BakgrundBarns rättigheter i relation till förskolans matsituationer är i fokus i denna studie. Forskningen pekar på flera betydelsefulla begrepp som exempelvis ömsesidigt perspektivtagande, erkännande av barnet som person, barnsyn, barnperspektiv och pedagogers förhållningssätt, vilka beskrivs som viktiga då barnen utvecklar sin förståelse för demokrati. Förskolans ledande styrdokument synliggör och förtydligar det ansvar som vilar på förskolans pedagoger för barnens demokratiutveckling.SyfteSyftet med studien är att skapa kunskap kring hur demokrati, med specifik fokusering på barns rättigheter, kommer till uttryck i matsituationen i förskolan. Mer specifikt fokuseras i studien på hur förskollärare resonerar kring barns rättigheter i relation till förskolans matsituationer.MetodFör att samla empiri till den här studien har en kvalitativ halvstrukturerad intervju använts som metod. Vid genomförandet av intervjuerna användes få och öppna intervjufrågor.

Denna magisteruppsats bekräftar Mark Duffields teori om att liberala länder från västvärlden använder humanitärt bistånd som ett biopolitiskt verktyg. Detta gör de i syfte att kapsla in och kontrollera överflödsbefolkningar i den underutvecklade världen så att de inte kan utgöra ett hot mot den egna säkerheten. Uppsatsen är en teoribekräftande fallstudie som med analysdiskurs som metod undersöker Sidas egna strategirapporter på tio afrikanska länder, vilka är mottagare av det svenska biståndet. Studiens teoretiska ramverk bygger på nio begreppsdefinitioner, vilka även ligger till grund för Duffields egen forskning på det studerade fenomenet. Tillsammans med diskursanalysen bildar detta teoretiska ramverk ett kraftfullt analysinstrument som har fungerat väl i analysen av Sidas strategirapporter, vilka utgör studiens empiriska urval.

I denna uppsats undersöker författarna orsaker till och konsekvenser av beställar- utförarmodellernas införande genom att undersöka tre landsting och deras styrmodeller. Den teoretiska utgångspunkten hämtas från diskursanalysen, med bas i Laclau, Mouffes och Faircloughs diskursteori, samt principal- agentteorin. Med dessa verktyg utkristalliseras de element som kringgärdar beställar- utförarmodellen och intervjuresultat används för att se hur stort genomslag dessa har fått i undersökta landsting. Resultatet blir en identifikation av demokrati och effektivitet som centrala mål för modellens införande. Alltfler landsting har på senare tid modifierat beställar- utförarmodellen mot en kongruens mellan demokrati och effektivitet.

Arbetet har syftat till att studera Järvalyftet i norra Stockholm och hur dialogen med de boende i området genomförts gällande främst den fysiska planeringen. Med avseende på den fysiska planeringen avses här hur Svenska Bostäders och Stockholms Stads planer på ombyggnationer/ renoveringar av befintliga bostäder och dialogprocessen har skett med de boende. Arbetet har undersökt om det uppkommit protester på grund av bristande förankring av dessa planerna hos de boende och hur dessa har behandlats. Vidare så har utvalda demokrati- och planeringsteorier studerats för att se om dessa kan appliceras i processen för att kunna utläsa om de de praktiska delarna kan knytas an till dessa. Intervjuer har gjorts med nyckelpersoner för att se om processen ändrats och med vilka verktyg man nåt ut med till medborgarna. Slutsatsen pekar på att det projektet initialt sett haft en bristande förankring hos de boende men att detta uppmärksammats bl.a.

I jakten på läsare skruvas många tidningars tonläge upp. Aftonbladet och expressen är exempel på två tidningar med en relativt liten läsarandel prenumeranter och är tidningar vars intäkter i stor del kommer från lösnummerförsäljningen. På motsvarande sätt är Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i större utsträckning beroende av sina prenumeranter, medan deras lösnummerandel näppeligen motsvarar Aftonbladets och Expressens. Kan man påvisa en mer dramtisk och i en mening mer förenklad nyhetsförmedling i lösnummerberoende tidningar än i prenumerationsberoende, utifrån ett antal konkreta påståenden? Med detta i åteanke, kan någon tydlig tendens skönjas under de senaste 50 åren? Detta är två frågor som uppsatsen ämnar besvara, samtidigt som frågorna problematriseras då de sätts i en demokratisk kontext.

Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om rektorers syn på ett elevråds försättningar och funktion i skolan. Utifrån syftet vill vi undersöka rektorers syn på elevinflytande och elevråd samt möjligheter och hinder för realisering. Vi vill även undersöka rektorers syn på lärares roll samt sin egen roll i arbetet med elevinflytande. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod av semi-strukturerad karaktär. Intervjuer med fyra rektorer, utgjorde underlag för studien.

