Sök:

Sökresultat:

4163 Uppsatser om Förlust av talet - Sida 40 av 278

FrÄn Hyssna till "Huck" : en diskussion om trÀskulpturens roll i en medeltida kyrka respektive i en kyrka byggd pÄ 1990-talet

Mitt syfte med uppsatsen Àr att, diskutera trÀskulpturens roll i en medeltida kyrka respektive i en kyrka byggd pÄ 1990-talet. Fokus ligger pÄ skulpturernas nutida roll inom Svenska kyrkan. FrÄgestÀllningarna som jag arbetar efter handlar om vilken relevans/roll som de medeltida skulpturerna har i Hyssna gamla kyrka idag. Arbetet tar ocksÄ upp frÄgan om hur skulpturerna i de bÄda kyrkorna kan tolkas ur en religiös och konstnÀrlig synvinkel. Avslutningsvis behandlar jag frÄgan hur skulpturerna i Lundby nya kyrka har utformats för att passa dagens besökare.Mina metoder för uppsatsen har varit litteraturstudier och enkÀtfrÄgor som skickats ut till personal till de respektive kyrkorna och till konstnÀren, Lars ?Huck? Hultgren.

Centralisering : En studie av Sveriges försÀkringskassor

Bakgrund: Graden av centralisering mÄste stÀndigt avvÀgas. Under 1980- talet följde den offentliga sektorn efter den privata avseende decentralisering, ett begrepp som översköljdes med idel positiva argument och erfarenheter. Under slutet av 1990-talet har pendeln svÀngt och de flesta försÀkringskassor har tagit ett steg tillbaka. Vi har valt att undersöka vad som ligger bakom denna utveckling. Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att skapa ett diskussionsunderlag för frÀmst FörsÀkringskassan i Kalmar lÀn, men Àven för andra försÀkringskassor och politiskt styrda organisationer, gÀllande decentraliseringsgrad och problem associerade med valet av densamma.

Djur i de islÀndska tÄtarna : En studie av djurens roller och funktioner i grÀnslandet mellan hednisk och kristen tid

Studien undersöker berÀttelser om djur i de islÀndska tÄtarna. Materialet bestÄr av samtliga fyrtionio tÄtar i islÀnningasagorna vilka har undersökts genom en narrativ analys. Syftet Àr dels att ta fasta pÄ djurens roller och funktioner i berÀttelserna, och dels att jÀmföra dessa över tid för att upptÀcka eventuella förÀndringar vad betrÀffar djurens deltagande. Slutligen  kopplas resultatet i den mÄn det Àr möjligt till diskussionen om bokprosa- och friprosateorin.Resultatet visar att djur förekommer i sammanhang av transportering, fejd, gÄvor, mÄltider, offer, i namn, indirekt för att driva handlingen framÄt och i samband med fara för mÀnniskors liv. Djuren kan delta aktivt eller passivt, direkt eller indirekt, i berÀttelserna.

Den svenska skolan : En mediakonstruktion i text och bild

Denna uppsats avser att kartlÀgga förekomsten av skorr i det spansktalande Karibien. Dorsalarealiseringar av fonemet /r/, dvs skorr Àr ett fenomen som inte Àr belagt i europeisk spanska. Hurkommer det sig? Jag har försökt utröna de möjliga orsakerna till varför bakre /r/ förekommer ispanskan i den karibiska övÀrlden trots att det inte förekommer i standardspanska.Uppsatsen har visst fokus pÄ Kuba, men berör ocksÄ Puerto Rico och DominikanskaRepubliken. Syftet har varit att försöka hitta en geografisk korrelation mellan olika sprÄk ochetniska grupper samt förekomsten av skorr i karibisk spanska.

Afghanistan 1978-1992 : Avsaknaden av Galula

Begreppet counterinsurgency har fÄtt stor uppmÀrksamhet efter 2001 och USA:s militÀraengagemang i Afghanistan och Irak. USA har bedrivit ett gediget utvecklingsarbete sedan dess och en ny doktrin för just counterinsurgency presenterades 2006. Redan 1964 utkom fransmannen David Galula med en bok i Àmnet. Det har alltsÄ funnits teorier om counterinsurgency sedan dess. Sovjetunionens engagemang i Afghanistan under 1980-talet slutade med att den afghanska kommunistregimen kollapsade.

