Sök:

Sökresultat:

1627 Uppsatser om Förnyelsebar energi - Sida 28 av 109

BangÄrdsviaduktens inverkan pÄ Göteborg En studie av trafiklösningarnas pÄverkan pÄ stadskÀrnan

Dagens samhÀlle Àr i behov och strÀvar efter att fÄ ner energianvÀndningen. Inte minsti byggsektorn dÀr nyare teknik och smarta innovationer gör att vi kan sÀnka vÄrenergiförbrukning och dÄ Àven fÄ ner vÄra energikostnader. Ett sÀtt att reducera dessabÄda faktorer Àr att byta ut gamla ventilationslösningar mot nya mer energieffektivasystem. Att vÀlja en viss typ ventilationssystem Àr dÀremot inte alltid ett enkelt beslutdÄ det finns ett flertal olika principer av system man kan utgÄ ifrÄn för att ventilera enlokal och skapa ett bra inneklimat. De enklaste ventilationssystemen ger ett konstantluftflöde medans man med mer avancerade system kan anvÀnda sig av varierandeluftflöden för att förse en lokal med frisk luft utefter det behov som finns.Denna rapport har i sin helhet tittat pÄ de förutsÀttningar som finns dÄ man utformarett ventilationssystem för en förskola.

Informationsöverföring mellan kalkylavdelning och produktion i byggprocessen En studie utförd pÄ AF Bygg Göteborg AB

Dagens samhÀlle Àr i behov och strÀvar efter att fÄ ner energianvÀndningen. Inte minsti byggsektorn dÀr nyare teknik och smarta innovationer gör att vi kan sÀnka vÄrenergiförbrukning och dÄ Àven fÄ ner vÄra energikostnader. Ett sÀtt att reducera dessabÄda faktorer Àr att byta ut gamla ventilationslösningar mot nya mer energieffektivasystem. Att vÀlja en viss typ ventilationssystem Àr dÀremot inte alltid ett enkelt beslutdÄ det finns ett flertal olika principer av system man kan utgÄ ifrÄn för att ventilera enlokal och skapa ett bra inneklimat. De enklaste ventilationssystemen ger ett konstantluftflöde medans man med mer avancerade system kan anvÀnda sig av varierandeluftflöden för att förse en lokal med frisk luft utefter det behov som finns.Denna rapport har i sin helhet tittat pÄ de förutsÀttningar som finns dÄ man utformarett ventilationssystem för en förskola.

Kostens betydelse för prestation vid högintensiv fysisk aktivitet : En jÀmförelse mellan LCHF och Svenska NÀringsrekommendationer

Syfte, hypoteser och frÄgestÀllning:Syftet med studien Àr att undersöka hur kostsammansÀttning pÄverkar prestation, upplevelse och fysiologiska parametrar hos unga mÀn, i samband med högintensiv fysisk aktivitet. H1 Fysisk prestation, hÀr definierat som total producerad energi under testtiden (J),maximal kraftutveckling (W) samt ett medelvÀrde pÄ kraftutveckling (W), pÄ högintensitet Àr lÀgre efter intag enligt LCHF-kost jÀmfört med SNR.H2 Upplevd anstrÀngning under fysisk prestation skattas högre vid LCHF-kost jÀmfört medSNR.H3 RER (Respiratory Exchange Ratio) Àr lÀgre vid LCHF-kost jÀmfört med SNR.H4 LaktatnivÄn i blodet Àr lÀgre vid LCHF-kost jÀmfört med SNR.F Hur pÄverkas sinnesstÀmningen av en kosthÄllning enligt LCHF jÀmför med SNR?Metod:En experimentell crossover-studie utfördes pÄ nio friska, trÀningsvana mÀn i Äldern 22-25 Är. Samtliga deltagare genomgick en kostintervention under tvÄ femdagars-perioder pÄ kosthÄllning enligt LCHF och Svenska NÀringsrekommendationer (SNR), separerade med en nio dagars washout-period. Efter respektive kostperiod utfördes tester bestÄende av RER- mÀtning pÄ ergometercykel samt upprepade Wingate-test (2 st) dÄ de fick skatta upplevd anstrÀngning enligt CR100-skalan. I samband med testerna mÀttes Àven vikt, fettprocent och laktatvÀrden.

