SamhÀllet stÄr i stÀndig förÀndring, och vi lever i ett informationssamhÀlle dÀr vi ideligen kommer i kontakt med olika former av texter, vilket har fÄtt till följd att det stÀlls andra krav pÄ mÀnniskans lÀsutveckling. DÄ forskning har visat pÄ minskad lÀsförmÄga hos elever i Ärskurs 4, ansÄg vi det intressant att utveckla kunskap om hur elevers lÀsintresse kommer till uttryck i och utanför skolan, vilket ocksÄ Àr studiens syfte. I denna studie har kvantitativ och kvalitativ metod kombinerats. För att fÄ svar pÄ vilka förutsÀttningar som har betydelse för elevers lÀsintresse utanför skolan, genomfördes en enkÀtundersökning. Elevernas enkÀtsvar anvÀndes som stöd nÀr lÀrarna dÀrefter intervjuades.

Sammanfattning Syftet var att belysa den fysiska vÄrdmiljöns betydelse för vÄrdtagarens vÀlbefinnande. FrÄgestÀllningen löd; Hur belyser litteraturen vÄrdtagarens upplevelse av den fysiska vÄrdmiljöns betydelse för vÀlbefinnandet? Metoden var en litteraturstudie och sökning av vetenskapliga artiklar har skett pÄ databaserna Cinahl, Academic Search Elite, Emerald, Springer Link, ADAM, BYGGDOK, Pubmed, IDEAL, Kluwer, Libris, ScienceDirect och Scirus. Sökord som anvÀnds bÄde separat och tillsammans inom samtliga databaser var health facility, environment, architecture, design, art, surroundings, ward, garden, vÀlbefinnande/well-being, hospital, health, light, noise. Med sökmotorer har vi sökt pÄ nÀmnda sökord och namn pÄ olika forskare, samt MeSH- sökverktyg för översÀttning av svenska ord till engelska.

Beröring Àr ett universellt sÀtt att kommunicera pÄ och ettnaturligt och medfött beteende. Beröring inom omvÄrdnadinnehÄller fysiska, emotionella, sociala och spirituelladimensioner, vilket kan ses som ett holistiskt synsÀtt. Syftetmed studien var att belysa patienters upplevelser av beröringinom canceromvÄrdnad och palliativ omvÄrdnad. Studiengenomfördes som en litteraturstudie dÀr 11 artiklaranalyserades. Resultatet visade att beröring huvudsakligenledde till ökat vÀlbefinnande och förbÀttrad livskvalitet.Patienter upplevde att de kÀnde sig bekrÀftade som en helmÀnniska och inte enbart som en sjuk kroppsdel.

Syftet med denna studie Àr att undersöka sambandet mellan Stockholms parker och offentliga grönomrÄdena i relation till den rÄdande förtÀtning staden genomför. Stockholm har en tydlig strategi pÄ att skapa en tÀt stad vilket medför effekter pÄ stadens parker och offentliga grönomrÄden. Studien diskuterar de vÀrden som tillkommer och gÄr förlorade nÀr exploateringen av staden ökar samtidigt som den totala arealen grönomrÄden minskar. Vidare diskuteras det offentliga grönomrÄdenas funktion i den tÀta staden. De metoder som anvÀnts i studien bestÄr av semistrukturerade informantintervjuer i kombination med telefon- och e-postintervjuer följt av en bred litteraturundersökning.

Denna forskning handlar om barn och ungdomars fysiska aktivitetsgrad. Syftet med denna forskning Àr att kartlÀgga barn och ungdomars fysiska aktivitetsgrad och koppla detta till rekommendationer kring fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Rekommendationen innebÀr en halvtimmes fysisk aktivitet per dag i mÄttlig intensitet samt tre tillfÀllen i veckan med högre intensitet. I dagens samhÀlle med alla tekniska innovationer blir befolkningen allt mer stillasittande och dÀrför Àr detta arbetets syfte till för att se hur den fysiska aktivitetsgraden ser ut bland barn och ungdomar i Tyringe. Delar som kommer att behandlas Àr medicinska aspekter pÄ fysisk aktivitet, barn och ungdomars fritidsvanor i Sverige, fysisk aktivitet och Àmnet idrott och hÀlsa samt Tyringes förutsÀttningar för fysisk aktivitet.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka interpunktionens form och funktion i tidigvikingatida runinskrifter samt att dÀrigenom ocksÄ föra den teoretiska och metodiska diskussionen kring fenomenet runinterpunktion framÄt. Undersökningens material bestÄr av runstensinskrifter frÄn danskt omrÄde och frÄn Götaland. Till viss del beskrivs interpunktionens form med hjÀlp av termer och metod lÄnade frÄn grafonomin. Studiet av interpunktionens funktion begrÀnsar sig frÀmst till en syntaktisk analys med syfte att identifiera i vilken mÄn de syntaktiska grÀnsernas nivÄer bestÀmmer hur interpunktionen anvÀnds. Till viss del berörs Àven andra funktioner, till exempel textavgrÀnsning, med utgÄngspunkt i innehÄllet.

