Intresset för denna uppsats uppkom i och med samhällsprogrammet Faktum på SVT2. I ett avsnitt avslöjades att flera trender såsom exempelvis caffelattetrenden uppstått ur kommersiella syften, med bland annat Arla som bakomliggande initiativtagare. Detta osynliga sätt att använda trender för att påverka konsumenten gjorde oss väldigt fascinerade.Vi bestämde oss för att göra en fallstudie och titta på hur mjölk- och kaffeförloppet utspelat sig alltsedan det startade i början av 1980-talet. Vårt syfte är att identifiera kritiska händelser som inträffar när en produkt blir populär samt identifiera kritiska faktorer som spelar in under en produkts popularitetsförlopp. De teorier som används för att besvara vårt syfte handlar om tändande gnistor, nätverkskommunikation, produktlivscykeln, opinionsledare och övertalning.Vi utförde fyra personliga intervjuer med personer som vid olika tidpunkter varit delaktiga i det popularitetsförloppet.

Uppsatsen studerar de etablerade flygbolagens val av utbud i samband med att lågkostnadsflygbolag trädde in på den svenska inrikesmarknaden. Fokus ligger på det strategiska perspektiv som Spence-Dixit-modellen ger. Det dominerande flygbolaget SAS har i nästan samtliga fall då de mött konkurrens under 90-talet svarat med ett oförändrat utbud. Denna strategi resulterade då i överkapacitet, förluster och även utslagning av konkurrensen. Den svenska inrikesmarknaden kännetecknas idag av överkapacitet, prispress och förlusttyngda flygbolag, en situation som till viss del påminner om den på 90-talet.

Sveriges byggsektor har varit under ständig strukturell förändring sedan mitten av 1900-talet. Idag finns bara 4 av de 10 stora byggföretagen som var verksamma i mitten av 1990-talet kvar. Lågkonjunkturen under 1990-talet gjorde att de större byggföretagen började använda sig av underentreprenörer istället för att använda eget folk. Det resulterade i att år 2001 fanns det cirka 4000 VVS-installationsföretag. Företagsantalet speglar antalet inom de närmare 20 branschgrupperna inom teknik och hantverk i byggsektorn.

Läraryrkets ställning är ett återkommande tema i dagens debatter om skolan. Denna studie försöker kartlägga hur läraryrkets ställning såg ut på 1800-talet, genom att jämföra enskilda lärares minnesanteckningar med den utbildningshistoriska forskning som finns om ämnet idag, samt genom en internationell jämförelse. Lärarminnena som utgör källmaterialet till denna studie är skrivna av fyra manliga folkskollärare och en kvinnlig småskolelärarinna. Den forskningen som fungerar som den teoretiska ramen för denna studie har avgränsat tre strukturer som formar läraryrket: den sociala strukturen, den kulturella strukturen samt lärares agentskap. Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om läraryrkets status under 1800-talet genom att undersöka huruvida dessa strukturer har påverkat lärarens ställning.

Retoriken har ända sedan det antika Grekland och Aristoteles tid varit mansdominerad. Den gode talaren, vir bonus, var en man och de kvinnliga talarna (och skribenterna) har både historiskt och i nutid antingen åsidosatts, förlöjligats eller förminskats. Den kunskap som förmedlas i högre utbildningar inom retorik och som produceras i forskning är till stor del färgad av en manlig norm - trots den feministiska inbrytningen.Kvinnor har fått skapa sina egna retoriska strategier och införandet av ett kvinnligt perspektiv har fått retoriken att förnyas både teoretiskt och praktiskt. Framför allt har det bidragit till att andra aspekter kommit i förgrunden. Detta ligger till grund för min uppsats där jag valt att undersöka hur bestående och statisk den feministiska retoriken är.

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som används inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur fyra stycken läroböcker som används inom historieundervisningen på gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet är att studera om skildringen av kvinnor från 1973 till 2008 har förändrats och i så fall hur? Avsikten är att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i läroböckerna.För att besvara syfte och frågeställningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts på materialet. De granskade böckerna är tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.

