RLS Àr ett neurologiskt tillstÄnd. Karakteristiska symtom Àr kÀnselförnimmelser framförallt lokaliserade till de nedre extremiteterna. BesvÀren upplevs sitta djupt inne i benen och framkalla ett oemotstÄndligt behov att röra pÄ sig. Beskrivningen av symtomen, dess intensitet och förekomst varierar och Àr mycket individuell. RLS delas in i primÀr och sekundÀr form, beroende pÄ symtomens ursprungliga orsak.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Syftet med denna studie har varit att undersöka den fysiska miljön för yngre skolelever i klassrummet utifrÄn ett tal-, lÀs- och skrivutvecklingsperspektiv. Detta har gjorts genom att intervjua sex lÀrare pÄ olika skolor samt att göra en observation av deras klassrum. UtifrÄn studien har vi sett att samtliga lÀrare har en uppfattning om hur de vill utforma den fysiska miljön för de yngre skolelevernas tal-, lÀs- och skrivutveckling. Medvetenheten och svaren skiljer sig dock Ät och under flera observationer har vi ocksÄ kunnat konstatera att lÀrarna "inte lever som de lÀr" utan att miljön ser ut pÄ ett annat sÀtt Àn vad de sÀger sig vilja efterstrÀva..

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka vilka delar av upplevelsen som konsumenten fÄr i en fysisk single brandbutik som bör efterliknas och lyftas in i samma företags digitala butik. Det har Àven varit att se hur vÀl företag förmedlar sina kÀrnvÀrden till sina konsumenter i den fysiska butiken. Slutligen har det undersökts vad som Àr viktigt nÀr det kommer till egenskaper, funktioner och upplevelsen generellt för konsumenter nÀr de handlar online.ProblemformuleringVad som gör denna studie speciellt intressant Àr att de single brandföretag jag har undersökt bedriver egen fysisk samt digital butik dÀr de sÀljer sina produkter, men de har Àven ÄterförsÀljare som sÀljer samma produkter och blir pÄ sÄ sÀtt deras konkurrenter. Eftersom dessa single brandföretag har ett varumÀrke och kÀrnvÀrden som de mÄste leva upp till kan de inte sÀnka priserna pÄ sina produkter pÄ samma sÀtt som deras ÄterförsÀljare kan. Skulle dÄ lösningen kunna vara att försöka lyfta in upplevelsen konsumenterna fÄr i den fysiska butiken in i den digitala butiken för att förmedla en bra varumÀrkesupplevelse?SlutsatsDenna studie grundade sig pÄ en modell som beskriver hur en bra anvÀndarupplevelse kan skapas.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa vilka ÄtgÀrder sjuksköterskor kan vidta för att fÄ patienter >65 Är att börja aktivera sig och/eller bibehÄlla sin fysiska aktivitet efter sjukhusvistelsen. Regelbunden fysisk aktivitet förebygger bÄde fysiska och psykiska sjukdomar. Fysisk aktivitet Àr Àven en viktig komponent för att förbÀttra hÀlsan vid mÄnga sjukdomar. Kunskaperna om mÀnniskans Äldrande har ökat markant under de senaste decennierna och levnadsvanornas betydelse för processerna i Äldrandet har blivit tydligare. Det har skett en minskning av den fysiska aktiviteten hos mÄnga mÀnniskor i samband med den stigande Äldern.

Fysisk aktivitet hos Àldre Àr viktig för att förebygga sjukdom samt för att upprÀtthÄlla sjÀlvstÀndighet och en bra livskvalitet. Fysisk aktivitet gÄr att mÀta med instrument, sÄsom accelerometer eller att skatta med skattningsskalor. Syftet med detta arbete var att undersöka om den fysiska aktiviteten Àr korrelerad med den fysiska funktionsförmÄgan och om fysisk aktivitet bestÀmd med accelerometri gÄr att prediktera med skattningsskalor. I studien inkluderades totalt 27 patienter som opererats för höftfraktur. 14 av dessa var kvinnor med medelÄldern 80 Är (62-94) och 13 var mÀn med medelÄldern 82 Är (73-94).

