Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en binär modell klargöra vad det är som styr att en del svenskar väljer att köpa grön energi, genom att ta reda på vilka faktorer som påverkar sannolikheten att en genomsnittlig individ väljer att köpa ?grön el?. Samt att se hur framtidens intresse är för grön el. Ett delsyfte med uppsatsen är att göra en jämförelse mellan Sundquists doktorsavhandling från 2002 och Temo ABs undersökning från 1998 för att se om kunskapen och attityderna kring grön el har förändrats. Temos studie var en klartläggning av svenskarnas kunskaper om beteende och attityder kring grön el, studien gjordes för Sveriges elleverantörer.

Uppsala kommun har beslutat att bebygga området Östra Sala backe, beläget mellan Gränby i norr och Boländerna och Fyrislund i söder. Markanvisning har givits byggherrar för första etappen och byggandet beräknas starta 2013. Området är tänkt att ha en hållbarhetsprofil. Detta arbete undersöker delar av den framtida energianvändningen med utgångspunkt från första etappens planerade byggnader. Huvudfrågorna för arbetet har varit följande:Går det ur lågtempererad fjärrvärme att utvinna tillräckligt med energi för att täcka värmebehovet med ett luftburet system? Vilka alternativ finns avseende utvinning av förnybar energi integrerat i byggnader och hur utnyttjas dessa mest effektivt? Examensarbetet är utfört i samråd med Arne Roos och Magnus Åberg vid Institutionen för teknikvetenskaper, Fasta tillståndets fysik, Uppsala universitet.Examensarbetet innehåller en bakgrundsbeskrivning, beräkning av temperatur hos tilluft vid luftburen uppvärmning och elproduktion hos småskaliga vindkraftverk, och simuleringar av dels luftburen uppvärmning med olika fjärrvärmetemperaturer och dels byggnader med solfångare och solceller.Beräkningarna visade att flödet, som blir högre för större byggnader, hade stor inverkan på vilken temperatur tilluften behövdes värmas till.

Detta arbete har bestått i att utveckla en mobil förnyelsebar energikälla för hjälparbetare och expeditioner. Efter kontakt med Läkare Utan Gränsers internationella avdelning för logistik framkom att organisationen vid fältarbete saknar en pålitlig energikälla för att tillgodose sitt basbehov av el. Resultatet är en vattendriven elgenerator som alstrar ström från forsande vatten i floder och bäckar. De största fördelarna är mobiliteten, den enkla och snabba installationen och kontinuiteten i elproduktion..

Detta arbete har bestått i att utveckla en mobil förnyelsebar energikälla för hjälparbetare och expeditioner. Efter kontakt med Läkare Utan Gränsers internationella avdelning för logistik framkom att organisationen vid fältarbete saknar en pålitlig energikälla för att tillgodose sitt basbehov av el. Resultatet är en vattendriven elgenerator som alstrar ström från forsande vatten i floder och bäckar. De största fördelarna är mobiliteten, den enkla och snabba installationen och kontinuiteten i elproduktion..

Gryta Avfallsstation har stora markytor som kan utnyttjas. På den ytan befinner sig byggnader och en deponi som är sluttäckt enligt nya krav. Bolaget har också en stor intern el- och värmeförbrukning. Det finns ett behov av att minska andelen av den inköpta elen. Endast elbehovet tas upp i denna uppsats.En av möjligheterna är att introducera förnyelsebara energikällor på deponins yta som idag inte används.

Stenvalls Trä äger ett sågverk på Lövholmen i centrala Piteå. De har ett effektbehov på ca 10 MW värme för att torka virke i virkestorkar. Smurfit Kappa Kraftliner är ett integrerat pappers- och massabruk och även Piteås största producent av fjärrvärme. Fjärrvärme produceras främst med sekundärvärme, som är betraktat som spillvärme. Om fjärrvärmebehovet är stort används även primärvärme i form av ånga.

Syftet med detta arbete är att identifiera geografiska platser i Sverige där det finns affärsmöjligheter för Vattenfall med industrikombinat som grundtanke samt definiera industrikombinatets uppbyggnad. Då arbetet skrivs för Vattenfall Elproduktion Norden ska elproduktion ingå i industrikombinatet. Begreppet industrikombinat används i detta arbete för att beskriva samarbeten där restvärme från en produktionsenhet används som primärvärme i en annan produktionsenhetBranscherna med störst energianvändning i Sverige anses vara mest intressanta att samarbeta med eftersom det i dessa branscher bör finnas affärsmöjligheter med störst potential. Industrier ur dessa branscher kartläggs och placeras ut på en Sverigekarta för att lokalisera geografiska områden med stor energianvändning. Även enskilda industrier med stora energibehov ur andra branscher placeras ut på kartan.

Sedan början av 1980-talet har el från vindenergi levererats till elnätet i Sverige, men sedan dess har vindkraften byggts ut och förbättrats tekniskt. 2013 stod vindkraften för cirka 7 % av den totala elkonsumtionen i Sverige. I takt med att intresset och behovet av förnybara energiresurser växer sig allt starkare har även forskningen kring möjligheten att utvinna energi ur vågorna tagit fart. Den första kommersiella vågkraftsparken i Sverige, Sotenäs, började installeras i början av 2014, där tekniken baserats på den forskning som bedrivits av Lysekilsprojektet sedan 2002. Potentialen för elproduktion från vågor längs Sveriges kuster beräknas vara 10 TWh per år vilket kan jämföras med Sveriges totala elproduktion på cirka 150 TWh per år.Denna rapport syftar till att visa hur vågkraftens situation idag kan jämföras med vindkraftens utveckling.