Den svenska länsindelningen härstammar från 1600-talet och få förändringar har skett sedan dess, trots att debatten varit häftig. Krav på förändringar av länsindelningarna har ofta ställts, ofta med anspråk på att göra dessa större. Ett stort antal statliga utredningar har under årens lopp behandlat frågan. Jag har i denna uppsats undersökt fem statliga utredningar under 1990- och 2000-talet, dels utifrån vilka förslag man kommit med, dels hur medborgarnas möjlighet till effektivt beslutsfattande och systemens kapacitet att tillgodose medborgarnas önskemål har behandlats i utredningarna. Med hjälp av Robert A.

This essay constitutes a qualitative case study about democratization theory and the middle class in Russia. This is a very important case to study, especially because of the geographic position of the country as well as the economic importance Russia has as a part of the G8. In the essay the author seeks to answer the question whether the lack of a significant middle class in Russia can be a part of the explanation to the absence of a well functioning democracy in the country. Several democratization theories are presented. The most important being Ruth Berins Collier's theories about ins and outs plus the elite- or working class as the initiator of democratization processes.

The purpose of this study was to find out what thoughts some preschool teachers had about gender andgender work. The aim was also to investigate whether preschool educational orientation had any impacton how teachers thought about gender and gender work.The scientific method for the study was qualitative research interviews. The interviews were conductedindividually with four preschool teachers from two different preschools. The first preschool was agender-oriented school and the other was a non-gender-oriented school.The results of the study show preschool teachers have good knowledge of gender and gender work andwhat they mean in preschool, and this is regardless of the pedagogical approach the preschool they?reworking for has.

BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan är något som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans läroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi läst är det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstå demokrati och dess värderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var därför viktigt för oss att undersöka hur förskollärare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollärare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att använda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde två fokusgruppssamtal med sju förskollärare och en barnskötare totalt.

Syftet med denna studie är att kartlägga möjligheter och hinder för barns reella inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll i förskolan samt hur barns faktiska inflytande ser ut i den dagliga verksamheten. Studien har utgått från följande frågeställningar: Vilka faktorer anser förskollärarna begränsar och/eller möjliggör barns reella inflytande i förskolan? Hur ser den dagliga förskoleverksamheten ut med tanke på barninflytande? För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit avstamp i forskning på området. Tidigare forskning visar på att det finns en oro bland pedagoger att lämna pedagogstyrd verksamhet till förmån för barns inflytande. Studien är gjord på fyra förskolor där intervjuer och observationer har använts som metod.

Idag betonas medborgarnas möjlighet, rättighet och ansvar att delta i samhällslivet och ha inflytande över frågor som rör vardagslivet. Detta kan ses som en fördjupning av demokratin mot en deltagardemokrati. Antologin syftar till att problematisera diskussionen om vikten av medborgares delaktighet genom att titta på hur delaktighet konstrueras i olika sociala sammanhang. Utifrån kommunala tjänstemän som arbetar med samhällsplanering, medlemmar i en pensionärsorganisation, föräldrar i skolan, ungdomar i politiska ungdomsförbund och ideellt arbetande eldsjälar i ett bostadsområde har vi belyst delaktighetens variationer. Antologin baseras på kvalitativa studier med intervjuer och observationer.

I dagens samhälle spelar media en stor roll och i många avseenden styr den människors liv och åsikter. Vikten av att kunna kontrollera media och därigenom bilden av sig själv blir allt viktigare i en värld som blir allt mer globaliserad. De länder som studeras i denna uppsats, Ukraina och Vitryssland, är två länder med liknande historia och utveckling efter Sovjetunionens fall. Dock finns en signifikant skillnad i och med den orangea revolutionen som ägde rum i Ukraina och som ledde till att landet gick i en mer demokratisk riktning. Vi har här försökt visa att staters hantering av media har en stor betydelse när det gäller att kategorisera länder som demokratiska eller auktoritära.

Uppsatsen handlar om hur pedagoger arbetar med barns inflytande i förskolan och hur det påverkar vardagen för barnen och pedagogerna. Syftet med mitt arbete är att synliggöra hur fyra pedagoger på två olika förskolor arbetar med barns inflytande i förskolan och deras synpunkter på området. Med det ville jag också ta reda på hur pedagogerna arbetar med barnens rättigheter i förskolan. Till detta lades användandet av demokrati i förskolan. Undersökningen har utgått från frågeställningarna: Vad betyder barns inflytande i förskolan för pedagogerna? Hur tänker pedagogerna kring barnens rättigheter? När får barnen vara med och bestämma i verksamheten? När kan barnen inte få inflytande i förskolan? För att besvara frågorna har intervjuer utförts enskilt med de fyra pedagogerna.

I dagens informationssamhälle är Internet och användande av hemsidor för att sprida information vanligt förekommande. Den senaste tiden har politikens fokus riktats mot en mer deliberativ inställning, detta på bekostnad av den traditionella konkurrensdemokratin. Detta är en komparativ analys med syfte att kartlägga svenska och amerikanska partiers hemsidor utifrån demokratiteoriaspekten. Metoden som används är kvalitativ innehållsanalys, där författarna utgår från två konstruerade idealtyper, baserade på deliberativ- och elitdemokratiteori. Partierna vars hemsidor analyseras är Demokraterna, Republikanerna, Moderaterna och Socialdemokraterna.