Syfte Studiens syfte var att undersöka: sjÀlvskattad hÀlsorelaterad livskvalitet hos tonÄringar som drabbats av cancer tvÄ Är (T5), tre Är (T6) och fyra Är (T7) efter diagnos, samt att jÀmföra deras skattningar med en referensgrupp randomiserad frÄn befolkningen. Metod TonÄringarna med cancer besvarade SF-36 2 Är (N=38), 3 Är (N=42) samt 4 Är (N=39) efter diagnos. En referensgrupp (N=300) randomiserad av Statistiska centralbyrÄn (SCB) besvarade samma formulÀr vid ett tillfÀlle. Samtlig data insamlades via telefonintervju. Resultat TvÄ Är efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonÄringar sin fysiska funktion, rollfunktion ? fysiska orsaker, allmÀn hÀlsa samt summaindex för fysisk hÀlsa lÀgre Àn referensgruppen. Denna skillnad avtar över tid och vid tre Är efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonÄringar fysisk funktion och allmÀn hÀlsa lÀgre Àn referensgruppen.

Genom en intervjustudie med tre fÀder granskas berÀttelser om ojÀmstÀllt förÀldraskap och marginaliserat faderskap. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka diskurser och normer som fÄr betydelse för (heterosexuella) fÀder som separerat frÄn, eller aldrig haft en relation med, sina barns mödrar. Studien Àmnar titta pÄ fÀdernas upplevelser av att nedvÀrderas i relation till sina barns mödrar, hur de upplever mödrarnas position, samt vilka faktorer och aktörer som fÄtt betydelse för utformandet av deras förÀldraskap. En narrativ diskursanalys av informanternas berÀttelser, i kombination med tillÀmpandet av teorier om andrafiering, synliggör effekterna av de normer och diskurser som möjliggör konstruktioner av fÀder som den Andre förÀldern. Undersökningen visar att dominanta diskursiva praktiker innebÀr ett skillnadsgörande av kvinnligt respektive manligt förÀldraskap, dÀr modern skapas som norm och fadern som den Andre.

Vi har utfört en kvalitativ undersökning dÀr vi pÄ tvÄ olika skolor utfört djupintervjuer med pedagoger och rektorer samt gjort deltagande observationer under skoldagen. Vi har undersökt hur tvÄ skolor i SkÄne arbetar med daglig fysisk aktivitet. Vi har utgÄtt frÄn fenomenologins tankar om den fenomenala kroppen nÀr vi analyserat hur pedagogerna anvÀnder sig av fysisk aktivitet under skoldagen. Att kroppen Àr fenomenal betyder att den Àr upplevande. Den Àr bÄde subjekt och objekt, för sig sjÀlv och för andra.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

IKT (informations- och kommunikationsteknologi) anvÀnds i allt högre omfattning i undervisningen. FrÄgan Àr om och hur undervisningen förÀndras i och med detta. I denna studie har syftet varit att studera hur anvÀndningen av IKT inverkar pÄ elevernas agerande i nÄgra olika aktiviteter i matematik, vissa utförda med stöd av IKT. Aktiviteterna har studerats utifrÄn hur eleverna har agerat samt hur de har kommunicerat i dessa aktiviteter. Situationerna har varit multimodala vilket gör att eleverna fÄtt tillgÄng till olika representationer av funktioner, vilket utgör det matematiska innehÄllet för studien.Elevers agerande och kommunikation har dokumenterats i tre olika aktiviteter med videokamera.

Bakgrund: Mjuka ryggortoser har lÀnge anvÀnts som behandling för personer med lÀndryggssmÀrta. Det finns viss forskning som pÄvisar ortosens positiva effekt pÄ bÄde de fysiska och de psykologiska besvÀren. Det saknas dock studier pÄ hur personerna sjÀlva upplever ortosbÀrandet vid fysisk aktivitet.Syfte: Att utifrÄn ett socialkognitivt perspektiv undersöka upplevelsen av anvÀndningen av mjuka ryggortoser vid fysisk aktivitet hos personer med lÀndryggssmÀrta.Metod: Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Data samlades in via sex individuella intervjuer baserade pÄ en semistrukturerad intervjuguide. Sedan gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Den kvalitativa innehÄllsanalysen resulterade i fem kategorier som sedan skapade ett tema: Inre och yttre faktorer av anvÀndandet förÀndrar kvalitet och kvantitet pÄ fysiska aktiviteter.Slutsats: Intervjupersonerna upplever inre faktorer och yttre faktorer av anvÀndandet av den mjuka ryggortosen vid fysisk aktivitet.