Syfte: Att undersöka hur mycket fysisk aktivitet barn i Äldrarna 14-17 Är registrerade vid överviktsenheten pÄ ett barnsjukhus i Mellansverige utför samt att jÀmföra flickors och pojkars fysiska aktivitet. Vidare har barns sjÀlvskattning av fysisk aktivitet jÀmförts med hur det sedan ser ut nÀr de registrerat sin fysiska aktivitet i en aktivitetsdagbok.Metod: En kvantitativ tvÀrsnittsstudie utfördes. Femtiotre barn inskrivna pÄ överviktsenheten vid ett sjukhus i Mellansverige, varav 27 var pojkar och 26 var flickor, inkluderades i studien. Relevant data för studiens syfte samlades in frÄn de enkÀter som fylls i vid nybesök samt frÄn deltagarnas aktivitetsdagböcker. Deltagarna kategoriserades och delades in i grupper efter fysisk aktivitetsnivÄ samt deras uppskattade fysisk aktivitetsnivÄ varpÄ statistiska analyser genomfördes.Resultat: Drygt 22 % av deltagarna uppnÄdde den mÀngd fysiska aktivitet som rekommenderas i Sverige för den aktuella Älderskategorin.

Vi har valt att studera barns spontana musicerande för att se vilken/vilka funktioner/syften den har och vilka faktorer som pÄverkar det spontan musicerande, samt vid vilka situationer den fö-rekommer. Vi har valt att begrÀnsa oss genom att observera barn i 6-9 Ärs Älder, pÄ tre olika skolor, i tre veckor under vÄr VFU (verksamhetsförlagd utbildning). För att fÄ veta vad pedago-gerna har observerat har vi Àven gjort kompletterade intervjuer med dem.Vi har sett att varje tillfÀlle till spontanmusicering Àr pÄverkat av ett flertal faktorer, som vad barnen för stunden hÄller pÄ med och vilken sinnesstÀmning de befinner sig i. VÄrt huvudresul-tat har varit att glÀdje Àr en av de starkast pÄverkande faktorerna för barns spontana musiceran-de. De situationer och funktioner dÀr spontanmusicerandet genereras Àr skiftande men vi har sett anvÀndningsomrÄden som tidsfördriv, socialt umgÀnge, kinesestetiskt mm.Av intervjuerna med pedagogerna har vi fÄtt fram att de inte har trott att spontanmusicering fö-rekommer i sÀrskilt stor utstrÀckning men att samtliga pedagoger ÀndÄ Àr eniga om att spontan-musicerandet Àr viktigt och utvecklande för barnen.

Den minskade fysiska aktiviteten bland barn och ungdomar hÄller pÄ att fÄ förödande konsekvenser för folkhÀlsan. Trots att kunskapen finns om hur viktig den fysiska aktiviteten Àr för den motoriska, sociala, psykiska och fysiska utvecklingen fortsÀtter andÄ statusen av Àmnet Idrott och hÀlsa att vara lÄg. Syftet med denna studie var att beskriva gymnasielevers vanor avseende fysisk aktivitet samt analysera vad skolan kan göra för att förbÀttra hÀlsan hos eleverna. Metoden som anvÀndes var en enkÀtundersökning. Urvalsgruppen utgjordes av 65 elever, varav 41 flickor och 24 pojkar, i Ärskurs 2 pÄ en gymnasieskola i SkÄne.Resultatet visar att 74% av eleverna Àgnar sig Ät motion minst 3 ggr/vecka: Femtiofem procent tycke om att röra pÄ sig och lika mÄnga var fysiskt aktiva som barn.Slutsatser som kan dras av detta Àr att mÄnga elever tycker om att röra pÄ sig men för att alla ska bli nÄdda Àr skolan en viktig arena som borde ta sitt ansvar.

