateringen av rÄden Bra mat i skolan kom tidigare i Är. Fisk, frukt och grönsaker ger mÄnga av de viktiga nÀringsÀmnen vi behöver, kostundersökningar har visat att vi Àter för lite av dessa.Syfte: Att se hur skolbarns mattallrikar ser ut i jÀmförelse med en referenstallrik med fokus pÄ intag av grönsaker och fisk.


UppvÀrmning av smÄhus i stadsdelen DjurgÄrden - Linköping

Syftet med detta examensarbete Àr att genomföra en energi- och systemanalys av den planerade stadsdelen DjurgÄrden i Linköping. Den ska ge svar pÄ vilket uppvÀrmningssystem kombinerat med hustyp som Àr mest systemriktigt. Att bygga sÄ miljövÀnligt som möjligt för att mildra den globala uppvÀrmningen Àr i fokus för alla parter. Slutsatsen Àr att passivhus inte Àr miljövÀnligast nÀr det byggs i ett fjÀrrvÀrmenÀt med kraftvÀrme.1 Det miljövÀnligaste och förmodligen det billigaste alternativet för alla parter Àr att bygga BBR2008 hus med fjÀrrvÀrme.2Examensarbetet utreder en alternativ anslutning av passivhus till fjÀrrvÀrme. Resultatet visar att anslutningen med EPS PEX och ackumulator i ett sekundÀrnÀt lönar sig jÀmfört med en traditionell anslutning med Twin-stÄlrör i primÀrnÀt.3 Den alternativa anslutningens frÀmsta egenskap Àr minskade vÀrmeförluster med en bÀttre isolering.1 Passivhus Àr ett hus med bra och tÀt isolering som gör hela konstruktionen energisnÄl2 BBR2008 Àr hus med gÀllande energispecifikation frÄn Boverket.3 EPS PEX Àr plaströr med frigolit isolering.

Damcyklisters energi- och vÀtskeintag

StrÀvan att tappa i vikt för att öka prestationsförmÄgan har blivit allt mer populÀrt hos elit- som motionscyklister. Genom att cykla med ett lÄgt energiintag i syfte att tappa kilon, har pressen ökat pÄ cyklisten och en hög risk för osund viktproblematik vÀxer fram i idrotten. Ofta skapar de sig en sÄ hög kontroll och perfektionism inom de faktorer som har pÄverkan pÄ deras prestationsförmÄga att det istÀllet kan leda till psykologiska svÄrigheter. En medveten livsstil leder till motsatt effekt. Syftet med studien Àr att undersöka en grupp damcyklisters energi- och vÀtskeintag under perioden dÄ de inte tÀvlar.

Energiutredning med ÄtgÀrdsförslag : Radiohusets kontorsbyggnad

  Examensarbete genomfördes i samrÄd med Helenius konsultbyrÄ. Syftet med arbetet var att utreda och undersöka möjligheterna att förbÀttra driftekonomi och inneklimat pÄ Radiohusets kontorsbyggnad som Àr belÀget pÄ GÀrdet i de centrala delarna av Stockholm. Bakgrunden till arbetet var att det fanns relativt stora problem med inneklimatet i denna del av byggnaden under bÄde sommar och vinter. Vintertid upplevde en stor del av personalen som vistades i byggnaden dragproblem och sommartid Àr inneklimatet alldeles för varmt för att personalen kan jobba effektivt. En annan del av problemet var att stora mÀngder energi anvÀndes för temperera byggnaden vintertid.

EnergikartlĂ€ggning av MasurgĂ„rdens förskola : ÅtgĂ€rder och dess potentiella energi- och kostnadsbesparing

Arbetet syftar till att Ă„skĂ„dliggöra energianvĂ€ndningen i MasurgĂ„rdens förskola samt kontrollera om fastighetens energisystem anvĂ€nds optimalt. KartlĂ€ggningen syftar till att förse fastighetsĂ€garen med beslutsunderlag för framtida investeringskalkyler och energi-besparingsĂ„tgĂ€rder.En modell av fastigheten skapades i energisimuleringsprogrammet IDA ICE, klimat-skalet Ă„terskapades frĂ„n konstruktionsritningar, belysning och personbelastning inven-terades pĂ„ plats. Resterande indata var baserat pĂ„ nyckeltal frĂ„n tidigare studier och schablonvĂ€rden.Simuleringsresultaten visar att fastigheten inte Ă€r i behov av nĂ„gra större investeringar i energibesparande Ă„tgĂ€rder. Men det konstateras att en Ă„rlig energibesparing pĂ„ 5308 kWh (5,6 %) Ă€r möjlig genom en sĂ€nkning av uteluftsflöde under vintermĂ„naderna och genom att byta ut radiatortermostaterna mot nya. ÅtgĂ€rderna leder Ă€ven till en förbĂ€ttring av inomhusmiljön och tros minska problemen med torra slemhinnor under vintermĂ„naderna hos brukarna..

Automation i DistributionsnÀt

As a part of Göteborg Energi?s work towards a smarter electric grid, the company has chosen to investigate the possibilities of automation in their middle voltage grid. In Europe, there are example cases where these technologies already are installed which many articles on the CIRED conference 2011 proved. Netcontrol Oy in Finland has, together with Tekla, created an automated SCADA system that Vattenfall in Finland today uses. The grid mainly consists of 10 kV open loop fed city grid and this automation is mainly designed for this type of grid.

Analys av Termodeck som ett uppvÀrmningssystem : En jÀmförelse mellan uppmÀtt och simulerat vÀrde samt analys om skillnaden för husets energianvÀndning

Ett passivhus Àr byggt av stomentreprenör företaget StrÀngbetong i Vara med ventilation och uppvÀrmning i samma system som kallas för Termodeck. UppvÀrmningen sker genom att tilluft frÄn ett FTX-aggregat förs igenom hÄldÀcksbjÀlklag som vÀrmer upp bjÀlklaget. Med det erhÄlls ett ?vÀrmegolv och vÀrmetak?. För ett sÄdant system behövs en byggnad med tung betongstomme.Energibalans berÀkning har gjorts med IDA program och schablon vÀrden frÄn olika kravspecifikationer som visar simulerade vÀrden.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->