SyfteSyftet med studien har varit att ur ett psykosocialt perspektiv undersöka och beskriva återhämtningsprocessen vid utmattningssyndrom. Fokus har varit att kartlägga de personliga strategier som främjar de drabbades väg tillbaka till ett fungerande vardagsliv. Frågeställningarna i studien har varit: Hur beskriver informanterna förloppet i sin återhämtningsprocess? Vilka personliga strategier, såväl praktiska som känslomässiga, har varit hjälpande i informanternas återhämtning?UrvalUrvalet har omfattat såväl män som kvinnor, med erfarenhet av återhämtning efter ett utmattningstillstånd. Sex informanter, två män och fyra kvinnor har deltagit.MetodStudien har haft en kvalitativ forskningsansats och genomförts med hjälp av intervjuer och även till viss del av kontakt via mail.

Syfte: Att undersöka patienternas upplevelser efter en hjärtinfarkt samt deras behov av stöd efter hemgången från sjukhuset. Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: Patienterna upplevde ofta känslor som irritation, vrede, depression, emotionella problem och uppfattade sig vara en börda för sin omgivning tiden efter hjärtinfarkten. De upplevde sig värdelösa och utan livsglädje relaterat till minskad energi för dagliga aktiviteter och oro för en ny hjärtinfarkt. Oro fanns även inför en nyupptäckt rädsla för döden och bristande kunskap om sjukdomen.

Dagens husbyggande handlar mycket om att huset ska använda så lite energi som möjligt. Vid nybyggnation eller renovering av byggnad krävs en energiberäkning.  Detta kan påverka när entreprenören garanterar en energianvändning som är svår att styra över. Den individuella brukarens beteende påverkar energianvändningen mycket. Projektet syftar till att jämföra den specifika energianvändningen för energiberäkningen och energianvändning. Detta för att skapa en förståelse om hur dessa relaterar till varandra. Det är svårt att göra en energiberäkning som stämmer överens med verkligheten.

Idag står bostads- och servicesektorn för cirka 40 procent av Sveriges energianvändning, det är därför viktigt att vidta åtgärder som leder till en effektivare energianvändning. Det gör man bland annat genom att minska energianvändningen för uppvärmning av bostäder. Energiförbrukningen i ett passivhus är ungefär en fjärdedel av förbrukningen för ett traditionellt hus. Passivhus är välisolerade och täta byggnader som till stor del värms upp av den energi som redanfinns i huset. De boende och deras hushållsapparater är mycket viktiga energikällor.

Examensarbetet har utförts på Stora Enso Nymölla Bruk AB. Det har utförts med frågeställningen: Går det att köra utskottsupplösarna effektivare med avseende på elenergiförbrukning? Anledning till denna frågeställning är att användningen av upplösarna minskat på grund av omstruktureringar i företaget. Detta resulterar i att upplösare körs i onödan, särskilt under nattskift. Effektanvändningen av rullmaskin fyras upplösare (RM4:s upplösare), och utskottsupplösaren efter den nu borttagna bestrykningsmaskinen (BM:s utskottsupplösare) har mätts.

Hur skapar jag en kundtidning som stärker relationen mellan kund och företag? Det är problemställningen som legat till grund för det här examensarbetet.Syftet med kundtidningen är att informera om energi och miljö, men även att skapa en god relation till kunden och kommunicera en känsla av samhörighet. Utifrån litteraturstudier har jag kommit fram till att detta kan uppnås genom att göra kunderna delaktiga i tidningens redaktionella innehåll och skapandet av det. Kunddelaktighet, kundnöjdhet och kundlojalitet är positivt relaterade till varandra. Företaget kan styra innehållet i den riktning det vill genom att behålla kontrollen över urvalet och på så sätt även uppnå sitt tilltänkta informativa syfte.Delaktigheten kan ske i olika former och blir tydligast när kunder finns representerade i text och bild.

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, läsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  på grund av  energi-  och fettmängden  samt tillgången till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: Målet med denna studie var att kartlägga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, läsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvärsnittsstudie med tio enkätfrågor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, läsk, energidryck och snacks genomfördes på 74  gymnasieelever i årskurs två under två dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stället att köpa sötsaker och läsk som konsumerades på skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades på fritiden var vanligast köpt i affärer. Det framgick också signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

Bygg- och fastighetssektorn står för närmare 40 procent av Sveriges energianvändning och miljöpåverkan. Därför har större fokus på energieffektiva och miljöcertifierade byggnader ökat det senaste decenniet inom branschen. För att fortsätta utvecklingen framåt kom EU med direktiv för medlemsländerna, där mål sattes för åren 2020 och 2050 gällande energianvändningen.Syftet med arbetet är att ta reda på vilken påverkan olika faktorer har när kunderna gör sina val av bostäder i framtiden. Faktorer som arbetet främst fokuserar på är energi, miljö och utformning.Arbetet bygger till stor del på intervjuer från mäklare samt olika aktörer från byggbran-schen. Mäklarnas syn på vilka faktorer som eftersöks på marknaden ansågs som ett bra tillvägagångsätt eftersom det är de som jobbar med kunderna.

