Mitt syfte med den här studien är att beskriva och ge en förståelse för hur pedagoger i förskolan uppfattar och förhåller sig till begreppet hållbar utveckling och vad det innebär för arbetet i barngruppen. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer och en videofilmningsobservation som metod. Intervjuerna genomfördes med fyra förskollärare på olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkommer det att förskollärarna har stora kunskapsskillnader vad gäller hållbar utveckling, även intresse och engagemang varierar bland förskollärarna. Hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling är ett komplext begrepp som förskollärarna tolkar och förstår på olika sätt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det är ställt med det informella elevinflytandet i en av Sveriges storstadsregioners skolor. Med det informella inflytandet avses inflytande i planering och genomförande av undervisningen. Målet är att ta reda på om elever och lärare har en likartad syn på vad elevinflytande är och hur väl detta uppnås och tillämpas på skolan, samt se till hur implementeringen av Lgr11 har förändrat lärares sätt att arbeta med elevinflytande. Genom intervjuer med lärare och enkätundersökningar med elever framkommer att lärare och elever är upplever elevinflytandet och dess roll i skolan olika. Även lärarna emellan går meningarna isär, vilket främst beror på inställning till elevinflytande.

"Läraren har alltid sista ordet. Om elevers uppfattningar av hur deras inflytande i skolan kan ta sig uttryck." är ett examensarbete på 10 poäng på lärarhögskolan i Malmö av Jenny Rosengren. Det som föranlett arbetet är i första hand Rosengrens upplevelse av styrdokumenten som vaga beträffande hur elever kan utöva inflytande i skolan samt vad de kan få vara med och bestämma om. Arbetets syfte är att konkretisera elevinflytande genom att förtydliga demokratins gränser och möjligheter i klassrummet. Arbetet svarar på följande frågeställning: Hur upplever elever att deras inflytande i skolan kan ta sig uttryck? Arbetet utgår från enskilda intervjuer med sex elever.

Det här arbetet består av en djupgående fallstudie av FN:s roll i Kambodjas demokratiseringsprocess, där fokus ligger på den stora interventionen som skedde i början av 1990-talet. Arbetet är till stor del av deskriptiv karaktär där vi försöker reda ut händelseförloppen i Kambodja efter Röda Khmerernas fall. Vår utvärdering av FN:s insats är att den har haft en stor påverkan på landet, men att man inte till fullo lyckades uppnå den långsiktiga demokratin som var FN:s intention. En förklaring till varför man inte lyckades skapa demokrati i ett längre perspektiv, kan förklaras utifrån de organisatoriska brister som fanns, men även FN:s rädsla att bedriva det ledarskap man ålagts genom fredsavtalen. Vi kommer att utgå från ett koncept om ?peace-maintenance?, som innebär ett helhetsperspektiv, där vi konstaterar att FN hade kunnat förbättra vissa punkter för att åstadkomma ett bättre resultat..

In recent years the liberal representative democracy has been subject of a substantial critique because of its inability to accommodate difference and createa genuinely democratic political process. One such critique comes from the theory of deliberative democracy. Supporters of deliberative democracy try to promote a model of democracy that take its vantage point in free and equal deliberationbetween all relevant actors in a political community. This model has with some success opposed the aggregative model of democracy, and in important ways turned the attention to the potential of deliberative processes.However, the deliberative model is still somewhat underdeveloped when it comes to issues of diversity and difference. This essay deals with such deficiencies by analysing deliberative democracy in the light of the critiquelaunched by difference- and radical democrats.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrågeställning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sägas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frågeställningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi beläggas i logen? 2.

Syftet med studien var att analysera och undersöka de möjligheter och svårigheter som kan finnas med en boendeinflytandeprocess vid ombyggnation av utemiljön i ett bostadsområde. Utifrån detta ställdes tre frågeställningar: Vilka faktorer kan sägas främja ett aktivt deltagande i den här formen av boendeinflytandeprocess? Vilka faktorer kan sägas motverka ett aktivt deltagande i den här formen av boendeinflytandeprocess? Vilka aspekter kan sägas ligga till grund för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för ett lyckat genomförande av en boendeinflytandeprocess?Studien omfattar de boendeinflytandemöten som genomförts under 2006 och 2007, i regi av det allmännyttiga bostadsföretaget ÖBO, på gatorna Diktargatan och Författargatan i stadsdelen Vivalla i Örebro.För att samla in data har metoden kvalitativa intervjuer använts. Analysförfarandet har grundat sig på tidigare forskning, bestående av forskning runt ämnet, samt Lennart Lundquist syn på begreppet ?Medborgardemokrati?.Ett resultat som denna studie har kommit fram till är vikten av att använda olika mötesformer för att nå så många grupper och individer som möjligt..