EnergiÄtervinning ur vÄtluft vid pappersmaskin

Övik Energi AB driver i Husum ett fjĂ€rrvĂ€rmenĂ€t som tillföres energi frĂ„n M- reals pappersbruk i Husum. VĂ€rmen produceras dels genom Ă„tervinning av torkluft frĂ„n en av pappersmaskinerna och dels i en Ă„ngvĂ€rmevĂ€xlare. Andelen Ă„tervunnen vĂ€rme kontra prima vĂ€rme antogs, innan fjĂ€rrvĂ€rmenĂ€tet togs i drift 1992, uppgĂ„ till 80% respektive 20% vardera. Andelen spillvĂ€rme har emellertid visat sig vara betydligt lĂ€gre Ă€n dessa 80%. Som exempel har andelen under tiden 1998-2001 varit ca 55% av nĂ€tets totala vĂ€rmebehov pĂ„ 7000 MWh/Ă„r.

Egenproducerad solel i ett smÄhusomrÄde

Sverige ska Är 2020 ha en energiförsörjning bestÄende av 50 % förnybara energikÀllor. Den viktigaste kÀllan till förnybar energi Àr solen. Solel Àr dock en dyr investering idag och gÀllande regelverk försvÄrar möjligheterna till att tillgodorÀkna sig egenproducerad el.Byggföretaget JM bygger redan hus med lÄg energianvÀndning. Ett sÀtt att bidra till ett förnybart energianvÀndande Àr att installera system som producerar egen el till husen. Detta arbete har genomförts för att undersöka om solel kan komma att bli en konkurrenskraftig produkt att erbjuda JM:s husköpare.

Termisk energilagring genom fasÀndringsprocesser: en studie
av systemlösningar och produkter med fasÀndringsmaterial

Denna rapport bygger pÄ en litteraturstudie och avser att ge en bred beskrivning av en teknik kallad LTES (Latent Thermal Energy Storage). Rapporten förklarar teorin bakom tekniken, behandlar de komponenter som krÀvs för att praktiskt kunna anvÀnda den, tittar pÄ kostnader som Àr förknippade med den och visar pÄ tillÀmpningar som finns idag och Àr förvÀntade inför framtiden. Vid LTES genomgÄr ett PCM (Phase Change Material) en fasÀndring vid en viss temperatur. Vid fasÀndringen lagras (eller avges) termisk energi i (frÄn) PCM:et. Denna fasÀndringsprocess kan sedan anvÀndas praktiskt i olika produkter och system för att ge vÀrme och/eller kyla efter behov.

Industriell Ekologi i Sverige? : Förekomst av material- och energiflöden i skogsindustrin

Huvudsyftet med studien var att se i vilken grad det gÄr att finna samarbeten genom material- och/eller energiutbyten mellan nÀrliggande anlÀggningar inom skogsindustrin i Sverige. Genom att göra en inventering av vilka anlÀggningar som finns inom skogsindustrin och sedan kontakta dessa, sammanstÀlldes en lista över de olika anlÀggningarna och deras olika samarbeten. Inventeringen gjordes med hjÀlp av olika branschorganisationer samt sökmotorer pÄ Internet. Utöver detta besöktes ocksÄ fyra intressanta fall för att ge en inblick i hur dessa samarbeten kan se ut.Studien visar pÄ att den hÀr typen av samarbeten existerar inom skogsindustrin och att drygt en tredjedel av de studerade anlÀggningarna har nÄgon form av samarbeten rörande dessa frÄgor. Detta pekar pÄ att man inom skogsindustrin Àr lÄngt framme nÀr det gÀller resursutnyttjande och att möjligheten att minimera sin energi- och materialanvÀndning hela tiden Àr en relevant frÄga.Det finns med stor sannolikhet Ànnu fler sÄdana samarbeten som inte framkommit vid undersökningen och en intressant aspekt Àr att vid de besök som gjordes upptÀcktes samarbeten som inte uppmÀrksammats vid tidigare kontakter.

VÀtgas och brÀnsleceller : Ny energi för Försvarsmakten?

The purpose of this paper is to identify the current status of fuel cell technology and to establish whether said technology is mature enough to be implemented into the Swedish Armed Forces. The question to be answered in this paper is as follows: Can hydrogen gas and fuel cells be used as an alternative source of energy within the Swedish Armed Forces?This paper is based on theoretical studies and reports from prior research done on fuel cells. By studying these facts a predictive answer has been obtained. The answer I have come to, is that the maturity of fuel cell technology is currently inadequate for the Swedish Armed Forces to implement, especially considering its harsh working conditions..

HastighetsmÀtning i produktion

Sedan urminnes tid har folk sysslat med mÀtning av olika slag. Tid, lÀngd, höjd, area, energi, volym och styrka Àr nÄgra exempel pÄ vad som behövde mÀttas. Att mÀta Àr att jÀmföra verklighet med en fördefinierad enhet. En sekund, en meter, ett watt Àr nÄgra exempel pÄ enheter som brukas för att kunna definiera en mÀtning. I dagens samhÀlle Àr det viktigt med exakt mÀtning för att kunna till exempel producera rÀtt tjÀnst i rÀtt tid, just in time, för att kunna utnyttja sina resurser effektivt.