Va?rlden sta?r info?r en av de kanske sto?rsta utmaningarna na?gonsin, att begra?nsa ma?ngden va?xthusgaser i atmosfa?ren till ha?llbara niva?er. Fo?r att uppna? detta ma?ste alla delar av samha?llet effektivisera och begra?nsa sin energi och resursanva?ndning.I detta kandidatexamensarbete har ett av A?sbacka Tra?dga?rds va?xthus i So?derhamn studerats fo?r att underso?ka mo?jliga investeringar till reduktion av den energianva?ndning som idag ra?der. De energireducerande a?tga?rderna har simulerats med programvaran IDA ICE 4.6 och da?refter analyserats och ja?mfo?rts med varandra.

Vårt examensarbete belyser hur lärare och elever arbetar med Internet i skolan idag. Syftet är att undersöka om Internet kan vara ett verktyg för meningsfullt lärande. Det är det sociokulturella perspektivet enligt Lev Vygotskij (1896-1934), som ligger till grund för vår syn på lärande där den sociala interaktionen och omgivningen är viktiga delar i lärandet. Tidigare forskning visar att Internet som verktyg i undervisningen medför både för ? och nackdelar.

Till år 2020 har EU satt upp mål om att sänka energianvändningen med 20 %. År 2013 står fastigheter för 40 % av Sveriges totala energianvändning och är på så vis en starkt bidragande orsak till den höga energianvändningen. Som ett led i detta arbete måste energianvändningen i fastigheter minska.Halmstad Kommun har ett stort fastighetsbestånd, där det äger och förvaltar många förskolor. De förskolor som utvärderas i rapporten är Trollbergets förskola i Söndrums Kyrkby och Askens förskola i Oskarström.  De här förskolorna har enligt fastighetsägarna (Halmstad Kommun) en betydligt högre energianvändning än vad som var projekterat.För att undersöka energianvändningen i förskolorna Asken och Trollberget i Halmstad Kommun har det gjorts beräkningar, besiktningar samt enkätundersökningar med personalen. Energiberäkningarna visar att både Asken och Trollberget förbrukar mer energi än vad som är rekommenderat av BBR.

Environmental impact and management of energy is a highly topical issue in today's society. Climate impact must be reduced. The Government has set a target to reduce energy consumption in buildings by 20 % by 2020 and 50 % by 2050 compared to the energy use in 1995.With this in mind, we chose to examine how property owners can work on improving energy efficiency in existing apartment buildings. We also wanted to investigate profitability of different increasing energy efficiency measures and the calculation methods and the risk assessment performed by such investments. To tie in with government objectives, we also saw the possibilities of achieving these goals.20 companies were interviewed, of which 14 were property owners and 6 were consulting firms that works with energy efficiency.

Under de senaste åren har användningen av mobilapplikationer i smartphones ökat och kommer förmodligen fortsätta att göra det. Smartphoneanvändare ställer ofta höga krav och vill nästan alltid ha bättre prestanda i smartphones vilket driver utvecklingen framåt. Dock har många smartphoneanvändare klagat på att batteriet inte räcker till för deras användning. Enligt olika forskare är inte batteriet dåligt utan det är mobilapplikationer som förbrukar för mycket energi. De flesta studier som handlar om energiförbrukningen i mobilapplikationer fokuserar mycket på de tekniska aspekterna och det finns relativt lite kunskap om vad användare tycker om energiförbrukningen.

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, läsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  på grund av  energi-  och fettmängden  samt tillgången till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: Målet med denna studie var att kartlägga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, läsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvärsnittsstudie med tio enkätfrågor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, läsk, energidryck och snacks genomfördes på 74  gymnasieelever i årskurs två under två dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stället att köpa sötsaker och läsk som konsumerades på skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades på fritiden var vanligast köpt i affärer. Det framgick också signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

Energiområdet och arbetet med ökad energieffektivisering har blivit ett alltmer aktuellt område i dagens samhälle. En minskad energianvändning är gynnsam för miljö och klimat och är även attraktiv ur ett ekonomiskt perspektiv.Industrisektorn har potential att effektivsera sin användning av energi men de åtgärder som finns att tillgå för att uppnå detta vidtas inte fullt ut. Detta beror på att det finns ett antal hinder som bromsar arbetet med energieffektivisering. Denna studie fokuserar på dessa hinder men även på de drivkrafter som kan användas för att motivera arbetet med energieffektivisering. Dessa hinder och drivkrafter diskuteras i studien ur ett organisationsteoretiskt perspektiv.I studien framträder ekonomi och inre samt yttre påverkan (exempelvis personligt intresse, krav och konkurrens) som de starkaste drivkrafterna för energieffektivisering.