Bakgrund: Varje Är könsstympas fler Àn 2 miljoner kvinnor. Traditionen att könsstympa kvinnor gÄr sÄ lÄngt tillbaka i historien att ingen historiker i dagslÀget kan sÀga exakt hur, var och varför denna sedvÀnja uppstod. Det förekommer i ett trettiotal lÀnder. Ingreppet sker ofta utan smÀrtlindring, sterila instrument och kompetent personal. I Sverige Àr kvinnlig könsstympning brottsligt, lagen gÀller alla svenska medborgare oavsett om det sker inom Sveriges grÀnser eller utanför.

?En utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Detta Àr definitionen av hÄllbar utveckling vilket organisationer pÄ senare Är har börjat beakta genom intresse för dess sociala och miljömÀssiga pÄverkan. Ett sÀtt att införa hÄllbar utveckling i en organisation Àr att anamma Corporate Social Responsibility (CSR). Inom CSR finns tre aspekter; den ekonomiska, sociala och miljömÀssiga aspekten.

Uppsatsens syfte Àr en undersökning av fyra skolors intentioner och arbete i skolÄr 0-3 med daglig fysisk aktivitet. Undersökningen bestÄr av Ätta intervjuer med fyra rektorer och fyra lÀrare. IntervjufrÄgorna bygger pÄ att fÄ en insikt om rektorer och lÀrares instÀllning till fysisk aktivitet. Uppsatsen tar upp viktiga fysiska och psykiska effekter av fysisk aktivitet. Teorier om idrott och hÀlsa styrker behovet av rörelse.

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka cyklisters undermÄliga framkomlighet i anslutningen till Uppsala centrum och att studera vilka problem som uppstÄr dÄ cykeltrafikens förutsÀttningar förÀndras. FrÄgestÀllningen preciserade syftet genom att avgrÀnsa undersökningen till vilka faktorer i den fysiska miljön som motverkar framkomligheten till Uppsala centrum för cyklister. För att svara pÄ min frÄgestÀllning valde jag att undersöka tvÄ vÀlanvÀnda platser dÀr cykelvÀgar ansluter till Uppsala centrum. Jag sammanstÀllde ett protokoll utifrÄn TRAST (Banverket, Boverket, Sveriges kommuner och landsting & VÀgverket 2007) med kriterier för att undersöka platsernas fysiska miljö med avseende pÄ kontinuitet, kapacitet, tillförlitlighet, orienterbarhet, bekvÀmhet och överblickbarhet. För att kunna dra slutsatser av denna inventering utförde jag Àven en observation pÄ var plats dÀr jag registrerade konflikter som uppstod och mellan vilka typer av trafikanter. Inventeringen och observationen utgjorde tillsammans underlag för min analys av platserna, vilken Àr den del av arbetet som i högst grad svarar pÄ min frÄgestÀllning. Resultatet visar att det uppstÄr konflikter pÄ de tvÄ undersökta platserna och att dessa kan hÀrledas till den fysiska miljöns utformning.

Uppsatsens syfte Àr att synliggöra ett klassrums lÀrandemiljö och den roll lÀraren har i denna utifrÄn ett interaktionistiskt perspektiv. För att nÄ upp till syftet gjordes dÀrför en observation av en klasslÀrare i sin klassrumsundervisning. Begreppet lÀrandemiljö reds ut utifrÄn en analysmodell dÀr individen, aktiviteten och rummet tillsammans Àr komponenter som visar pÄ mÄngsidigheten i begreppet. Skolans förutsÀttningar presenteras vad det gÀller bÄde fysisk och social miljö med fokus pÄ lÀrarens roll.Resultatet visade pÄ en social lÀrandemiljö prÀglad av en betoning pÄ omsorg, kommunikation och delaktighet och hur dessa tre delar Äterspeglade sig pÄ mötet mellan individerna i klassrummet, hur undervisningen bedrevs och den fysiska miljön. Resultatet kom ocksÄ att visa pÄ lÀrarens interaktion med andra pedagoger och hur denna prÀglades av ett hÀnsynstagande och olika form av samarbete.  UtifrÄn resultatet diskuteras hur stor roll lÀraren har i skapandet av lÀrandemiljön och till vilken grad den sociala miljön Àr beroende av den fysiska kontexten..