Hur landskapsarkitektur kan bidra till att skapa meningsfulla rum i utemiljön kring köpcentrum

I detta examensarbete undersöks hur landskapsarkitektur kan bidra till att skapa meningsfulla rum i utemiljön kring köpcentrum. PÄ 50 och 60-talet planerades Stockholms tunnelbaneförorter enligt grannskapsidealen dÀr centrumen utgjorde stadsdelens mittpunkt eller hjÀrta som skulle serva och samla befolkningen som bor runtom. Centrumet var en plats för möten, byggd i demokratins anda dÀr service och handel skulle vara lÀtt att nÄ och ligga centralt i stadsdelen. Idag, i mÄnga av Stockholms ytterstadsdelar har denna cirkelns mitt, stadsdelscentrumets hjÀrta, kommit att innehÄlla ett köpcentrum dÀr bÄde butiker, restauranger, upplevelser, torgmiljöer och ofta bibliotek samt lÀkarmottagning finns samlande under ett och samma tak. Köpcentrum har sen 70-talet och framÄt blivit allt vanligt förekommande i Stockholms ytterstadsomrÄden dÀr samma problematik och kritik, nu som vid tiden dÄ de första inomhuscentrumen byggdes, Äterkommer. Funktioner som Àr vÀnda inÄt, storskalighet och likriktning i köpcentrumsarkitekturen Àr nÄgra exempel. Köpcentrumet anpassar sitt utbud och sin arkitektur i första hand efter kundens behov, dÀr ökade intÀkter Àr drivkraften i utvecklingen. Vid sidan av detta utgör centrumomrÄdena lika mycket nu som dÄ, en livsmiljö för den lokala befolkningen dÀr köpcentrumet Àr del av en stads-eller tÀtortsbebyggelse.

AnvÀnds lÀroboken? : En undersökning om lÀrobokens anvÀndning inom religionsÀmnet.

LÀroboken har anvÀnds en del genom tiden, frÄn början var det mest genom den kristna religionen som man började anvÀnda sig av lÀroböcker. De frÀmsta lÀroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. LÀroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till tvÄ perioder: 1500- och 1600- talet dÄ trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900- talet dÄ lÀroboken blev det grundlÀggande redskapet i den organiserade undervisningen.Min undersökning visar att nÀstan alla lÀrare (alla utom en) anvÀnder lÀroboken, vilket ocksÄ stÀmmer bra med litteraturen. LÀroboken anvÀnds dock olika mycket, men den största delen av lÀrarna menar att de anvÀnder den lite mindre Àn halva tiden.LÀroboken anvÀnds som diskussionsunderlag, underlag till egna arbeten, till att svara pÄ frÄgor och inför prov.

AnvÀnds lÀroboken? : en undersökning om lÀrobokens anvÀndning inom religionsÀmnet

LÀroboken har anvÀnts en del genom tiderna. FrÄn början var det mest genom den kristna religionen som man började anvÀnda sig av lÀroböcker. De frÀmsta lÀroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. LÀroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till tvÄ perioder: 1500- och 1600-talet dÄ trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900-talet dÄ lÀroboken blev det grundlÀggande redskapet i den organiserade undervisningen.Min undersökning visar att nÀstan alla lÀrare (alla utom en) anvÀnder lÀroboken, vilket ocksÄ stÀmmer bra med litteraturen.

Hotet i öst : En argumentationsanalys av debatten om Sveriges försvar

Uppsatsen undersöker hur abortfrÄgan diskuterades pÄ lokal nivÄ i GÀvle i tvÄ kvinnoorganisationer av motsatt politisk stÄndpunkt och drar paralleller till hur frÄgan diskuterades pÄ nationell nivÄ under 1930-talet. Genom att studera kÀllmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs Àven en diskussion om den moraliska synen pÄ kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  .

Inför införandet av den nya strandskyddslagen 2009 : En jÀmförande studie av Ätta kommuner i VÀrmlands och GÀvleborgs lÀn

Det har under senare Är blivit mer och mer populÀrt att bosÀtta sig i nÀrheten av vatten. FrÄn mitten av 1990-talet och fram till 2005 ökade Sveriges befolkning med 170 000 invÄnare och av dessa var det motsvarande 97 % som bosatte sig i kustomrÄden, det vill sÀga det omrÄde som ligger vid strandkanten och 5 km inÄt land. Detta ökar belastningen pÄ strandnÀra omrÄden, men strandskyddet ger Sverige goda förutsÀttningar för att vara förberedda för detta. Lagar om strandskydd har funnits sedan 1940-talet och dess syfte Àr att sÀkerstÀlla mÀnniskors möjlighet att utnyttja allemansrÀtten, att skydda miljöerna i strandnÀra omrÄden samt att skydda vÀxter och djur i omrÄdena. NaturvÄrdsverket konstaterade i början pÄ 2000-talet brister i lagstiftningen.