Serotonin (5-hydroxytryptamin, 5-HT) Àr en neurotransmittor som till största del syntetiseras i tarmsystemets enterokromaffina celler (en typ av neuroendokrin cell) men Àven pÄ andra platser i kroppen sÄ som i hjÀrnstammen, till viss del i hjÀrtat, lungorna och njurarna. I hundens kropp har serotonin en rad olika funktioner sÄ som reglering av tarmmotorik och sammandragning av glatt muskulatur. Det kan Àven ha inverkan pÄ sinnestillstÄnd och kognition. Serotonin kan pÄ olika sÀtt förstÀrka eller hÀmma nervimpulser och dÀrigenom ha stor pÄverkan pÄ kroppens olika system kopplade till neurologisk verksamhet och dess funktioner. I den fria cirkulationen finns serotonin i trombocyter och vid en kÀrlskada kan serotonin slÀppas ut av trombocyterna och orsaka förÀndringar i deras struktur och Àven verka pÄ det skadade kÀrlet genom att orsaka exempelvis kÀrlsammandragning. Serotonins specifika receptorer har blivit uppdelade i sju huvudfamiljer, 5-HT1-7. De flesta receptorfamiljerna har vidare blivit uppdelade i flera underfamiljer. De olika receptorerna finns i olika uppsÀttning pÄ olika platser i hundens kropp och beroende pÄ vart receptorn finns och i vilken mÀngd kan konsekvenserna till följd av aktiverade receptorer vara olika.

I denna studie har insamling av referensdata över sprĂ„kförstĂ„else hos treĂ„ringar med typisk sprĂ„kutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet SofialĂ„dan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) anvĂ€nts. SofialĂ„dan bygger som flera andra sprĂ„kförstĂ„elsematerial pĂ„ den s.k. act-outmetoden dĂ€r man lĂ„ter barnet agera med föremĂ„l efter en given instruktion. Med hjĂ€lp av föremĂ„len i SofialĂ„dan bedöms barnets förmĂ„ga att identifiera grundfĂ€rger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremĂ„lenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.

Ett stort antal barn utsÀtts regelbundet för fysiska övergrepp i hemmet. De allra flesta uppsöker BVC flera gÄnger under sina första sex levnadsÄr. Sjuksköterskan ges dÀrmed goda möjligheter att undersöka och observera barnet samt skapa en bra relation till förÀldrarna. Barn som utsÀtts för fysiska övergrepp upptÀcks mÄnga gÄnger inte förrÀn det Àr för sent, nÀr nÄgot allvarligt redan intrÀffat som leder till akut kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden. Det Àr viktigt att de utsatta barnens situation upptÀcks sÄ tidigt som möjligt i vÄrdkedjan, helst redan i samband med rutinbesök pÄ barnavÄrdscentralen [BVC].

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur olika forskare ser till den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lÀrande, samt hur nÄgra förskolepedagoger ser pÄ densamma. För att lÀra mig mer om mitt tilltÀnkta Àmne inledde jag examensarbetet med att fördjupa mig i litteratur om miljöer i förskolan. Jag tog ocksÄ stöd i LÀroplanen för förskolan (Lpfö98), för att dÀrefter genomföra muntliga, kvalitativa intervjuer med fyra förskolepedagoger pÄ fyra olika förskolor. Jag insÄg under tidens gÄng att det inte gÄr att tala om den fysiska miljöns betydelse och pÄverkan, utan att inkludera lekens betydelse för barns utveckling och subjektskapande. Detta som en följd av att barn lÀr och utvecklas genom lek och dÀr inkluderas oundvikligen miljön..

Bakgrund: Levercirros Àr ett sjukdomstillstÄnd som har hög mortalitet om inte en levertransplantation genomförs. VÀntelistan till transplantation Àr lÄng samtidigt som organbehovet ökar. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva patientens upplevelser och livskvalitet i vÀntan pÄ en levertransplantation. Metod: En litteraturöversikt valdes dÀr 9 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs modell (2006). Resultat: Beskedet om att bli uppsatt pÄ vÀntelista prÀglades av bÄde positiva och negativa kÀnslor; glÀdje, lÀttnad, oro samt tveksamhet.

MatematiklÀrare brukar ofta ha en förkÀrlek för katederundervisning. John Hattie (2009) har gjort en metastudie över 800 andra metastudier om vilka faktorer som pÄverkar elevers studieprestationer, och han menar att direktundervisning ger bÀttre resultat Àn exempelvis elevaktiva arbetssÀtt. Men Àr direktundervisning och katederundervisning samma sak? Enligt Hattie Àr det inte riktigt samma sak. Det framgÄr dock inte riktigt vilken typ av elevprestationer som egentligen mÀtts i de undersökningar som Hattie studerat.