Detta arbete undersöker utifrĂ„n ett teoretiskt perspektiv offentliga rum och vilka funktioner dessa platser anses fylla. Det övergripande syftet har varit att studera hur aspekterna mötesplats och avskildhet behandlas i samband med begreppet offentliga rum. Detta genom att först identifiera flertalet relevanta nyckelord utifrĂ„n uppsatsens teoretiska utgĂ„ngspunkter. Nyckelorden har sedan applicerats pĂ„ ett empiriskt material, i detta fall VĂ€sterĂ„s Översiktsplan, för att undersöka vad som framstĂ€lls som betydelsefullt i och med anvĂ€ndningen av offentliga rum. Det som framkommit genom innehĂ„llsanalysen Ă€r att offentliga rum anses fylla framförallt en viktig funktion i staden.

Examensarbetet som beskrivs i denna rapport handlar om en ny teknik för att förbÀttra sÀkerheten för flygplan i luften och i nÀrheten av flygplatser. Denna teknik benÀmns ADS-B (Automatic Dependent Surveillance Broadcast), och Àr tÀnkt att göra det möjligt för piloter att sjÀlva fÄ information om trafik i nÀromrÄdet. Nuvarande system baserar sig i huvudsak pÄ visuella observationer frÄn flygledare i kontrolltorn samt radarspaning omkring flygplatserna. Med det nuvarande systemet kommer det att bli bÄde dyrt och svÄrt att upprÀtthÄlla en acceptabel nivÄ pÄ flygsÀkerheten nÀr trafiken ökar. Arbetet har bedrivits i AerotechTelubs regi i Linköping samt med hjÀlp ifrÄn företaget Sectra Wireless Technologies AB.

NÀr fler och fler vÀljer att lÀra sig programmering kan det vara bra att öva pÄ attlösa problem, genom att skriva funktioner som sedan kan testas för att se omanvÀndaren har lyckats. Function Practice Àr en tjÀnst för att kunna öva programmeringpÄ just detta sÀtt, genom att lösa uppgifter med att skriva funktioneri olika programmeringssprÄk, de sprÄk som kommer kunna anvÀndas ÀrJava, C++ och Python. Det ger Àven ett lÀtt och smidigt sÀtt att skapa sÄdanauppgifter. Syftet med projektet Àr att utveckla denna tjÀnst, genom att skapa enwebbtjÀnst som kan kompilera och köra funktioner för de olika sprÄken, enhemsida som anvÀndarna kan skriva och testa kod pÄ, samt ett sÀtt att definierauppgifterna som ska lösas, detta testas sedan med hjÀlp av ett anvÀndartest i enmindre grupp för att se om hur anvÀndarvÀnlig den Àr, samt att funktionalitetentestas och jÀmförs med nÄgra tidigare lösningar. TjÀnsten testas för att se om ytterligaresÀkerhet behövs genom att försöka att köra kommandon pÄ vÀrdsystemet.Slutsatsen av projektet Àr funktionaliteten bakom tjÀnsten fungerar dock atthemsidan behöver vara lite tydligare för att den ska vara mer anvÀndarvÀnlig,samt att anvÀndaren borde kunna fÄ felmeddelanden utifall nÄgot inte fungerarför att de lÀttare ska veta vad de behöver göra.

Denna rapport Àr en dokumentation i form av bilder, skisser och text över produktutvecklingsprocessen av en vandringsryggsÀck. Syftet med detta examensarbete Àr att ta fram en ny, alternativt vidareutvecklad, toppmodell i Lundhags ryggsÀckssortiment Trekking Backpacks, 50-90L. Fokus ligger pÄ att utveckla en ryggsÀck med ett ergonomiskt utformat bÀrsystem samt en genomtÀnkt och matchande sÀck. RyggsÀcken skall ha ett tilltalande utseende samt ett formsprÄk som bÀr samhörighet med LundhagskÀngan. Det avsedda anvÀndningsomrÄdet Àr framförallt vandring och turskidÄkning, dÀrför skall ryggsÀcken klara av att bÀra tungt samt erbjuda högsta bÀrkomfort.