Uppsatsen Ett ämne i tiden? - En studie över hur ämnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli ämnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har påverkat religionsämnets kursplaner och mål.För att uppnå syftet har följande fråga besvarats:Hur har ämnet biblisk historia och katekes förändrats och utvecklats från 1842 till 1994?Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som använts är bland annatAlgotsson Från katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och värdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrågor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhälle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsämnet har anpassats och formats i takt med tiden.Från att på 1800-talet endast innehålla den evangelisk-lutherska läran har religionsämnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsåskådning. Den röda tråden i undervisnings ochläroplaner har varit etik.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

Sambandet mellan redovisning och beskattning är ett komplicerat område som ärsammankopplat på flera olika sätt. Det råder olika meningar om Sverige skall ha kvar detnuvarande sambandet eller anpassa sig till de internationella reglerna där det råder enfrikoppling. Sambandet delas in i tre områden, det materiella sambandet, det formellasambandet och inget samband. Sambandet mellan redovisning och beskattning är ett ämnesom har varit under diskussion redan under 1980-talet och under 1990-talet tillsattes det tvåutredningar för att undersöka sambandets dåvarande form. I dagsläget håller en statligutredning på att undersöka i vilken utsträckning sambandet bör finnas kvar och utifrån det härkomma med lagförslag på nya skatteregler.

Visade sig vara relativt liten rörlighet mella kyrkoherdrar och komministrar. Den låga rörligheten mellan de olika grupperna kan antyda att det var olika typer av männinskor som blev olika typer av präster, även ålder hade betydelse. Slutsats; den faktor som hade tydligast påverkan på huruvida en präst blev kyrkoherde eller komminister var deras utbildningsnivå. Även ålder spelar också in, men dessa kan möjligen vara relaterade..

BAKGRUND: Förskolan har en lång historia bakåt och har sett olika ut genom tiderna, inomhusmiljön och synen på denna har ändrats. I vår bakgrund tar vi upp hur miljön sett ut historiskt fram till i dag. Den svenske förskolan har påverkats och gör i viss mån ännu av Fredrich Fröbels (1782-1852) tankesätt, där liknelser med hemmet och ordning och reda hade en central roll i utformningen av miljön. Hemmet som förebild går som en röd tråd genom statliga texter inom förskolefältet ända fram till 1960-talet. Senare påverkades förskolan mer av Vygotskij?s synsätt på barnen och miljön, även läroplanen som tillkom på 80-talet har givit förskolan nya riktlinjer att arbeta mot.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och diskutera möjligheterna för miljöhistorisk undervisning baserat på den litteratur som finns. Jag har gjort en kunskapsöversikt över dels det miljöhistoriska forskningsfältet och dels det historiedidaktiska forskningsfältet ifråga om miljöhistoria. Miljöhistoria är ett brett och välutvecklat akademiskt ämne, som utvecklats sedan ca 1970-talet medan det endast existerar tre publicerade historiedidaktiska verk som anknyter till ämnet. Miljöhistoria behöver lyftas fram på ett tydligare sätt för att nå undervisningen på ett bredare plan via någon sorts lärarhandledning..

Under 1800-talet debatterades kvinnans ställning allt mer livligt på den litterära scenen. Kvinnan fick en större plats i litteraturen och antalet kvinnliga författare blev fler och fler. 1880-talet var ett magiskt årtionde där antalet författarinnor ökade markant.Det var i 1880-talets kölvatten som Frida Stéenhoff (1865-1945) klev ut på den litterära scenen med sitt drama Lejonets unge (1896). Stéenhoff skrev i en brytningstid där det gamla samhället började luckras upp av nya tankar och idéer. Genom Lejonets unge kastade sig Stéenhoff in i den livliga debatten om äktenskap och sedlighet.

Den omfattande exploateringen av Sveriges skogar under 1800-talets andra hälft ledde till en motreaktion där tankar om uthålligt skogsbruk etablerades i början på 1900-talet. Detta fick till följd att efterfrågan på arbetskraft ökade i de norrländska skogsbygderna. Framkomligheten var inte bara ett problem för skogsbruket, även befolkningen i Norrlands inland var i stort behov av utfartsvägar som komplement till kommunikationen längs älvarna. En åtgärd som vid tiden föreslogs för att komma till rätta med den svåra framkomligheten i det norrländska skogslandskapet var byggnation av en enkel typ av vägar. Cykelstigarna var, som namnet antyder, tänkta för persontrafik i första hand med cykel och motorcykel.

Dagvatten är ett begrepp som används för regn- och smältvatten. I naturmark kan dagvattnet infiltreras, men när naturmarker bebyggs med hårdgjorda ytor har inte vattnet samma möjlighet till infiltration. Vattenflödena från de hårdgjorda ytorna blir mycket högre än naturmarkens för att ingen infiltration sker. Förr ansågs dagvatten inte som smutsigt. Då leddes städernas dagvatten och spillvatten i ett kombinerat ledningssystemsystem. Ledningssystemen var ofta inte dimensionerade för höga flöden vilket medförde orenade direktutsläpp i recipienten.