Logistik för strÄbrÀnsle :

Summary Today energy prices are rising. As a result biomass fuel is getting more and more interesting. Wood chips is very popular, but also straw from grain production is on the table. Lunds Energi AB project a combined power and heating plant in Örtofta out of Lund. Wood chips is meant to be the main energy source, complemented by straw. In this thesis the transportation of straw for fuel is studied.

SmÄskalig vattenkraft :

Small hydropower plants have been an important source for electricity for many years. During the 70?s the general thought was that nuclear was the future. Around 2000 small waterpower plants were shut down. It wasn?t profitable to invest in.

En energieffektiv arena

Det Àr ett angelÀget allmÀnintresse att ta tillvara pÄ mÄnga av de metaller som finns i berggrund, men ofta har marken dÀr mineralerna Äterfinns Àven andra anvÀndningsomrÄden. För att sÄ gott det gÄr att tillgodose dessa olika ÀndamÄl har vi idag ett regelverk kring sÄdan utvinning, frÀmst genom minerallagen, dÀr Àven andra intressen sÄ som rennÀring, markÀgare och miljö finns medtagna. Syftet med denna uppsats har varit att kartlÀgga hur beslutsprocessen kring en gruvetalbering ser ut, frÀmst enligt minerallagen och Àven vissa andra lagrum, samt att se hur nÀmnda övriga intressen vÀgs ini den processen. Det gÄr dÀr att konstatera att prospektören har en fördel just p.g.a det angelÀgna allmÀnintresse som mineralutvinning faktiskt klassats som..

Mobilapplikation för trÀning av hÀst

De allra flesta som trÀnar hÀstar gör det för att i nÄgot syfte öka hÀstens prestationsförmÄga. NÀr hÀsten Àr rÀtt trÀnad för sin uppgift minskar skaderisken hos bÄde hÀst och ryttare. RÀtt trÀning frÀmjar hÄllbarheten pÄ lÄng sikt. Med en pulsmÀtare anpassad för anvÀndning pÄ hÀst Àr det möjligt att utlÀsa vilken intensitet trÀningen har och anpassa den för att fÄ den effekt man önskar. Med konditionstest för hÀst kan man sedan utvÀrdera om trÀningen haft avsedd effekt. En enkel mobilapplikation anpassad för konditionstrÀning av ridhÀst skulle kunna leda till en ökad medvetenhet kring trÀning och trÀningsintensitet hos mÀnniskor som trÀnar ridhÀstar.

NIMBY eller YIMBY? : Upplands VĂ€sbys vindkraft i Ockelbo kommun

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den lokala uppfattningen i Ockelbo gentemot etableringen av en vindkraftspark i nÀromgivningen samt vad som ligger bakom Upplands VÀsbys val att bygga ett vindkraftverk pÄ annan ort. Resultaten visar att NIMBY-Äsikter inte ligger bakom Upplands VÀsbys val samt att attityden som Äterges bland de boende och kommuntjÀnstemÀnnen i Ockelbo kommun prÀglas av en positiv instÀllning mot vindkraftsetableringen i deras nÀrmiljö. Den positiva instÀllningen grundar sig frÀmst pÄ utbetalningen av bygdepengen samt att vindkraften symboliserar och innebÀr miljövÀnlig energi..

Trygghet ur ett boendeperspektiv

Vid projektering idag stÀlls konstruktören ofta inför valet att projektera för antingen ventilation med konstanta flöden, eller med variabla flöden. Vidare kan Àven flödena varieras manuellt eller automatiskt. Det konstruktören mÄste ta hÀnsyn till Àr investeringskostnaden, men Àven potentiella energi- samt kostnadsbesparingar över tid. MÄnga gÄnger Àr det svÄrt att veta hur energianvÀndningen pÄverkas av de olika systemvalen varför det Àr svÄrt att vÀlja det mest optimala systemet.Detta arbete undersöker livscykelkostnaden, LCC, med nuvÀrdeskostnaden pÄ en skola i Uppsala med tre olika system, antingen konstant ventilationsflöde, CAV med timer, manuellt styrd variabel ventilation, VAV, eller automatisk VAV med styrning pÄ temperatur och CO2. Huvudanledningen till det Àr att skolor bestÄr av en mÀngd olika klassrum och lokaler som inte alltid anvÀnds under skoltiden, risken finns alltsÄ att skolan överventileras med ett traditionellt CAV.

<- FöregÄende sida 28 NÀsta sida ->