This study compares different articles on aftonbladet.se and the availability of comment fields on the articles. It is not possible to comment all of them and we examined which you could and which you could not comment on. The study?s purpose is to examine how well the comment fields on aftonbladet.se take advantage of the opportunity to create a deliberative discussion that the public may take part of. This study looks at what subject matters it is possible to comment on and if there are any statistical correlations between those subjects that you can?t. This study analyses 250 articles on the news site aftonbladet.se with a total of eleven variables between the 26 of November and the 7 of December.

I denna uppsats intervjuas pedagoger för att undersöka hur en skola hanterar mångfalden bland eleverna. Syftet med undersökningen är dels att analysera vad mångfald innebär för respondenterna dels att undersöka i vilken utsträckning elevernas erfarenheter och kulturella bakgrund tas tillvara i undervisningen. Vi vill också se hur dessa frågor framställs i litteratur. Alla tillfrågade i undersökningen lägger etnicitet i begreppet mångfald och alla utom en anger det som det allra första de tänker på. Vid utförligare beskrivning nämns även kön, social klass, sexualitet, funktionshinder och intressen som delar av mångfalden.

Rwanda är ett land som har kommit att förknippas med det folkmord som inträffade 1994, men vad har egentligen hänt i landet sen dess? I denna uppsats är intentionen att undersöka den avstannade transitionsprocessen efter folkmordet, där den sittande regimen har blivit alltmer auktoritär. Studien görs utifrån fyra relevanta perspektiv; den politiska kulturens betydelse för en demokratisk utveckling, aktörsperspektivet med ledande aktörers agerande som påverkansfaktor, internationella aspekter i form av externa aktörer och regionala konflikter och civilsamhället som en grund för uppbyggnad och skydd av endemokratisk stat. Uppsatsen är av teorikonsumerande karaktär där vi har valt att ta hjälp av ett flertal teoretiska skolbildningar för att förklara den politiska utvecklingen i Rwanda. De fyra perspektiven är beroende av varandra och vi menar att utan en samverkan dem emellan är en transition mot demokrati en oerhört svår uppgift för ett land med Rwandas förflutna..

The purpose of this thesis is to analyze the construction of consensus in commune-collaborations. By a review of written material combined with elite interviews we have been able to follow the decision-making and the forming of consensus, in a commune-collaboration called NOSAM, in which they have decided to use consensus as a decision method. The thesis is based on a case study and we have decided to follow a specific issue that has been discussed for some time.We have created an instrument based on the ideal of deliberative democracy, through which we have been able to examine whether the decision-making in NOSAM can be described as a deliberative process or if consensus is formed by other incentives.The study shows that the decision-making in NOSAM cannot be described as a deliberative process, although there are some elements of deliberation. Consensus is formed in a proposition drawn up by the officials for the commune-representatives to agree on. Afterwards, the decision has to be brought up in each commune before reaching a final decision in NOSAM.Our opinion is that having consensus as the decision method leads to difficulties when deciding on bigger issues..

Denna uppsats behandlar terrorism i ett demokratiskt Europa och speciellt de båda terroristgrupperna ETA i Spanien och IRA i Nordirland. De båda organisationerna har inom ett relativt kort tidsintervall valt att lägga ner sina vapen och har dessutom uttryckt en vilja att i fortsättningen vilja arbeta demokratiskt. Med vår studie har vi velat förklara varför denna förändring har skett. Vi har använt oss av en komparativ fallstudie för att på sätt finna förklaringar till de båda händelserna. Denna studie har utförts med hjälp av relevant statsvetenskaplig forskning och teorier.

Fastighetsverket ska bygga ett nytt residens för Sverigesambassadör i Chile. Residenset skall tillgodose högtställda krav på arkitektonisk utformning. Målet är attskapa moderna, vackra, effektiva och representativalokaler som ökar intresset och uppmärksamheten förSverige. Byggnaden, interiören och inredningen skalltillsammans utgöra en enhetlig gestalt och förmedla enpositiv bild av Sverige på ett tydligt sätt. Residenset ärlikasom ambassaden Sveriges ansikte utåt.

Uppsatsen behandlar EU:s utvidgningspolitik och dess underliggande krafter. Syftet är att förklara Turkiets långa väg mot EU-medlemskap med hjälp av en jämförelse med Polen. Vårt teoretiska ramverk är en tredelad modell som förklarar individers och organisationers handlande. Modellen består av konsekvenslogik som rör rationella kalkyler om nytta, regellogik som behandlar situationsspecifika regler och uppfattningar om gemenskap och identitet, samt morallogik som tar sin utgångspunkt i universella principer som demokrati och mänskliga rättigheter. Förutom de officiella dokumenten rörande utvidgningen undersöker vi den inofficiella diskussionen - en relativt oprövad avgränsning i den europeiska kontexten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrågeställning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sägas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frågeställningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi beläggas i logen? 2.