LÀroböcker i förÀndring : om reformationen i lÀroböcker för gymnasiet

Syftet med denna uppsats Àr att studera skildringen av reformationen i olika lÀromedel för religionskunskap i gymnasieskolan. Detta för att se om och hur lÀromedlen förÀndrats, om de har blivit mer objektiva med tiden. De utvalda lÀromedlen Àr frÄn 1960-talets slut och 2000-talet. UtifrÄn de olika skildringarna kommer jag att jÀmföra lÀromedlen med varandra..

Grov fridskrÀnkningsbrott - lagtolkningens resultat vad gÀller gÀrningsbegreppet

I denna uppsats har vi studerat hur lÀrarkÄrens professionalisering gestaltats i lÀrarfacklig media under 1900-talet. Vi har i denna uppsats gjort detta genom att följa den modell som Berg och Wallin (1983) anser att professionalitet Àr. Modellen bestÄr av fyra centrala omrÄden: erkÀnnande av samhÀllet, yrkesetiska regler och kÄranda, pedagogisk kunskap och sjÀlvstÀndighet i yrkesrollen. Genom dessa omrÄden har vi nÀrmare studerat professionaliseringen och lÀrarnas arbetssituation i de tre utvalda Ärtalen.Denna uppsats har varit mycket intressant att arbeta med. Vi har funnit mycket spÀnnande lÀsning i de olika tidningarna och artiklarna som talar för den tid de Àr skrivna i.

Rwandas IKT-infrastruktur

Uppsatsen forskar i tvÄ lÀnder som har gjort stora satsningar pÄ IKT-infrastruktur och som har genomgÄtt stor utveckling efter just dessa satsningar. LÀnderna vi valt att studera och jÀmföra Àr Singapore och Rwanda. Singapore som för 40 Är sedan var ett utvecklingsland, men efter stora satsningar pÄ IKT-infrastruktur under 70-talet, idag 2013 Àr ett av de ekonomiska starkaste lÀnderna i vÀrlden med en hög konkurrenskraft . Vi har anvÀnt Singapore som jÀmförelse mot ett av dagslÀgets utvecklingslÀnder Rwanda. Rwanda drog Är 2000 igÄng en plan vid namn Rwanda Vision 2020 som ska göra Rwanda till just ?Afrikas Singapore?.

Upprepad utsatthet för brott : En litteraturstudie

Syftet med vÄr litteraturstudie i upprepad utsatthet Àr, att beskriva fenomenet utifrÄn vedertagna kriminologiska teorier, samt sammanstÀlla ÄtgÀrdsförslag, som kan anvÀndas i det förebyggande polisarbetet. Med upprepad utsatthet menas att samma person eller samma objekt utsÀtts för flera brott under en begrÀnsad tidsperiod. I England har man forskat pÄ omrÄdet sedan 80-talet. I Sverige Àr det först pÄ senare Är som man Àgnat sig Ät att genomföra studier i Àmnet?.

Konfliktlösning eller civilisering? RÀttskipning i det tidigmoderna lokalsamhÀllet: En studie av Sjuhundra hÀrad 1601-1670

Det övergripande syftet med uppsatsen Ă€r att fĂ„ en bild av civiliseringsprocessen i Sjuhundra hĂ€rad i Uppland under 1600-talet samtidigt som relationen, konfliktlösning kontra civilisering undersöks. För att uppnĂ„ syftet studeras domböckerna för 1601-1670 uppdelat pĂ„ tre perioder, 1601-1614, 1638-1651 och 1660-1670. Brottsstrukturen för perioderna undersöks och jĂ€mförs genom att frekvensen för varje enskild kategori av Ă€renden per ting rĂ€knas fram. VĂ„ldet Ă€gnas extra uppmĂ€rksamhet dĂ„ det ger en bild av hur de mellanmĂ€nskliga relationerna Ă€ndrats över tiden. Även statens och kyrkans inflytande över den lokala rĂ€tten studeras dĂ„ möjliga orsaker till Ă€ndringar i brottsstrukturen söks.

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->