I en tid med allt mer påtagliga miljöhot, ökande CO2-utsläpp och stigande efterfrågan på el är det viktigt att utvecklingen av billig och effektiv förnyelsebar energi fortsätter runt om i världen för att kunna konkurrera mot billigare, icke förnyelsebara, energikällor. Ett steg i detta är att utveckla och effektivisera solkraft till den nivån att länder och företag väljer att investera i solkraft. Mer konkret kan det ske igenom utveckling av nya, mer effektiva, solcellsmoduler.I denna studie ska en ny typ av solcellsmodul, SmartPlus ? utvecklat av Innotech Solar, jämföras mot deras standardmodul EcoPlus för att undersöka om den nya modulen kan bidra till högre andel solkraftsgenererad el i Sverige och där med minska CO2-utsläppen. Den nya solcellsmodulen är framtagen för att bättre kunna hantera och ta tillvara på solinstrålningen om en del av modulen utsätts för skugga, därför kommer studien simulera de båda moduler i en solpark där det sker intern skuggning mellan modulraderna.

Det svenska elcertifikatsystemet är ett relativt komplext system med en enkel grundtanke; att genom marknadens krafter öka den förnybara elproduktionen i Sverige på ett kostnadseffektivt sätt. Genom att låta producenterna av förnybar el sälja elcertifikat till konsumenterna erhåller de en extra inkomst som ökar deras intäkter och gör det mer lönsamt att driva denna typ av produktion. Det finns dock en oro bland politiker att konsumenternas kostnad för elcertifikatsystemet kan bli orimligt hög i samband med att målen för tillkommande förnybar elproduktion höjs. En ambitionsökning i målen kan leda till en utbudsbrist av elcertifikat till följd av en ökad efterfrågan på dem och då även ett högre elcertifikatspris. Det finns även andra osäkerhetsfaktorer i systemet som skulle kunna ge upphov till en utbudsbrist. I dagsläget finns det inget övre tak för hur mycket en konsument kan betala för elcertifikaten utan prissättningen sköts på en fri marknad och hamnar i teorin där konsumenternas efterfrågekurva skär producenternas utbudskurva på elcertifikatsmarknaden. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka konsekvenserna för konsumenternas välfärd ifall det blir en utbudsbrist på elcertifikat under dagens förutsättningar då det inte finns något pristak på elcertifikat och jämföra detta med ett scenario då ett pristak införs.

Arvika Fjärrvärme AB, a district heating company from Arvika, today cover 74 % of their total energy production with biofuel wich runs a 16 MW bioler giving process water at saturated liquid state.In recent years Vaporel AB has introduced a new tecnique that gives an external generation of steam after boilers. The concept is built on an adiabatic pressure drop of the saturated liquid in a so called Flashbox which makes a small part of the liquid to evaporate. The generated steam is lead into a turbine where electricity is in a conventional manner.The purpose with this rapport was to do a basic study for the specific system at Arvika where it?s possible to see the potential production of electricity that follows an installation of a flasbox.The final goal was to introduce an economic analysis of a flashox installation at given conditions.To reach our goals we have created a model in Excel where we used the given conditions at Arvika Fjärrvärme to do our calculations. The model has been tested at three different states, of process water returning to potboiler, to be able to decide the optimal operation for the system at present.The studies have resulted in a pressure of the processwater at 14,5 bar (at) and a pressuredrop to 9,5 bar (at) in the flashbox.

The aim of this report was to investigate if Sweden can have 100 % renewable electricity production in the year 2050. The conclusion is that it is possible but under certain conditions. For instance wave power must be in commercial use. When wind power and solar power represent a large percentage of the electric production there will be a lack of electric power during the winter but during the summer there will be a surplus of electric power. Both the surplus and the lack of electric power need to be taken into account.

Idag står vi inför flera miljöproblem som exempelvis klimatpåverkan och förlust av biologisk mångfald. Vattenkraften är en förnybar energikälla som kan producera el med låga utsläpp av växthusgaser. Sverige har en lång tradition av att utnyttja vattnet som energikälla och har det senaste århundradet byggt ut en majoritet av de svenska vattendragen med vattenkraftverk. Idag står vattenkraften för nästan hälften av Sveriges elproduktion och bidrar till Sveriges låga utsläpp av växthusgaser. Samtidigt anses vattenkraften påverka den biologiska mångfalden och vattendragen negativt. Av ungefär 2100 kraftverk står de 200 största för över 90 % av elproduktionen. Det finns alltså ett stort antal småskaliga kraftverk som bidrar med en liten del elproduktion samtidigt som de riskerar att påverka vattendragen negativt. Syftet med den här studien var att undersöka om elproduktionen från småskalig vattenkraft är försvarbar sett till dess miljöpåverkan.

Som ett led i att minska växthuseffekten och den globala uppvärmningen gäller det att minskautsläppen av koldioxid. En stor del av den koldioxid som släpps ut inom energisektornkommer från elproduktion i kolkondenskraftverk. Dessa utsläpp kan minskas genomutbyggnad av kraftvärme, det vill säga samtidig produktion av värme och el. Ett sätt att göradet är att komplettera befintliga, småskaliga värmeverk med elproduktion via enproduktionsintegrerad ORC-krets (Organisk Rankinecykel). Syftet med den här studien är attge en uppfattning om de tekniska och ekonomiska förutsättningarna, vid installation av enproduktionsintegrerad ORC-krets.

Due to historically low prices for electricity in Sweden, many small-scale hydropowerplants were closed down. A small-scale power plant has more or less the samemaintenance costs as larger plants, but doesn?t generate as much income. Today?sincreasing price for electricity in combination with a desire for renewable energysources makes small-scale hydropower interesting again.