Detta examensarbete handlar om vad sex pedagoger har för syn pÄ och tankar kring den fysiska miljöns betydelse för barns lek i förskolan. Tre av pedagogerna arbetar pÄ tvÄ olika "traditionella" förskolor. TvÄ av förskolorna finns i en storstad, men Àr belÀgna i olika delar av staden och en förskola Àr belÀgen i ett mindre samhÀlle. Syftet med arbetet Àr att fÄnga pedagogernas tal om utformningen av den fysiska miljön pÄ deras förskola/avdelning. De frÄgestÀllningar som vi har utgÄtt i frÄn under arbetets gÄng Àr följande: Hur utformar pedagogerna den fysiska miljön? Vad Àr de styrande faktorerna i utformningen av den fysiska miljön pÄ förskoleavdelningarna? Metoden som vi har anvÀnt oss av för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har varit sÄ kallade kvalitativa intervjuer.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilken betydelse den fysiska inomhusmiljön har i det pedagogiska arbetet, med de yngsta barnen som utgÄngspunkt. Med inspiration frÄn fenomenografin har vi genomfört kvalitativa intervjuer med Ätta förskollÀrare för att synliggöra deras uppfattningar och erfarenheter av ovan nÀmnda fenomen. De frÄgestÀllningar som vi i studien söker besvara Àr: Hur planerar, genomför och utvÀrderar förskollÀrare arbetet med den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Vad kÀnnetecknar en god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen? Vilka hinder och utmaningar finns vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Resultatet av studien visar att förskollÀrarna planerar den fysiska inomhusmiljön med barngruppen som utgÄngspunkt, gör förÀndringar utifrÄn barnens uttryckta intressen samt utvÀrderar kontinuerligt i arbetslaget. En god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen kÀnnetecknas dels i termer av trygghet, dels av utmaningar.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den fysiska klassrumsmiljön pÄverkar elevers motivation att lÀra och lÀrarens möjligheter att fullfölja sitt uppdrag enligt lÀroplanen. Detta för att skapa en medvetenhet kring den fysiska miljöns möjligheter och hinder. UtgÄngspunkten har varit att se hur faktorer som möblering, Àmnes- och programspecifik utsmyckning, estetik, tillgÄng till grupprum och teknisk utrustning pÄverkar elever och lÀrare. Resultatanalysen bygger pÄ intervjuer med lÀrare, elever och rektorer pÄ tre kommunala gymnasieskolor samt observationer av skolornas klassrum. Avsikten Àr inte att jÀmföra skolorna utan ska ses som en möjlighet att fÄ en bredd i arbetet. Resultatet visar att den fysiska miljön i klassrummet pÄverkar bÄde lÀrare och elever.

Fysisk aktivitet hos Àldre Àr viktig för att förebygga sjukdom samt för att upprÀtthÄlla sjÀlvstÀndighet och en bra livskvalitet. Fysisk aktivitet gÄr att mÀta med instrument, sÄsom accelerometer eller att skatta med skattningsskalor. Syftet med detta arbete var att undersöka om den fysiska aktiviteten Àr korrelerad med den fysiska funktionsförmÄgan och om fysisk aktivitet bestÀmd med accelerometri gÄr att prediktera med skattningsskalor. I studien inkluderades totalt 27 patienter som opererats för höftfraktur. 14 av dessa var kvinnor med medelÄldern 80 Är (62-94) och 13 var mÀn med medelÄldern 82 Är (73-94).

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Syftet med denna studie var att se om en undervisning uppbyggd av bollekar kunde öka den fysiska intensiteten hos elever under idrott och hÀlsa lektionerna i jÀmförelse med en traditionell bollsportsundervisning. Fokusen i denna potentiella förÀndring lÄg pÄ hur elever utan en föreningsidrottsligbakgrund inom bollsport pÄverkades. I studien anvÀndes ett testbatteri bestÄende av pedometer och pulsmÀtare för att kunna uppmÀta elevernas fysiska intensitet under en idrottslektion i tre klasser pÄ tvÄ olika skolor. Lektionen Àr uppdelad i tvÄ aktiviteter dÀr den ena Àr en traditionell basketbollmatch och den andra en egentillverkad bollek vid namn attackboll. Dessa har jÀmförts med hjÀlp av antalet steg samt de pulskurvor klockorna som eleverna bar under lektionen genererade.

Bakgrund: Urininkontinens f?rekommer hos b?de kvinnor och m?n, men ?r betydligt vanligare bland kvinnor. Globalt uppskattas det vara miljontals kvinnor som p?verkas. Urininkontinens definieras som ofrivillig f?rlust av urin och kan uppst? i samband med graviditet, f?rlossning eller i klimakteriet.

Hörby centrum Àr till sin fysiska struktur vÀl sammanhÄllet med vackra och vÀlproportionerliga gaturum. Mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar och flera viktiga historiska byggnader som kyrkan och Stora hotellet sÀtter sin prÀgel och identitet pÄ orten. Orten har dessutom expanderat ganska jÀmnt i alla riktningar vilket gör att centrum fortfarande finns mitt i Hörby. Precis som mÄnga andra orter har Hörby vÀxt fram kring ett vÀgskÀl och har genom motorfordonens framfart fÄtt ta del av bÄde den positiva och negativa energi detta tillför. Idag Àr de centrala delarna framförallt utformade för att bilarna ska ta sig fram och som gÄende och cyklist upplevs centrum bullrigt och ostrukturerat.